Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Militären tog makten i Burkina Faso – president Kaborés öde ännu okänt efter att han greps måndag morgon

Från 2022
Skärmdump från militärens tv- och radiosända tal den 24 januari 2022. En talesperson för militärjuntan, Sidsore Kader Ouedraogo, sitter i mitten omgiven av ett flertal soldater.
Bildtext Militärjuntan förklarade sig ha tagit makten i ett framträdande i statliga tv:n ett halvt dygn efter att presidenten hade gripits.
Bild: Lehtikuva

Armén i Burkina Faso har avsatt landets president, upplöst regeringen och ogiltigförklarat landets grundlag. Armén har länge varit missnöjd över vad de ser som bristande resurser för kampen mot terrorgrupper som sprider skräck i landet.

Efter nästan ett dygns ovisshet om vem som hade makten i landet trädde en grupp officerare fram i den statliga tv:n och förklarade att de hade tagit makten.

– Presidenten har misslyckats med att ena nationen inför en kris som hotar hela vårt lands existens, sade kuppmakarna.

Roch Marc Christian Kaboré, Burkina Fasos president.
Bildtext Roch March Christian Kaboré var landets första demokratiskt valda president på över 30 år.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

President Roch Marc Christian Kaboré hade gripits tillsammans med sin regering ett halvt dygn tidigare och är nu gripen på okänd ort.

– De togs utan fysiskt våld mot dem och hålls nu på en säker plats där deras värdighet respekteras, sade en talesperson för den nya militärjuntan.

Enligt talespersonen har juntan utsätt överstelöjtnant Paul Henri Sandaogo Damiba till ledare för juntan, som går under namnet Rörelsen för beskydd och återuppbyggande.

Juntan lovade att hålla val och återgå till konstitutionell ordning "inom en rimlig tid".

Missnöje med säkerhetsläget

Burkina Fasos armé har länge varit missnöjd med Kaborés ledarskap i kampen mot terrorgrupper allierade med både Al-Qaida och IS.

Armén patrullerar  i Ouagadougou efter militärkuppen i Burkina faso.
Bildtext Armén har patrullerat på gatorna i huvudstaden Ouagadougou sedan president Kaboré greps.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Terrordåd och strider har krävt tusentals civilas och flera hundra soldaters liv.

Källor nära kuppmakarna uppger att de har planerat att avsätta presidenten sedan augusti.

Opinionen vände mot Kaboré, som återvaldes år 2020, senast i november då ett terrordåd krävde över 50 liv.

Soldaterna gjorde myteri i helgen och krävde mer resurser för terrorbekämpning och bättre kompensation för stupade soldaters familjer.

Ett gäng män och pojkar på gatan i Ougadougou jublar och håller upp knytnävarna efter militärkuppen i Burkina Faso.
Bildtext Människor i Ouagadougou tog till gatorna för att fira efter kuppmakarnas tv-tal.
Bild: Lehtikuva

Hundratals människor tog till gatorna då myteriet bröt ut för att visa armén sitt stöd.

– Det här är en möjlighet för oss att återfå vår integritet. Den tidigare regeringen sänkte oss. Människor dör dagligen. Soldater dör. Tusentals har tvingats från sina hem, sade Manuel Sip som hade anslutit sig till firandet i huvudstaden Ouagadougou efter att kuppen hade kungjorts.

– Armén borde ha ingripit tidigare och avsatt presidenten, tillade han.

Grannländerna fördömer

I regionen väcker ändå utvecklingen i Burkina Faso oro, speciellt då de kommer efter militärkupper i Mali och Guinea.

I båda länderna har tryck från terrorgruppernas framfart också lätt till ett försvagande av det civila ledarskapet och gett soldater en orsak att ta över.

Den västafrikanska ekonomiska gemenskapen ECOWAS har redan uteslutit Mali och Guinea, och sade att den nu "följer utvecklingen i Burkina Faso med stor oro".

Demonstration till stöd för militären i Ouagadougou, Burkina Faso den 23 januari 2022.
Bildtext Kuppen annonserades efter flera dagars osäkerhet kring läget som kantades av skottlossning, demonstrationer och småskaligt våld på olika håll i huvudstaden.
Bild: Lehtikuva

Också Afrikanska unionen fördömde kuppen och sade att kuppmakarna bär ansvar för Kaborés och hans regerings säkerhet och välbefinnande.

FN:s generalsekreterare krävde via sin talesperson att kuppmakarna lägger ner vapnen och låter landet återgå till grundlagsenlig ordning.

– FN är fullständigt besluten att hjälpa Burkina Faso att bibehålla den konstitutionella ordningen och är färdigt att stödja dess folk att hitta lösningar på de utmaningar landet står inför, sade Stephane Dujarric.