Natos generalsekreterare Stoltenberg till Yle: "Finland spelar en väldigt viktig roll"

Försvarsalliansen Nato kommer inom kort att komma med förslag som Nato hoppas ska leda till en politisk lösning på konflikten med Ryssland, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i en intervju för Yle.

Generalsekreterare Jens Stoltenberg, står Europa inför ett nytt krig?

– Det är en reell fara för en ny militär konflikt i Europa, genom att Ryssland än en gång använder militär makt mot en självständig stat, Ukraina. Men Nato och i samarbete med partner som Finland gör ju nu allt vi kan för att hindra att det sker.

– Det gör vi både genom att erbjuda Ryssland en politisk lösning, men också genom att sända ett klart budskap om att det blir stora konsekvenser, ekonomiskt och på andra vis, för Ryssland om de igen använder militär makt.

USA har meddelat att man har 8 500 soldater i beredskap. Hurudan signal är det här?

– Det är en signal om att vi är beredda att beskydda och försvara alla Natoallierade. Det är ju speciellt andra länder som Rumänien, Bulgarien som är nära Ukraina som är oroade, men också några av de baltiska länderna.

– Vi bör skilja mellan Ukraina, som är en partner som vi stöder på många sätt, från de Natoallierade som har absoluta säkerhetsgarantier.

– Det att vi i december i fjol faktiskt ökade beredskapen för Natos insatsstyrkor och att USA nu gjort klart att de har över 8 000 soldater i högre beredskap för Natos insatsstyrkor – det sänder en klar signal om vår vilja att beskydda och försvara alla allierade och förhindra krig och konflikt.

Efter annekteringen av Krim beskylldes väst för att ha varit för passivt. Vad har man lärt sig av det som hände 2014?

– Vi har ju fått bekräftat att Ryssland är en militärmakt som är villig att använda militär makt. Det som är oroväckande nu är att ser en pågående militär uppbyggnad med tiotusentals ryska soldater med tung rysk materiel.

– Vi ser också en uppbyggnad i Belarus med ryska styrkor. Och vi ser en väldigt hotande retorik från Ryssland i kombination med en historisk erfarenhet om att Ryssland är villigt att använda makt mot grannar.

– Så en fortsatt militär uppbyggnad, hotelsefull retorik och en historisk erfarenhet om att de är villiga att använda makt är naturligtvis väldigt allvarligt.

– Men vi har inbjudit Ryssland till en politisk dialog. Vi ska från Natos sida överlåta våra förslag ganska snart för att försöka få till stånd en politisk lösning.

Spänningarna i och kring Ukraina avspeglar sig också på Östersjöregionen. Efter diskussioner i går med Finlands och Sveriges utrikesministrar – upplever du att det finns en gemensam lägesbild av hot i just Östersjöregionen?

– Absolut. Och i Nato uppskattar vi väldigt det nära samarbetet, partnerskapet, med Finland och Sverige. Svenska ministrar deltar regelbundet i våra ministermöten. Vi samarbetar också militärt med övningar och träning, utbyte av information.

– Vi har ökat det vi kallar interoperabilitet, det vill säga förmågan hos våra styrkor att operera tillsammans. Och det gör vi också i ljuset av den förvärrade säkerhetssituationen vi ser i Östersjöområdet. Nato har ökat sin militära närvaro där betydligt de senaste åren.

– Samtidigt upplever vi att Sverige och Finland också stöder den andra sidan av vad Nato gör, det vill säga dialog, politiskt initiativ. Nato är till för att bevara freden, för att säkra stabilitet och fred. Därför upplever vi också att det är ett väldigt starkt stöd från Sverige och Finland för den politiska dimensionen och Natos dialogspår.

En diplomatisk lösning har varit viktig för Finland, som du konstaterade, och till exempel har president Niinistö varit aktiv och fört diskussioner de senaste dagarna och veckorna. Hur ser du att ett land som Finland kan bidra till att trappa ner den här konflikten?

– Finland spelar en väldigt viktig roll av historiska orsaker, eftersom Finland alltid legat där det ligger. Finland gräns mot Ryssland är längre än alla Natoländers, totalt. Den politiska dialog som Niinistö för är viktig.

– Jag har talat både med statsministern Sanna Marin och med president Niinistö. Det är en viktig roll som Finland spelar när det gäller att ha kontakt och bidra till att finna en politisk lösning i förhållande till Ryssland.

Vi hade ett veckoslut med många nyheter som anknöt till den här upptrappningen, till exempel tvingades chefen för den tyska marinen att avgå efter en antydan om att Krim aldrig kommer att bli en del av Ukraina igen. Upplever du att samtliga Natoländer helhjärtat stöder Ukrainas territoriella integritet?

– Ja, det upplever jag. Vi har fattat flera beslut om det, vi har gjort gemensamma uttalanden där vi är väldigt tydliga med att vi aldrig kommer att acceptera Rysslands olagliga annektering av Krim.

– Det är väldigt viktigt att gränser är okränkbara. Vi bör respektera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

– Jag tror att speciellt för länder som Finland eller Norge – mitt eget land – som är relativt små länder som gränsar till Ryssland är det viktigt att principerna respekteras fullt ut.

– Men det finns ju 30 allierade i Nato. Det är klart att det finns nyanser och att det kan finnas olika åsikter.

– Men vi samlar oss kring det viktigaste budskapet – att Ryssland måste trappa ner, att vi måste gå in för en politisk lösning, men att vi också är beredda att försvara alla Natoländer om det skulle bli nödvändigt.

Inför Natos 70-årsmöte i London var det mycket tal om inre stridigheter inom Nato och det fanns också de som ifrågasatte Nato rätt starkt överlag. Upplever du att stämningen blivit bättre sedan dess?

– Jag upplever att det är helt klart att Nato är en viktig organisation. I osäkra tider behöver vi starka internationella institutioner som Nato eller EU.

– Det får vi bara bekräftat i den ökade spänning och den osäkerhet vi har nu.