Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Tvåspråkighet ska betonas då det nya fullmäktige bygger upp välfärdsområdet i Egentliga Finland: "Många av de som blev invalda förstår den här frågan"

Uppdaterad 25.01.2022 10:25.
Läkare och sjukvårdare i en sjukhuskorridor.
Bildtext Illustrerande arkivbild. Tvåspråkig vård i Egentliga Finland ställer krav på rekryteringen. Centralisering av vård på svenska kan bli aktuellt för fullmäktige i välfärdsområdet.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Hur vård på svenska ordnas i framtiden är en av de stora utmaningarna som det nya fullmäktige i Egentliga Finlands välfärdsområde ska ta tag i. Välfärdsområdet ansvarar också över att koordinera svenskspråkig specialvård i Finland.

Vårdreformen innebär förändringar i hur den svenskspråkiga vården ordnas i framtiden i Egentliga Finland.

Wiveka Kauppila ansvarar för svenska ärenden i det beredande arbetet inför välfärdsområdet. Enligt Kauppila är det viktigt att tvåspråkigheten behandlas parallellt då fullmäktige bygger upp det nya vårdsystemet.

– Jag betonar tvåspråkigheten. Om man tänker på jämställdhet så är det inte en ankdamm som är vid sidan om och lever sitt eget liv, utan det är någonting som är integrerat i vårt system och borde leva i vardagen, säger Wiveka Kauppila.

wiveka kauppla leende mot kameran iklädd brun jacka mot en grå bakgrund.
Bildtext Wiveka Kauppila, som ansvarar för svenska ärenden i det beredande arbetet inför välfärdsområdet, säger att man ska se svenskan som en fördel i vården.
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

Flera av ledamöterna som valdes in i välfärdsområdets fullmäktige är svensk- eller tvåspråkiga.

Kauppila säger att hon har förtroende för att ledamöterna beaktar det svenska språket då välfärdsområdet byggs upp.

– Jag litar på dem. Det gäller att föra fram tvåspråkigheten och upplysa om vad det gäller. Många av dem som blev invalda förstår den här frågan.

Tvåspråkigheten ställer krav på rekryteringen

Hur den svenskspråkiga vården konkret ska se ut i Egentliga Finland klarnar i takt med att fullmäktiges arbete kommer igång.

Många av de invalda ledamöterna anser att den svenska vården tryggas bäst genom att servicen koncentreras till vissa enheter i välfärdsområdet. Med andra ord skulle det innebära att man inte fick svenskspråkig vård överallt i Egentliga Finland, men att man med säkerhet skulle få det i vissa enheter.

– Vi har ganska stora utmaningar med hur vi får tillräckligt med kunnig personal. Därför kanske det kunde vara mera befogat att centrera den svenskspråkiga vården till något som skulle vara mera av ett kluster.

Enligt Kauppila är frågan om hur man hittar tvåspråkig arbetskraft en av de största utmaningarna som fullmäktige får ta tag i. Hon säger att man måste stödja personal, som arbetar på finska, i att stärka svenskan.

– Om vi ställer kravet att man ska kunna sköta vården på de båda inhemska språken, så ställer det stora krav på rekryteringen. Alla behöver inte kunna allting, men vi måste lyfta fram var det är kritiskt och var man behöver det.

Ansvar över landets svenskspråkiga specialvård

Förutom att trygga den svenskspråkiga servicen i den egna regionen, har Egentliga Finlands välfärdsområde också fått i uppgift att koordinera samarbetsavtal för specialvården på svenska i landet.

Två händer som håller i varandra.

Egentliga Finlands välfärdsområde bär ett tungt ansvar för Kårkullas klienter

Svenskspråkiga tjänster ska köpas av Egentliga Finland.

Det innebär att de sju välfärdsområdena i Finland som är tvåspråkiga ska samarbeta med att ordna bland annat missbrukarvård, dygnetruntvård inom barnpsykiatri och tjänster för personer med funktionsvariationer.

– Jag ser det som en fördel för Egentliga Finland att vi har det här uppdraget, men jag lyfter fram att det inte är någonting som enbart berör Egentliga Finland, utan det berör alla tvåspråkiga välfärdsområden.

Kårkulla
Bildtext Arkivbild. Kårkullas verksamhet är en av vårdstjänsterna som förändras i och med vårdreformen.
Bild: Arash Matin / Yle

Enligt Kauppila skulle det vara bra om alla välfärdsområden kunde ta hand om sina svenskspråkiga klienter. Samarbetet gynnar ändå de orter där det finns få svenskspråkiga och där det är svårt att hitta personal som behärskar svenska.

Det nya fullmäktige i Egentliga Finlands välfärdsområde har ett stort arbete framför sig, inte minst då det kommer till att utveckla en fungerande tvåspråkig vård, säger Wiveka Kauppila.

– Jag hoppas vi får en förbättring. Vi vet var det inte fungerar. Det här måste vi samla ihop och fundera hur vi ska ta hand om så att det i fortsättningen fungerar bättre.

"Viktigt att tvåspråkigheten tryggas i det nya välfärdsområdet" - Spela upp på Arenan