Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Laila Eriksson halkade och fick hål i huvudet – inför distansarbete vid halt väder, föreslår olycksfallsexpert

laila eriksson
Bildtext Laila Eriksson halkade och slog bakhuvudet. Fyra stygn, en ömmande kropp och en lätt hjärnskakning senare är hon ändå på benen redan nästa dag. Det kunde ha gått betydligt värre, säger hon.
Bild: Anki Westergård / Yle

Halkolyckor kräver årligen sjukhusvård för tusentals personer, och år 2020 var antalet sjukvårdsbesök 13 000 till antalet. Varje år sker mellan fem till 25 dödsfall orsakad av halka. Laila Eriksson hade tur i oturen då hon halkade.

Laila Eriksson i Replot, Korsholm, tittade ut och funderade på om hon borde ta dubbskorna eller inte.

– Jag tog vanliga vinterskor och på väg till bilen halkade jag och slog bakhuvudet i isen.

Eriksson steg genast upp och satte väskan i bilen - för till jobbet skulle hon - men då hon kände på bakhuvudet blev handen helt blodig.

Erikssons man konstaterade att de måste in till sjukhuset eftersom hon slagit upp bakhuvudet.

– Såret måste sys med fyra stygn. Jag är öm i kroppen, och så slog jag i armbågen och har en lättare hjärnskakning.

Men efter omständigheterna gick det trots allt bra, säger Eriksson som ändå är på jobb dagen efter olyckan.

"Inför distansdagar då det är extra halt ute"

Eriksson är så klart långt ifrån ensam.

Ungefär var tredje finländare halkar årligen, enligt Trafikskyddet.

De som är med om en halkolycka på väg till eller från jobbet och behöver sjukhusvård varierar, men det rör sig kring cirka 2500 till 4500 fall årligen.

Det här berättar Janne Sysi-Aho som är databasanalytiker vid Olycksfallsförsäkringscentralen.

År 2020 var antalet sjukvårdsbesök i öppna vården nästan 13 000 till antalet, gällande skador som orsakats av en halkolycka.

Mellan fem och 25 dödsfall orsakas årligen av en halkolycka, år 2020 var siffran 17.

– Vi behöver bli bättre på att förebygga halkolyckor för att underlätta för sjukvården som har det extra tufft under pandemin. Exempelvis kunde man i mån av möjlighet införa distansarbete de dagar det är extra halt ute, säger Sysi-Aho.

Det är dock inte en möjlighet för exempelvis Eriksson, som jobbar på dagis.

Saftig prislapp

Ersättningarna gällande den lagstadgade olycksfallsförsäkringen för fallolyckor som sker till fots eller med cykel på vägen mellan bostaden och arbetet, uppgår till omkring 50 miljoner euro årligen i Finland.

Sysi-Aho påpekar att det här är enbart grundkostnaderna, i beloppet ingår inte de indirekta inverkningarna på arbetsgivaren, den skadade och samhället.

– Kostnaderna är egentligen avsevärt större. En stor del av olyckorna till fots eller med cykel på vägen mellan bostaden och arbetet leder till långa perioder av arbetsoförmåga.

Priset på allt detta plus besöken på akutmottagningarna och uppföljande rehabilitering är de direkta grundskostnaderna. Utöver det ska man också addera besök inom exempelvis specialsjukvård och vård på bäddavdelningar.

– Man inser då lätt att prislappen för halkolyckor är betydligt större än 50 miljoner, konstaterar Sysi-Aho.

sko och halka
Bildtext Tipsen för att undvika halkolycka känner vi alla till - exempelvis dubbskor, balansträning och sandning - men vi borde bli bättre på att inte underskatta halt väglag och vidta förebyggande åtgärder.
Bild: Anki Westergård / Yle

Halt väder syns genast på akuten

Och då det är halt ute ger det genast utslag vid akutmottagningarna.

Det vet bland andra Ann-Katrin Brandtberg som är servicechef på akuten vid Vasa centralsjukhus.

– Det är handleder, vrister, skador på huvudet i form av sår eller till och med blödningar i hjärnan. Bland äldre människor är det vanligt att man skadat höftleden.

Vid halt väglag kan det plötsligt uppstå många patienter med skador från halkolyckor och då blir det extra svårt att hinna med alla patienter, personalresurser räcker inte till.

– Men de här skadorna berör inte enbart akutmottagningen, det berör också exempelvis röntgenavdelningarna och operationssalarna, och där är resurserna begränsade.

Brandtberg påminner om att man alltid opererar i viktighetsordning, det vill säga de akuta fallen går alltid först, vilket innebär att inplanerade operationer kan behöva skjutas fram.

stygn
Bildtext En vurpa, fyra stygn. Och Eriksson är långt ifrån ensam. Att halka hör väl mer eller mindre till vintern, men det kan ha ödesdigra följder.
Bild: Anki Westergård / Yle

Att sanda billigare än en handledsfraktur

Kampanjen Håll dig på benen vill uppmärksamma finländarna på att öka säkerheten och på hur halkolyckor kan förebyggas med egna val och åtgärder.

Saara Aakko, planerare för hälsofrämjande vid Finlands Röda Kors, säger att halkolyckorna belastar sjuk- och hälsovården och att det speciellt nu under pandemi då sjukvården är mer ansträngd än tidigare, borde sättas större vikt vid att förebygga halkolyckor.

– Det finns enkla tips som vi borde ta till oftare. Finländarna tillhör olycksfallsstatistikens toppskikt i Europa och det vill vi åtgärda, säger Aakko.

Brandtberg understryker att man också borde satsa mer på väglaget utomhus, att kostnaderna för att sanda "lite extra" nog inte kan mäta sig med vad exempelvis en handledsfraktur kostar.

– Exempelvis kostnaderna för ett brutet höftben uppgår till cirka 30 000 euro per fall, och det enbart under det första året, säger Aakko.

Brandtberg vet att halt väglag aldrig ska underskattas och minns speciellt en "riktigt otroligt hal dag för några år sedan".

På endast en eftermiddag och kväll kom det in över 120 fall av handledsfrakturer och resurserna räckte inte till att sköta alla.

– Så det sattes gips i så kallad svanställning på patienterna för att handleden skulle komma i rätt ställning. Nästa dag då de skulle komma tillbaka var hela mottaggningen full med folk som satt med vitt gips i svanställning, det var en syn.