USA sätter 8 500 soldater i "högsta beredskap" – Biden talar om stor enighet kring stränga sanktioner ifall av rysk aggression mot Ukraina

Då Ukraina och Ryssland ska föra direkta samtal om krisen på onsdag i Paris sätter USA fler soldater i hög beredskap. USA:s president Joe Biden har också försökt skapa enighet kring vilka sanktioner Ryssland kan bli föremål för om krisen eskalerar.

USA har satt 8 500 soldater i högsta beredskap att förstärka Nato-länderna i östra Europa, främst de baltiska länderna, då det säkerhetspolitiska läget kring Ukraina blir allt spändare.

Beslut om att skicka ut styrkan har ännu inte fattats.

Den kommer bara att stationeras i Baltikum om Nato aktiverar sin snabbinsatsstyrka NRF, ifall av rysk aggression mot Ukraina.

– Det här handlar om en försäkran till våra Nato-allierade. Det sänder en klar och tydlig signal till herr Putin att vi tar våra åtaganden till alliansen på allvar, sa John Kirby, talesperson för det amerikanska försvarsministeriet.

Nato förstärker medlemsländerna i östra Europa – örlogsfartyg, jaktplan på väg och tusentals soldater i beredskap

Baltikum, Ungern och Rumänien får förstärkning.

Beskedet kommer efter att USA sa att trupper stationerade i västra Europa kan skickas österut och flera Nato-länder meddelade om förstärkningar till Baltikum och Bulgarien.

Överens om hårda sanktioner

USA:s president Joe Biden har fört samtal med flera europeiska regeringschefer och EU:s ledare natten till tisdag.

Enligt Vita huset råder det stor enighet om att rysk aggression ska bemötas med ytterst hårda ekonomiska sanktioner.

– Det var ett mycket, mycket bra samtal. Det rådde total enighet mellan oss och alla de europeiska ledarna, sa Biden efter samtalet.

Blinken: Sanktioner mot Ryssland ska inte införas just nu – sanktioner får följder också för andra, säger Scholz

"Rysk militär aggression i Ukraina har ett högt pris".

En talesperson för brittiska premiärministern Boris Johnson sa att deltagarna hade enats om snabba åtgärder mot rysk aggression, inklusive ett sanktionspaket "av aldrig tidigare skådade proportioner".

Det är ändå oklart exakt vilka sanktioner det kan vara frågan om.

Flera EU-länder är beroende av rysk gas och har varit ovilliga att belägga den ryska energisektorn med sanktioner, medan bland annat Tyskland har varit skeptisk till att utesluta Ryssland från det internationella banksystemet SWIFT.

Ungern däremot har tidigare helt och hållet talat mot sanktioner och landets premiärminister Viktor Orban har kallat dem en "tillbakagång till Kalla kriget".

Ukraina och Ryssland ska träffas

Samtidigt rapporteras om de första direkta samtalen mellan Ukraina och Ryssland sedan Ryssland flyttade en över 100 000 man stor styrka till Ukrainas gräns och krisen trappades upp.

Ryska och ukrainska förhandlare ska träffas i Paris under fransk och tysk medling, under det så kallade Normandiet-formatet, rapporterar Reuters.

Normandiet-förhandlingarna inleddes ursprungligen för att trappa ner konflikten i östra Ukraina, där ukrainska armén har stridit mot ryskstödda separatister som stöds av ryska soldater.

Ukrainas chefsförhandlare Mykhailo Podolyak har bekräftat att mötet ska hållas den 26 januari, men Ryssland har ännu inte officiellt sagt att landet kommer att delta.

Källor nära den ryska chefsförhandlaren Dmitry Kozak har ändå sagt att han kommer att delta.

Svagt gasflöde till Europa kan ses som ytterligare ett ryskt hybridvapen – expert: "De vill döda Ukraina ekonomiskt"

Allt mer tyder på att Ryssland stryper gastillförseln.

Källor: AP, Reuters, AFP, Tass, France 24, BBC