Kommer Finland att bli pälsnäringens ledande land eller borde man sätta stopp för pälsdjursuppfödningen?

Pälsindustrin väcker starka känslor för och emot. Pälsproduktionen är förbjuden i många länder och krav på nedkörning av pälsindustrin har ställts också i Finland. I den finländska pälsbranschen drömmer man om att bli Europas ledande pälsproducent.

Peter Wallenius nya dokumentär om pälsdjursuppfödningen i Nykarleby, Pälsriket, ställer frågan om pälsbranschen har en framtid? Vi låter frågan gå vidare till Olli-Pekka Nissinen, kommunikationschef på Finlands pälsdjursuppfödares förbund, och Heidi Kivekäs, vd på Animalia.

Hur ser du på pälsdjursuppfödningens situation idag?

Olli-Pekka Nissinen:

För Finland är pälsnäringen en stor möjlighet. Finland har blivit det ledande landet inom pälsindustrin i EU, eftersom vi förutom kompetenta uppfödare och certifierade utrymmen har hela branschens värdekedja, det vill säga världens ledande pälsauktionsföretag, forskning på universitetsnivå, stora foderföretag och en fungerande cirkulär ekonomi.

Heidi Kivekäs:

Bara 16 procent av finländarna är för att den nuvarande typen av pälsuppfödning ska få fortsätta. 71 procent vill förbjuda pälsuppfödningen eller låta den fortsätta bara om djuren får rejält större levnadsutrymme och möjligheter att förverkliga ett beteende som är typiskt för olika arter. Otaliga europeiska länder har förbjudit pälsdjursuppfödningen och i EU diskuteras redan ett förbud mot uppfödningen.

Olli-Pekka Nissinen:

Vi har en infrastruktur som gör det möjligt att på 2020-talet mångfaldiga produktionen av till exempel mink. Ekonomisk forskning bedömer att värdekedjan kan ökas med 2 000 årsverken från nuvarande 4 000, och exporten kan öka märkbart.

I ett land som Finland, där det finns stark reglering och kontroll, är det ansvarsfullt att utveckla pälsdjursuppfödningen.

Heidi Kivekäs:

Pälsindustrin har lidit av ekonomiska svårigheter i flera år. Efterfrågan på pälsar har minskat kraftigt, och därmed också produktionen av pälsar. Uppfödarna klarar inte av produktionskostnaderna. Branschen är i kris.

Alternativen är en avtynande näring eller ett snabbt sammanbrott. Pälsdjursuppfödningen borde förbjudas och kontrollerat köras ner. Det skulle vara rejälare också mot uppfödarna.

Pälsdjuren hålls i burar, hur sköter man om djurens välmående?

Olli-Pekka Nissinen:

Djurens välmående och en kontinuerlig förbättring av förhållandena är prioritet nummer ett bland ansvarsfulla pälsproducenten. Djurets välmående syns på pälsens kvalitet.

Kraven på utrymmena ökar hela tiden. Alla förbättringar bör göras genom empirisk forskning. Diskussionen om djurens välmående körs lätt in på ett etiskt, filosofiskt plan, och då finns det omedelbart 5,5 miljoner åsikter, de mest ljudliga åsikterna har vegansamhället.

Heidi Kivekäs:

När det gäller djurens välmående är det centrala att djuren har möjligheter att tillfredställa de behov som är typiska för olika arter. När det gäller rävar innebär det till exempel möjligheten att gräva, medan det för minkar till exempel handlar om att få simma.

Enligt lagen bör rävar som finns på djurgårdar ha ett utrymme på minst 600 kvadratmeter, och minkar minst 15 kvadratmeter. Men i pälsfarmer får rävarna nöja sig med nätburar vars storlek är under en kvadratmeter. Storleken på minkarnas burar är 0,255 kvadratmeter.

Undersökningar visar att de behov som är typiska för djuren inte kan tillfredställas i burarna. Det här förorsakar stress och ångest hos djuren. Det är i praktiken omöjligt att förbättra djurens välmående i burar.

Till vad behövs pälsprodukterna?

Olli-Pekka Nissinen:

En äkta päls har alltid varit ett hållbart, varmt och naturligt material. Den är motsatsen till det snabbmode och de skräpkläder som belastar miljön.

Man behöver inte truga en äkta päls på någon, alla har rätt att välja, men man borde göra ansvarsfulla och långsiktiga val. Det är ett faktum att pälsarnas unika egenskaper har skapat en mycket stor internationell efterfrågan på äkta pälsar. Nya tillverkningsmetoder har också gjort dagens pälsprodukter behagligt lätta.

Heidi Kivekäs:

Till ingenting. Redan år 1993 förbjöd konsumentombudsmannen marknadsföringen av äkta pälsar som miljövänligare än konstgjorda pälsar.

Då till exempel största delen av pälsarna används som dekorationer på rockarna, så är pälsens livslängd lika lång som rocken den dekorerar.

Ledande modebränd som Armani, Gucci, Burberry, Michael Kors och Versace, och otaliga stora affärskedjor och partihandlare har avstått från att använda äkta pälsar. Över 1 000 företag i världen har gått med i Fur Free Retailer programmet.

Då klädbranschen överger pälsarna är framtiden pälsfri. Pälsarna passar inte in i människors moraluppfattning och företagen svarar på det. Också säljförbuden ökar i världen. Det är redan förbjudet att sälja pälsar i bland annat Israel, Los Angeles och San Francisco.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Tuleeko Suomesta turkisalan johtava valtio vai olisiko turkistarhaus lopetettava? skriven av Ari Lehikoinen. Staffan von Martens skrev översättningen.