Kommentar: Plogningen i Helsingfors är cykelfientlig – löftena om en cykelstad i världsklass går i kras när ni slungar körfilens slask på cykelbanan
Helsingfors ger blanka fan i cyklisterna under årets snöiga månader. Plogningen förhåller sig likgiltig, hånande och till och med fientlig till cyklisterna. Vår stolthet, nya Tavastvägens cykelbanor, är täckta av ditplogade snöhögar.
Helsingfors siktar på att i framtiden vara världens tredje bästa cyklingsstad, och är redan nu rankad på tionde plats. Staden ska bygga dryga 100 kilometer nya cykelbanor i framtiden, så att en femtedel av alla resor görs med cykel.
Det är verkligen fint, för cykling är ett smidigt sätt att ta sig fram i en tätbebyggd stad med trånga gator, som Helsingfors. För att inte ens tala om fördelarna för miljön och folkhälsan.
Men varför känns det då som att Helsingfors ger blanka fan i oss cyklister under årets snöiga månader?
Kvalitetslöfte, kvalitetsschmöfte
Jag bor och jobbar i västra Helsingfors, äger ingen bil och gör största delen av mina resor med cykel. Då jag använder cykelbanorna dagligen finns det många små grejer man kan gnälla om – bland annat folk som kör åt fel håll på enkelriktade cykelbanor, och cykelbanor som plötsligt bara tar slut. Men det är oftast småsaker, speciellt då man ser på de många nya fina cykelbanorna som byggts i Helsingfors under de senaste åren. Ta bara nya Tavastvägen, eller Mechelingatan, som exempel.
Men sommarens små fadäser mäter sig inte med hur likgiltig, hånande och till och med fientlig cykelbanornas plogning är.
Man har valt att ploga vägbanan på cykelbanans bekostnad
Och då pratar jag inte om små gator, vars körfält förvandlas till en isrink efter att det snöat, där man får spänna sig som om man tagit sonens trehjuling till Malmgårdstoppens downhill-bana. Nej, jag pratar om leder som Helsingfors påstår att de prioriterar.
– Våra viktigaste cykelbanor sopsaltar vi. För dem har vi ett så kallat kvalitetslöfte: de ska vara underhållna från sju på morgonen till sju på kvällen på veckodagar, och fram till fem på kvällen på helger. Sen har vi de leder där vi utför effektiverad plogning. Där plogar vi senast fyra timmar efter att en viss mängd snö nåtts, det är under fem centimeter, säger Antti Takkunen, vinterunderhållets projektchef.
Hur kommer det sig då att Brändö bro, som sopsaltas, kan ha 10+ centimeter med slask och snö klockan 13 på eftermiddagen?
Helsingfors cykelbanors plogningsklasser
Sopsaltning: underhålls i enlighet med ett kvalitetslöfte, om att de ska vara i skick 7–19 på vardagar och 7–17 på helgdagar. Saltas först, och sedan borstas snön bort.
Effektiverad plogning: effektiverad plogning 3–17, leden plogas senast kl 7 på morgonen. Leden sandas.
Klass A: plogas inom 4 timmar från att det slutat snöa 3–17, och det snöat minst 5 cm. Plogad senast klockan 7 på morgonen.
Klass B: plogas inom 4 timmar från att det slutat snöa 6–17, och det snöat minst 5 cm. Plogad senast klockan 10 på förmiddagen.
Klass C: plogas inom 8 timmar från att det slutat snöa 4–13, och det snöat minst 5 cm. Plogad senast klockan 12 på dagen.
Du hittar mer information om cykelbanornas plogning och en gatukarta här.
Force majeure?
Men okej – det är inte alltid lätt att reagera på plötsligt snöfall. Det är väl baksidan av de senaste fina snöiga vintrarna. Det är väl rimligt att det ibland är lite snö på vägen, sådant är vädret?
Visst ska man ha förståelse för force majeure – men i de fallen jag pratar om är det klart att problemet inte är att man inte hinner ploga – utan att man väljer att inte ploga cykelvägen.
Ta den finfina nya Tavastvägen som exempel. Vägens renovering har gjort det behagligt att cykla där. Men bara på sommaren, för på vintern plogas inte den meterbreda cykelfilen alls. Medan körfilen är torrare än coronakoordineringsgruppens presskonferens.
För att inte tala om snöhögarna som plogats på cykelbanan.
Jag minns en morgon i fjol vintras då jag skulle ta mig österut för Skogsbackavägen. Det var så gott som omöjligt, eftersom både cykel- och gångbanan var täckt av en halv meter snö, med svart, frusen slask ovanpå. Som hade plogats dit rakt från vägbanan.
När de ser ut så handlar det inte om att man inte hinner ploga cykelbanan – utan om att man valt att ploga vägbanan på cykelbanans bekostnad.
Staden: "Vi försöker utveckla praxisen så att banorna ska kunna användas"
Jag är heller inte den enda som klagar. Helsingfors stad har fått in massor med klagomål både den här vintern och föregående vinter, och de flesta bilderna i artikeln har jag lånat av andra vintercyklister.
– I situationer där cykelfilen är på vägbanan är det svårare att hålla den snöfri. Dels handlar det om att det finns lite plats för snön på gatorna, så den plogas till området mellan gång- och cykelbanan. Sedan har vi problem med att transportera bort snön, vilket kan leda till att snöhögar blir kvar. Då är det nästan omöjligt att ploga, säger Takkunen.
Det finns säkert också problem med körbanans plogning i Helsingfors. Jag tycker inte att den ska bli sämre.
Men om Helsingfors på allvar vill satsa på cyklingen i en nordlig stad som Helsingfors så måste plogningen skötas bättre än det här. I en idealvärld skulle cykel- och gångbanorna prioriteras lika högt som körbanan i plogningen – men vi är så pass långt därifrån att jag inte ens tänker be om det.
Helsingfors, se till att de viktigaste cykelbanorna är i kördugligt skick merparten av dagen. Era nuvarande löften och prioriterade rutter är riktigt bra.
Det enda som krävs att ni håller det ni lovat.
Har du bilder på dålig plogning i Helsingfors? Skicka dem till lukas.rusk@yle.fi, eller 044 421 1703!