Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Känns dagens medieverklighet förbryllande? Se videon och lär dig åtta viktiga punkter för att inte gå i fällan

Uppdaterad 01.02.2022 14:09.
Varför lockas vi att tro på lögner i sociala medier? - Spela upp på Arenan

Ingen kommer undan desinformation. De som sprider lögner hittar ständigt på nya metoder för att nå ut. Därför är mediekunskap så viktigt. Ditt viktigaste redskap i kampen mot lögnerna är din egen hjärna.

Informationspåverkan, falska nyheter, bildmanipulationer och fejkade videon - fältet där vilseledande information sprids är varierande och svårt att greppa. Men låt dig inte blir lurad, utan se Nyhetsskolans video och läs den här manualen som hjälper dig att navigera i informationsflödet och förstå de naturliga psykologiska mekanismer som gör att vi tror på lögner.

Den här artikeln är en modifierad översättning av Johanna Vehkoos Lögndetektor-artikel och -video för Yle Oppiminen.

1. Desinformation är varierande och sällan helt påhittat

Det är vanligt att man kombinerar fakta med fiktion när man sprider desinformation. Man förvränger, överdriver och placerar olika sorters information i fel sammanhang.

Taikuri vetää robottijäniksen hatusta.
Bildtext Det finns ett myller av personer som vill trolla på nätet.
Bild: Beya / Yle

2. Desinformationen hittar alltid till de sociala medier där folk finns

Allt fler har lämnat Facebook och flyttat till olika meddelandeapplikationer som till exempel Whatsapp. Därför sprids det nu otroliga mängder av falsk information i de här applikationerna.

Det är betydligt svårare att spåra och korrigera lögner i meddelandeapplikationer än på nätet eller i sociala medier, eftersom faktagranskare har svårt att komma åt innehållet i slutna grupper.

Metoderna för att sprida falsk information utvecklas hela tiden och blir mer mångsidiga och subtila. De som sprider lögner är alltid först med att ta i bruk ny teknologi för sina ändamål.

en anonym person i huva och harlekinmask sitter och skriver vid en dator.
Bildtext Spridarna av falsk information är alltid steget före, därför gäller det för oss alla att vara uppdaterade.
Bild: Photo by Bermix Studio on Unsplash

Ju bättre vi blir på att akta oss för tvivelaktiga meddelanden, desto bättre blir nättrollen på att hitta på nya metoder för att lura oss.

Vi som arbetar med trovärdig och pålitlig information – journalister, forskare och faktagranskare – är tyvärr alltid ett steg efter.

Vi är dömda till en evig kapplöpning för att avslöja lögner. Någon annan metod finns inte för att stoppa spridningen av desinformation.

3. Mängden desinformation ökar obönhörligt

Samtidigt som mängden av information och data ökar, ökar också mängden desinformation. Enligt uppskattning skapar vi 2,5 triljoner stavelser data varje dag. I en triljon finns alltså 18 nollor – nu kanske du fattar omfattningen av den enorma mängd information som mänskligheten producerar varje dag.

en man håller en brinnande tidning framför sitt ansikte
Bildtext De tiderna är förbi då propaganda främst spreds via tidningar och pamfletter.
Bild: Photo by Nijwam Swargiary on Unsplash

Det här innebär ungefär 95 miljoner postningar på Instagram, 500 miljoner tweets, 65 miljarder meddelanden i Whatsapp och över 300 miljarder e-postmeddelanden.

Enligt vissa bedömningar kommer mängden av all information som vi producerar att fördubblas varje eller vartannat år, eventuellt ännu snabbare.

Samtidigt kommer också mängden av desinformation att öka drastiskt.

Artificiell intelligens gör produktionen och spridningen av propaganda allt lättare och billigare. I framtiden kommer det inte att finnas några som helst gränser för hur mycket lögner man kan sprida och i samma veva täppa till folks informationskanaler.

en mobiltelefon med twitters logo ligger på en låda med texten "handle with care"
Bild: Photo by Ravi Sharma on Unsplash

4. Desinformationen härstammar ofta från samhällets topp

När man har undersökt varifrån konspirationsteorier härstammar, har man kunnat konstatera att lögner landar bäst hos personer som saknar makt i samhället. De här människorna har kanske större orsak att tro på konspirationsteorier, eftersom de kan ha upplevt både diskriminering och ojämlikhet.

Det är också möjligt att de här människorna upplever att deras röst inte hörs, eller att den inte har någon betydelse i samhället.

Kännetecknande för konspirationsteorier är att man vill förklara olika händelser med en ond och hemlighetsfull elit som styr och ställer bakom kulisserna.

På sistone har situationen svängt så att en del makthavare sprider konspirationsteorier. Det kändaste exemplet är USA:s tidigare president Donald Trump, som under sin politiska karriär stött och stärkt flera konspirationsteorier. Ett exempel är nätverket QAnon vars främsta uppgift är att sprida lögner.

USA:s tidigare president Donald Trump talar i mikrofon på ett kampanjevenemang i Arizona. Han har på sig sin röda keps med texten "Make America great again".
Bildtext Washington Post räknade ut att USA:s tidigare president Donald Trump ljög mer än 30 000 gånger under sin presidentperiod.
Bild: Lehtikuva

En stor del av desinformationen härstammar faktiskt numera från samhällstoppen och från mäktiga politiker med mycket makt.

