Anja kämpar för rätten till vård på svenska: Bristen på psykiatrer leder till allt längre köer
Anja Viljanen-Willén har inte fått rätt hjälp av psykiatrin, och hon är inte den enda. Köerna växer på flera håll i landet, och vilka följder pandemin får vet ingen. Bristen på psykiatrer är en stor del av problemet. Yrket lockar helt enkelt inte.
Anja Viljanen-Willén suckar uppgivet då det blir tal om hennes vård. Hon fick kämpa i månader för att få rätt till psykoterapi på svenska. Efter många om och men fick hon en betalningsförbindelse till en privat svenskspråkig psykolog, där hennes terapi äntligen kunde köra igång.
Efter ett år stötte hon på patrull. Det krävdes nya utlåtanden och nya betalningsförbindelser från staden för att vården skulle kunna fortsätta.
Anja kämpar för rätten till vård på svenska
Anja, 25 år, är inte den enda som kämpar med rätten till psykiatrisk vård på svenska. Köerna inom psykiatrin är långa överlag i hela landet – i Egentliga Finland snuddar de vid vad som är gränsen enligt vårdgarantin, alltså vård inom tre månader (för barn och unga) och sex månader för vuxna. Nästan hälften av dem som köar (46,6 procent) har väntat över ett halvt år.
- Jag har ingen psykiater, ingen grundlig utredning över mitt fall, ingen egen skötare, berättar Anja, där hon sitter på gården med sina två rescuehundar, som hon kallar dem. Hundarna betyder mycket i vardagen, det känns nästan som de läser mina känslor, säger hon.
De har anlitat en tolk för att klara av svenskan
― Anja Viljanen-Willén
Då hon är i kontakt med den offentliga vården i Esbo, bollas hon från en vårdperson till annan, hon möter nya läkare och nya skötare varje gång.
– Eftersom Esbo inte kan erbjuda vård på svenska har de löst problemet genom att anlita en tolk, berättar Anja.
Anja Viljanen-Willén har en neurologisk skada som gör att hon inte klarar sig på finska. Skadan innebär också att hon behöver extra hjälp och stöd. Det osäkra läget och de tråkiga erfarenheterna har bidragit till att hon utvecklat en skräck när hon har något med den offentliga vården att göra.
För få psykiatrer är grundproblemet, jobbet lockar inte
För få läkare specialiserar sig inom psykiatrin. Det här är en av de viktigaste orsakerna till att köerna till de psykiatriska vårdtjänsterna växer, och har gjort det redan länge. Bilden av yrket har blivit fel – ett pappersjobb med intygsskrivande och alltför få personliga möten, säger de tjänstemän Svenska Yle har talat med.
Vårdköerna inom psykiatrin växer nu särskilt i Egentliga Finland, i huvudstadsregionen och i Lappland, visar THL:s siffror.
Valvirachefen Markus Henriksson lyfter fram fler problemområden, där myndigheten har övervakningsärenden på gång. Av städer nämner han Kuopio och Tammerfors. Områden med brister i tillgången på psykiatrisk vård finns också i Norra och Södra Österbotten, bland annat. Bristen på psykiatrer är ett av grundproblemen.
– Hela yrkeskåren psykiatrer behöver brändas på nytt, säger Valvirachefen Markus Henriksson, själv psykiater i grunden. Patientarbetet hör till det intressantaste som finns och det leder oftast till resultat. Det här behöver vi föra fram – inte den dystra bild av psykiaterjobbet i dag som signaleras utåt.
Henriksson betonar att vi behöver uppmärksamma allvarliga problem – men vi behöver också höra fler goda nyheter från psykiatrin för att ändra på hela branschens status.
Hjälpbehovet tog myndigheterna på sängen under coronatiden
― Petri Virolainen
Behovet av psykiatriska vårdtjänster i samband med coronapandemin överraskade myndigheterna.
– Vi har helt enkelt misslyckats i att förutspå behovet av tjänster, säger den nya chefen för sjukvårdsdistriktet i Egentliga Finland, Petri Virolainen. Vi har försökt göra det utan att lyckas, läkarna räcker inte till för det växande vårdbehovet. Fast läkarbristen inom psykiatrin har varit ett faktum redan länge, tillägger han.
Även Virolainen tycker att psykiatrernas arbetsbild behöver ses över. Pappersexercisen har blivit för stor, på bekostnad av klientarbetet som är det centrala inom psykiatrin. Trots att vissa sjukvårdsdistrikt lyfts fram som särskilt problematiska inom psykiatrin, så gäller läkarbristen dem alla.
' /%3E%3C/svg%3E)
Kortare köer till ungdomspsykiatrin i Egentliga Finland – men ännu behövs mera personal
Unga måste köa i dryga 26 dagar.
Stor smittspridning leder ofta till stort stödbehov
Vid Social- och hälsovårdsministeriet ser man en koppling mellan coronavirusets stora spridning och de områden, där behovet av stödtjänster inom psykiatrin är stort.
– Covid-19 har spridits mycket i Egentliga Finland och vi ser också ett stort behov av psykiatriska tjänster där, säger Tapani Hämäläinen. Köerna är långa, omkring hälften av dem som har väntat på vård har väntat i över ett halvt år - och det överskrider vårdgarantin för vuxna, upprepar också han.
Petri Virolainen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt betecknar uppgifterna som oroande.
– Vi kan inte behandla patienter på det sätt vi skulle vilja göra.
Välfärdsområdena öppnar för nya tjänster med låg tröskel
― Tapani Hämäläinen, medicinalråd vid Social- och hälsovårdsministeriet
Vid Social- och hälsovårdsministeriet har man stora förhoppningar på de nya välfärdsområdena.
– Vi hoppas på lågtröskeltjänster här, säger Tapani Hämäläinen, särskilt inom primärvården. Då kan man erbjuda hjälp åt dem som köar i ett tidigare skede. Hjälpen kan ges genom att utbilda vårdpersonal i psykosociala arbetsmetoder. De nya metoderna minskar inte på behovet av läkartjänster men erbjuder en större palett, i ett tidigare skede, funderar han vidare.
Distansarbetet kan också utgöra en morot i framtiden för att locka fler läkare att specialisera sig i psykiatri. Redan nu finns det goda erfarenheter av terapitjänster på distans.
När resurserna är knappa blir samarbetet allt viktigare
Markus Henriksson vid Valvira vill också lyfta fram behovet av samarbete, särskilt när resurserna är knappa och behoven ökar.
– I de nya välfärdsområdena är det centralt att både missbrukarvården och mentalvårdstjänsterna pratar aktivt med barnskyddet, betonar han. Det här är en av de viktigaste frågorna under närmaste framtid.
Petri Virolainen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt instämmer.
– Samarbete kan i bästa fall leda till att vi kan åtgärda de psykiska problemen i ett tidigare skede och det vinner alla på, säger han.
Anja kämpar vidare, lever med panikattacker och skuldkänslor hela tiden
Anja Viljanen-Willén hoppas ännu på bättre bemötande för att fortsätta vården, men tolken gör arbetet svårt.
– Psykologen blev helt handfallen när jag fick en panikattack och visste inte vad det var frågan om. Tolken blev irriterad på mig för att det tog så lång tid att få andningen normaliserad och få kontroll över panikattacken, berättar hon.
Tröskeln att fortsätta söka hjälp känns hög och skuldkänslorna över hennes hjälpbehov är ofta närvarande.
– Jag skäms över mitt handikapp och jag får skuldkänslor över det här, berättar hon. Jag är också rädd för att gå till läkaren och det borde jag inte vara.
Här är orsakerna till de långa köerna i psykiatrin
