Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Besvärlig halka är en utmaning för dem som underhåller vägar – gäller att vara ute i rätt tid med sand och salt

Uppdaterad 26.01.2022 07:01.
Sparkstötting på en helt osandad. isbelagd gård. Solen tittar fram mellan tallar och granar.
Bildtext Det har varit utmanande att sköta vinterunderhållet av både statliga vägar, kommunala trottoarer och gator plus egna gårdar den här vintern.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Det har varit en hal vinter hittills och det bolag som tog över skötseln av de västnyländska landsvägarna har haft fullt upp med att försöka förutse kommande dagars, ja till och med timmars väder.

– Det mest problematiska är det växlande vädret mellan minus och plus och olika sorter av underkylda regn, speciellt under december och januari, säger Kristian Häggroth som är arbetsledare för Terranor och sköter de statliga landsvägarna i Raseborgsområdet.

Raseborgsområdet omfattar också Hangö, Ingå, Sjundeå och Lojo, sammanlagt runt 900 kilometer väg.

Början av december bjöd på torrt och kallt väder, men efter det har det varit väldigt omväxlande väder och tidvis riktigt besvärligt väglag.

Vintersandad landsväg. Under sanden is.
Bildtext Halka på sandvägar bekämpas med sand, åtminstone den här vägen var helt okej för både bilar och sparkstöttingar den dagen fotografiet togs.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Speciellt vid värmeväxlingar från minus till plus så vet man att det behövs sand när det blir varmare. Kommer det regn på kalla ytor blir det ännu mer aktuellt med sand så det inte blir en halkbana, säger Kristian Häggroth.

Salt biter inte vid riktigt kallt väder

Det att vädret ständigt växlar mellan några plusgrader och några köldgrader gör att de som jobbar med vägunderhåll måste hålla noga koll när det ska sandas och när det ska saltas.

– Saltning på statliga vägar beror på vilken skötselklass det är på vägen. Det är oftast trafikmängden som dikterar behovet. Saltet har sin effekt ända tills det blir för kallt för att saltet ska fungera. Blir det riktigt ordentligt kallt gör man nästan mer illa med att salta, säger Kristian Häggroth på Terranor.

Om vägytorna till exempel har varit torra men så börjar värmen stiga mot noll och några plusgrader, ja då försöker bolaget och dess underentreprenörer få ut salt på vägarna innan det börjar snöa.

– Då fastnar inte snön lika bra på de stora vägarna och hjälper plogningen.

Bilar på snöig väg.
Bildtext Det hur man använder vägsalt påverkar också hur plogbilen får bort snön från vägen.

Saltbilarna kommer ut också när det är några plusgrader men temperaturen är på väg att sjunka.

– Vi försöker hålla vägarna bara, så att de inte fryser. Det är de huvudsakliga reglerna, säger Kristian Häggroth men tillägger att det det inte alltid går att följa riktlinjerna. I slutändan är det vädrets makter som styr.

– Det finns ingen huvudsaklig linje att följa. Man får se varje väder skilt.

Både ris och ros över vägarnas skick

Terranor har skött vägunderhållet i Västnyland sedan oktober 2021. Under den här tiden har bolaget fått både kritik och beröm, säger Kristian Häggroth.

– Mera hör man av det negativa. När allt är bra är det tyst, men nog får vi positiva samtal också, emellanåt.

Ekonomiskt påverkas Terranor inte så mycket av att folk är ute på landsvägarna för att sanda, salta och ploga.

– När det gäller timmar och sådant så har vi för det mesta sådana kontrakt med våra underentreprenörer att det går på garantisumman.

Besvärlig halka i december och januari är utmanande för de som sköter våra landsvägar och gator - Spela upp på Arenan

Däremot kostar materialet, det vill säga salt och sand. Om vädret fortsätter med temperaturer som rör sig just över eller just under nollstrecket så kan det bli brist på sand.

– Nog finns det sand för tillfället men om det här vädret fortsätter några månader så kan det nog bli brist på sand, säger Kristian Häggroth, som hoppas på en torr och kall fortsättning på vintern.

Inte fler benbrott än normalt

På jouren vid Raseborgs sjukhus har man haft en del halkolyckor, men inte fler än normalt, menar avdelningsskötare Britt-Marie Forstén.

Gårdsplan som är helt täckt av is, osandad.
Bildtext Är det så här halt på gården så behövs nog halkskydden, konstaterar den lata gårdskarlen, det vill sägar artikelförfattaren.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

"Vi kan alla konstatera att vi har ett väldigt besvärligt vinterföre i år, som naturligtvis resulterar i halkolyckor. Antalet har väl varit normalt ändå. Första halkan överraskar alla, men som tur är använder många halkskydd i dagens läge", konstaterar Britt-Marie Forstén.