De Gröna sätter sitt hopp till unga väljare och kandidater: "Andra partier ger inte unga tillräckligt med synlighet"

De uteblivna Helsingforsrösterna är inte en tillräcklig förklaring på varför De Gröna fick ett så lågt väljarstöd i välfärdsområdesvalet. Aktiva inom partiet tror att bilden av partiet måste breddas och att de unga behöver ännu mer synlighet.

Från att ha varit ett litet och nytt parti avancerade Gröna förbundet, eller De Gröna, i början av 2000-talet till att vara ett av de medelstora partierna i Finland. I kommunalvalet 2017 fick partiet ett väljarstöd på 12,5 procent.

I riksdagsvalet två år senare knep De Gröna 20 mandat, vilket är fem flera än partiet hade under den föregående perioden. Väljarstödet låg på 11,5 procent. I det senaste kommunalvalet gick partiet en aning back, men behöll ändå ett stöd på över 10 procent.

Finlands första välfärdsområdesval i söndags var nära en katastrof för De Gröna. Med ett väljarstöd på 7,4 procent blev partiet valets förlorare, tillsammans med Sannfinländarna.

Bicca Olin som är förbundsekreterare för Gröna unga säger att en del av orsakerna till det dåliga valresultatet är lokala.

– Vår vanliga väljarkår som röstar på klimat- och miljöfrågor visste kanske inte tydligt vad det fanns att hämta i det här valet. Det är något vi måste jobba på till nästa val.

Många kanske inte har vågat tänka på att De Gröna kan vara ett alternativ.

Enligt Olin har man inom partiet starka åsikter i social- och hälsovårdsfrågor, men det har kanske inte förmedlats till väljarna i tillräckligt stor utsträckning. Speciellt frågor som rör den mentala hälsan har De Gröna varit föregångare i att lyfta upp.

Olin tror också att det för tillfället finns en stor längtan efter något tryggt och stabilt, vilket kan öka stödet för de traditionellt stora partierna Samlingspartiet, Centern och SDP.

– Det är en ny reform, ett nytt val och en ny administrationsnivå. Dessutom är vi mitt i en pandemi. Många kanske inte har vågat tänka på att De Gröna kan vara ett alternativ.

Varifrån kommer de gröna pengarna?

En av dem som blev invalda i söndagens val var Janina Andersson, som gjort lite av en comeback i politiken. Andersson har varit riksdagsledamot för De Gröna mellan åren 1995 och 2011.

– Jag lever kanske i en bubbla, jag hade väntat mig att vi får sju platser i Egentliga Finlands välfärdsområde och det fick vi. Så jag är inte alls till mig, jag har levt när vi varit mindre och när vi varit större, säger Andersson om valresultatet.

Hennes analys av välfärdsområdesvalet är att många säkert ser att De Gröna är ett parti som vill hjälpa människor, men ingen pratar riktigt om varifrån pengarna kommer.

– Det har alltid varit viktigt för De Gröna att när man lovar något så håller man det. Jag tror inte det har förändrats, men bilden av att vi vill slänga pengar hit och dit är trist. Min praktiska erfarenhet är att det inte alls är så.

Enligt Andersson finns det en lång tradition inom partiet att inte leva på skuld, varken en ekonomisk eller miljömässig skuld.

Sätter hoppet till de unga

De Gröna är ett parti som traditionellt har lockat unga väljare och väljare i större städer. Även i välfärdsområdesvalet fick partiet in flera unga kandidater. Av alla personer under 30 år som blev invalda var 16 stycken Gröna.

Unga är en utmanande målgrupp för demokratin, de gamla sätten att försöka nå väljarna fungerar inte på ungdomar i dag. De Gröna ungas Bicca Olin säger att hon är stolt över att det här ändå är något man inom De Gröna lyckats med bättre än många andra partier.

– Det visar att vi pratat om rätt saker, till exempel ungas mentala hälsa och sexualhälsa.

Olin säger att man aktivt måste lyfta fram unga och ge dem synlighet, dessutom är det viktigt att våga lita på att de unga politikerna vet vad de håller på med. Det ger unga i samhället ett representativt alternativ att rösta på.

Medelåldern på de invalda i välfärdsområdesvalet är 51 år. Valet hade ett valdeltagande på 47,5 procent, vilket är ännu lägre än det förra kommunalvalet. De unga är traditionellt en grupp som det är svårt att få till valurnorna och så var det även i det här valet.

– Min stora kritik mot de andra partierna är att de inte ger så mycket plats åt unga som de skulle förtjäna. Det är jättesynd att vi inleder ett arbete med en helt ny administrationsnivå och de unga är underrepresenterade.

Enligt Olin bör de andra partierna ta mer ansvar genom att till exempel nominera fler unga i val. Hon säger att De Gröna inte kan dra lasset ensamma.

Kvinnor, magistrar och vårdexperter fick folkets förtroende – sju saker du behöver veta om valresultatet

Områdesvalet sammanfattat i kartor och grafik.

Feministisk politik utan att se till kön

I Åbo säger områdesledamot Janina Andersson att De Gröna måste visa att det finns av alla olika åldrar, kön och samhällsklasser i partiet.

– Om det utåt endast syns unga kvinnor så kan det bli en känsla av att inte höra med i gänget. Det är synd, för det handlar varken om ålder eller om kön utan om att du bryr dig om framtiden och vill ha jämställdhet.

Andersson säger att hon varit den gröna unga kvinnan och att det fanns ett marknadsbehov av en sådan bild tidigare. Hon säger att man inom partiet jobbat hårt med att föra fram kvinnorna och nu har ett omvänt problem: Männen syns inte.

– Det är viktigt för beslutsfattandet att olika synvinklar kommer fram.

Olin tycker däremot inte att avsaknaden av lyskraftiga män är ett så stort problem som man vill ge sken av.

– Det är klart att alla partier har vissa grupper som får mer synlighet. De andra partierna kanske har en majoritet av män och vi har en majoritet av kvinnor som visar intresse för våra värderingar och frågor.

Det får inte bli så att du måste ha en viss sorts livsstil för att kunna vara grön.

Det syns även i valresultatet där över hälften av alla som valdes in i de olika områdena är kvinnor.

– Vårdfrågorna är ju rätt könade, på gott och ont. Men det är en större fråga än för bara ett parti, säger Olin.

Hon säger att man kommer att fortsätta föra fram en feministisk politik som är till nytta för alla oavsett kön. Andersson säger å sin sida att det måste finnas gröna av alla sorter, med den gemensamma nämnaren att man vill göra “beslut som är bra för våra barnbarnsbarn”. Hon säger att partiet måste akta sig för att ge ut en bild av en viss grön mall.

– Det får inte bli så att du måste ha en viss sorts livsstil för att kunna vara grön. En sådan bild gör partiet inåtvänt.