Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

Valet blev en succé för kandidater inom vården: "Jag kan de här sakerna, jag har jobbat länge med dem"

Illustration över personer i olika yrken med ballonger från olika partier.
Bild: Sebastian Dahlström / Yle

Många av de invalda i välfärdsområdenas fullmäktige har en yrkesbakgrund inom vården. Det var ett plus under valrörelsen, men framför allt ser de det som ett plus inför allt jobb som ska göras nu.

En ansenlig del av de invalda i välfärdsområdenas kommunfullmäktige har en bakgrund inom vården eller är på något sätt sakkunniga inom de branscher som berörs av välfärdsområdena. Det här visar Svenska Yles genomgång av de invalda.

Bara 12 procent av de invalda har uppgett att de inte har specialkunskaper med relevans för välfärdsområdet. Också många av de allra största röstmagneterna har en bakgrund inom vården.

Enligt uppgifterna kandidaterna uppgav när de svarade i Yles valkompass är nästan var femte invald sjukskötare, medan var tionde är läkare.

När Svenska Yle inför valet granskade kandidaternas kopplingar till social- och hälsovårdsbranschen visade det sig att det fanns en hel del skillnader mellan partierna: Samlingspartiet hade fler chefer och läkare, Vänsterförbundet och SDP fler närvårdare och sjukskötare, till exempel.

"Rätt person på rätt plats" säger lyckönskningarna

En av de nya i politiken som har en stark bakgrund inom vårdfrågor är hälsovårdare och sibbobo Marika Railila, SFP, invald i Östra Nylands områdesfullmäktige. Hon har jobbat inom både det offentliga, det privata och tredje sektorn och sett att alla jobbar hårt. Hon tror kanske viljan att göra väl ifrån sig också är en orsak att många inom vården ställde upp i valet:

– Man skulle vilja göra sitt arbete väl och ha resurser och möjlighet till det, säger Railila.

Hon har både under kampanjen och genom lyckönskningarna efter valet sett att hennes erfarenhet inom vården ses som ett stort plus inför uppdraget.

– Jag har fått höra att det är bra med rätt person på rätt plats, att kunskapen om hur vården organiseras kan vara ett tillägg.

Nu hoppas Railila på möjligheten att bygga upp ett samarbete mellan de östnyländska kommunerna så vården får sina efterlängtade bredare axlar, och kan satsa på fungerande vårdkedjor och tidigt ingripande som i det långa loppet kan spara pengar.

– Jag tycker det hela är väldigt spännande, och jag tror på förändring, säger hon om uppdraget. Jag hoppas av mitt innersta att vi ska få en bra lösning på många svåra frågor.

"Jag kan de här sakerna och har talat om dem länge"

Andra invalda med vårdarbakgrund låter rätt lika som Railila i Sibbo. I Västnyland har bland annat SDP:s Petra Baarman vårdbakgrund som sjukskötare och lärare inom yrket, och är också lokalpolitiker sedan tidigare.

– Jag har jobbat ganska länge med de här frågorna, jag känner mig trygg med sakfrågorna, säger hon i en intervju för Yle Västnyland i dag om sitt goda valresultat.

På frågan om vad välfärdsområdesvalet ska koncentrera sig på nu lyfter hon först upp fungerande och kvalitativa hälsovårdstjänster, men på andra plats att området blir attraktivt som arbetsgivare:

– Det här är en jättestor fråga, att vi har ett bra arbetsgivarrykte också, säger Baarman.

Det är en jättestor fråga att vi har ett bra arbetsgivarrykte också

I Närpes är sjukskötare Johanna Borg en av de som kammade in flest röster för SFP i välfärdsområdet Österbotten. Hon intervjuades i dag av Yle Österbotten.

– Jag kan ju de här frågorna, jag har stor sakkunskap och har i många år redan pratat ganska mycket om vård och omsorg. Och så har jag i kampanjen fokuserat helt på sakfrågorna och ingenting annat, jag tror nog det har gjort mycket också.

När det gäller målen för arbetet nu fokuserar hon på att stärka helheten, hela Österbotten, och närservicen där.

– Det handlar om att ge invånarna rätt vård och omsorg vid rätt tid, med låga trösklar och enkelt när de behöver det. Då får vi också ekonomin i balans.

Oron: Jäv och för många uppdrag

Inför valet har det också luftats oro om att det i vissa fall kan ställa till problem om många av de invalda i områdesfullmäktigena jobbar inom precis de branscher de som politiker ska fatta beslut om.

– Man får säkert fundera på i vilket skede människor fattar beslut om ärenden som står så nära dem och deras jobb att de behöver jäva sig, säger Markku Jokisipilä på Centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet i en artikel för Yle.

Samtidigt är det just erfarenheten av vårdorganisationerna som kandidaterna och uppenbarligen deras väljare sett som ett plus inför valet.

En annan fråga det funnits oro kring är att så många av de invalda i välfärdsområdena jobbar med förtroendeuppdrag på många olika nivåer: så många som hundra är invalda i både kommun- eller stadsfullmäktige, områdesfullmäktige och riksdag.

Riksdagsledamot, socialdemokrat Aki Lindén som fick andra flest röster i hela landet ser att det här är något som är en utmaning i början, de första månaderna.

– Nu i början behöver vi ganska mycket tid för att bygga upp organisationen. Jag tror de här första tre-fyra månaderna är mycket aktiva, men sen börjar det rulla när tjänstemännen i regionerna är igång.