Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Nu kan invånarna påverka hur Egentliga Finlands välfärdsområde byggs upp: "Det ger mervärde att få höra befolkningen i de frågorna"

En ambulans på utryckning svänger runt ett gathörn på snöiga gator.
Bildtext Illustrerande arkivbild. Fram till den sista januari kan invånare i Egentliga Finland påverka hur vården i välfärdsområdet byggs upp.
Bild: Linus Hoffman/Yle

Nu kan man dela med sig av förslag på utveckling av vården och upplevelser om hur social- och hälsovården fungerat hittills i Egentliga Finland.

Det temporära beredningsorganet för Egentliga Finlands välfärdsområde samlar in förslagen via en enkät som hittas på välfärdsområdets webbplats och som kan besvaras tills den sista januari. Det nyvalda fullmäktige ska sedan beakta svaren i sitt arbete.

– Utgående från enkätsvaren vill vi ge fullmäktigeledamöterna information om hurudana val invånarna själva skulle vilja göra i vården, säger Katariina Kaunisranta, som är projektchef för välfärdsområdets organisering av tjänster.

Enkätsvaren är en del av det förberedande arbetet som fullmäktige i Egentliga Finlands välfärdsområde tar itu med från och med den första mars. Enligt Kaunisranta består förberedelserna i övrigt exempelvis av sammanställning av statistik och information om befolkningen och ekonomin i regionen.

Utgående från materialet som förberetts ska fullmäktige skapa en strategi för hur välfärdsområdet byggs upp.

"Det ger mervärde att få höra befolkningen"

Enkätsvaren används speciellt för att utvärdera hur invånarna har upplevt social- och hälsovården i Egentliga Finland hittills. Enligt Katariina Kaunisranta ger svaren ett mervärde då fullmäktige fattar beslut om hur olika tjänster i vården ska ordnas.

Fullmäktiges tid att förbereda strategin för vården är knapp, eftersom social- och hälsovårdstjänsterna övergår till välfärdsområdet den 1 januari 2023, det vill säga om mindre än ett år. Enligt Kaunisranta är det ändå viktigt att höra invånarnas åsikter i hur vården ska ordnas i framtiden.

– Det står och väger hur man ska ordna vissa tjänster i välfärdsområdet. Det ger mervärde att få höra befolkningen i de frågorna, säger Kaunisranta.

Kaunisranta syftar inte på någon specifik tjänst, utan säger att fullmäktige kan bli tvungna att betona en del saker mer än andra då de bygger upp välfärdsområdet. Här kan alltså invånarnas åsikter spela roll.

Hur mycket enkätsvaren slutligen tas i beaktande då tjänsterna i välfärdsområdet byggs upp kan Kaunisranta inte svara på. Hon betonar att enkätsvaren bara är en del i det material fullmäktige har att utgå ifrån då de bygger upp strategin för välfärsområdet.

– I sista hand är det fullmäktigeledamöternas uppgift att besluta hur den förberedande informationen som lagts fram används. Under våren ska strategin för hur välfärdsområdet byggs upp bildas. Givetvis ingår också andra uppgifter i fullmäktiges arbete, men det här ska ske under våren.