Putins trollfabriker producerar falska nyheter för att skapa kaos i västvärlden. Att också världsledare numera sprider lögner är kanske en orsak till att konspirationsteorier frodas ännu mer än förr. Lögnerna har också blivit politiska verktyg och konspirationsteorierna har flyttat från samhällets marginal till offentligheten.

5. Det bästa sättet att motverka desinformation är mediekunskap, faktagranskning och källkritik

Det är svårt att förbjuda falsk information, eftersom det skulle kräva lagändringar och leda till både komplicerade etiska frågor och praktiska utmaningar.

Facebook och andra sociala medier motsätter sig reglering in i det sista. Vi kommer att få vänta länge på att bolagen själmant skulle börja gallra bort falsk information. Och under tiden blomstrar desinformationen vilt på nätet.

Sinisen alien patsaan hännästä pitää kiinni lennossa oleva tuomarihahmo. Alien edustaa Facebookkia ja tuomari oikeutta.
Bildtext Facebook kunde göra betydligt mer för att förhindra spridning av lögner och hat.
Bild: Sascha Steinbach / EPA

Det bästa sättet att motverka desinformation är att undervisa så många som möjligt i mediekunskap. Det här innebär undervisning i både faktakoll och källkritiskt tänkande.

Utöver textanalys ingår här också kunskap att analysera om bilder och videor är äkta eller förfalskade.

6. De flesta överskattar sina färdigheter i mediekunskap

Finländarnas färdigheter i mediekunskap hyllas ofta i internationell media. Men det är lite knepigt att göra internationella jämförelser i mediekunskap, eftersom de här undersökningarna ofta bygger på att folk själva bedömer hur duktiga de är.

Nyhetsmediernas förbund gjorde år 2020 en undersökning där det framkom att finländare upplever att de själva är duktiga på att identifiera falska nyheter och informationspåverkan, men att de misstänker att andra inte är lika duktiga.

Över 12 år gamla finländare uppgav sin förmåga att bedöma medieinnehåll och mediers trovärdighet som god, medan de uppfattade andras färdigheter som nöjaktiga.

Av resultatet att döma får man därför lätt den uppfattningen att många överskattar sina färdigheter, eller glömmer att man ständigt måste uppdatera sina kunskaper.

Tre män sitter på stranden. En läser tidningen.
Bildtext Unga finlandssvenskar läser Hbl en sommar för länge sedan.
Bild: Leino Väinö / Helsingin kaupunginmuseo

7. Trots att deepfake-teknologin utvecklas i rasande takt, är “cheapfake” fortfarande ett större problem

Med deepfake avses rörlig bild och ljud som har manipulerats så skickligt att manipulationen är svår att avslöja.

Imitaattori Jarkko Tamminen Deepfake-palvelun kuvauksissa.
Bildtext Yle gjorde i undervisningssyfte en prisbelönt deepfake där en imitator föreställde president Niinistö.

Deepfake-videor är ganska populära nu och ju mer tekniken utvecklas, desto större orsak har vi att oroa oss för dem. Men tillsvidare har deepfake-videor inte använts särskilt mycket inom desinformation. Det här beror antagligen på att det fortfarande går att lura folk med betydligt enklare knep.

BuzzFeed News presenterade redan 2018 en deepfake-video med Barack Obama och skådespelaren Jordan Peel. Och här visar Yle hur man gör en deepfake med Finlands president Sauli Niinistö.

Men de vanligaste fakevideorna görs fortfarande med hjälp av enkel editering där man helt enkelt kombinerar två olika händelser, eller förkortar en video så att man bara visar en liten snutt. De här videorna kallas ibland för cheapfake.

8. Orsaken till att desinformation går hem är inte teknologisk utan psykologisk

Vi tror i allmänhet inte på desinformation för att den är tekniskt väl utförd och övertygande. Vi tror för att vi vill tro. Vi påverkas av olika kognitiva förvrängningar, det vill säga psykologiska mekanismer som skapar genvägar till informationshantering.

Den kändaste mekanismen är bekräftelsejäv, som psykologiska forskare undersökt under flera årtionden. Det som avses är vår benägenhet att tro på sådant som stärker vår världsuppfattning.

en hand håller en kristallkula
Bildtext Vi tror helt enkelt på det som vi vill tro på.
Bild: Photo by Etienne Boulanger on Unsplash

När vi tror på det som vi vill tro på brukar vi samtidigt ta avstånd från sådana tankar som går emot våra värderingar. Det här kallas för tankevridningar.

Det är viktigt att vi är medvetna om våra tankemönster och att våra psykologiska mekanismer kan lura oss. Utöver det här är det viktigt att ständigt uppdatera sina färdigheter i mediekunskap.

flera händer med mobiltelefoner, personerna verkar stå i kö. Man ser bara deras händer och telefoner
Bildtext Tänk innan du delar.
Bild: Photo by camilo jimenez on Unsplash

De här fem frågorna ska du ställa dig innan du delar information vidare:

  1. Består informationen av verifierade fakta eller är det främst åsikter?

  2. Vad baserar sig informationen på och vilka källor har använts? Finns det länkar till källorna och har källorna citerats rätt?

  3. Vad vet du om utgivaren och har någon publikation som du känner till från förr rapporterat om samma händelse?

  4. Vem vinner på den här informationen?

  5. Förorsakar jag panik och oro om jag delar informationen vidare?

Om du hellre lyssnar än läser kan du klicka på den här länken:

Lögndetektorn: Åtta saker som var och en bör veta om misinformation - Spela upp på Arenan