Stabilt pH-värde, kalk och jordförbättring – det här behöver din trädgård för att må bra

En frisk jord med stabilt pH-värde ger vackrare, friskare växter och större skörd. pH-värdet i jorden är nämligen avgörande för hur växterna kan ta upp näring.

Då vi lär känna trädgårdens jord, och förstår vad den har för behov, har vi större chans att lyckas med våra odlingar. Jordens pH påverkas bland annat av surt nedfall i regnet. Om vi för bort trädgårdsmaterialet från planteringarna utan att tillföra exempelvis kompost, kommer försurningen av jorden att fortsätta. Har man ingen kompost behöver man tillföra mat till jord och växter i en kombination av gödsel och kalk.

Kalken hjälper till att hålla ett stabilt pH-värde för att växterna skall kunna ta upp näringen när man gödslar. Sur jordmån gör att många växter inte kan ta upp den näring som finns i jorden. Trots att man gödslat kan växterna se trötta ut om pH-värdet är fel. Om tillväxten är dålig, bladverket blekt, blomningen är klen eller uteblir och skörden minskar, kan det finnas allt skäl att hålla koll på pH-värdet.

Vad är pH?

Måttenheten potentia Hydrogenii, eller pH, mäter den kraft vätejonerna i jorden har. Vätejonerna tränger undan andra joner i jorden, t.ex. kalium, kalcium och ammonium. Det här leder till att ju surare jorden är, desto näringsfattigare är den.

pH-värdet styr vilka näringsämnen som blir tillgängliga för växterna. pH-skalan går från 1-14, där 7 är neutral. Ett värde under 7 är surare medan ett värde över 7 är mer alkaliskt, eller basiskt.

I en trädgård är det bra om värdet ligger mellan 6 och 7. Då trivs de flesta växter och mikroorganismer eftersom största delen av näringsämnena är tillgängliga. Man kan lätt tro att det inte är så stor skillnad mellan ett pH-värde på 6 och 7, men pH-skalan är logaritmisk, vilket betyder att pH 6 är tio gånger surare än pH 7.

Testa jordens pH i hemmaträdgården

Att åtgärda ett misstänkt problem innan man testat jorden kan vara skadligt eftersom också små tillskott kan förändra förutsättningarna för både växten och jorden markant. pH-tester för hobbyodlare är lätta att använda och resultatet fås genast. Testerna kan vara lite olika så man får följa instruktionerna i förpackningen.

I de flesta hemmatest blandar man en del jord med en del testvätska. Ta jordprovet en bit ner i marken, där rötterna finns. Efter ett litet tag visas resultatet i röret, eller på mätaren om testet använder en sådan, i form av en färg som går att koppla till ett pH-värde enligt en lista.

Det är bra att testa pH-värdet på flera ställen i trädgården eftersom surhetsgraden ofta varierar mellan olika platser. Det är också bra att surheten varierar, eftersom olika växter trivs i olika typer av jord.

Andra sätt att undersöka jordens pH-värde hemma

En fingervisning på jordens tillstånd kan man också få genom att se vilka typer av växter som frodas i området, så kallade indikatorväxter. Mossa kan vara ett tecken på sur jord. Oftast visar indikatorväxter ändå mer på vilken jordmån man har, än på hur sur eller basisk jorden är.

Vill man pröva ett husmorsknep kan man göra ett pH-experiment med saker man har hemma. Blanda några matskedar jord med ett par matskedar vinäger i en skål, om det börjar bubbla är jorden basisk, dvs. rik på kalk. Om man sedan blandar några matskedar jord med bikarbonat och några matskedar vatten och det då börjar bubbla är jorden sur.

Det mest tillförlitliga resultatet får man genom att mäta pH med mätare eller genom att använda ett pH-test man köpt i butik.

Vilken växt vill ha vilket pH-värde?

De flesta prydnadsväxter trivs med pH 5,5–7,5. Surjordsväxter som blåbär, rhododendron och barrväxter trivs bäst i sur jord. I andra änden av skalan hittar vi kalktoleranta växter som tål ett pH över 7. Hit hör vissa sorters tuja, klematis och luktpion.

De flesta grönsaker trivs bäst i svagt sur jord, med ett pH kring 6. Men även här finns det undantag. Gurka är till exempel mycket tolerant och tål ett pH på upp till 8. Generellt sett är allt under 3 och allt över 8 omöjliga odlingsförhållanden för våra vanliga trädgårdsväxter.

Trädgårdskalk i olika form

Kalkningens främsta syfte är att höja pH-värdet i jorden snabbt, men trädgårdskalk innehåller också spårämnen som är till nytta för växternas rötter och för mikrolivet. Tillsammans med gödsel och näring är kalk alltså en bra jordförbättrare.

Kalka gärna några veckor innan gödsling så att rötterna kan ta upp näringen mer effektivt. Följ alltid instruktionerna på påsen och överdosera aldrig. Överdosering leder till obalans i jorden och hindrar växternas upptagning av andra viktiga ämnen.

I handeln finns det olika typer av kalk, t.ex. granulerad och finmalen. Den granulerade är lättare att sprida ut jämnt på marken medan den finmalda löser upp sig snabbare.

Gödsla gärna med naturgödsel i kombination med kalkningen så mår mikrolivet i jorden bra.

Genom att kontinuerligt tillföra kompost till rabatter och odlingar kommer pH-värdet naturligt att stabiliseras av mikrolivet i jorden. Läs mer om kompostanvändning och no dig-odling här.

Lättare att höja pH-värdet än att sänka

Har man för högt pH-värde i surjordsrabatten, eller om man av misstag gett surjordsväxterna kalkad jord, kan man tillföra specialjord för surjordsväxter som har ett pH kring 5-5,5. Man kan också tillföra torv och vattna med regnvatten, lägga på täckbark, granris eller barr som naturligt, men långsamt, kommer att sänka pH-värdet. Det är lättare att höja pH-värdet än att sänka det, så kalka bara efter att noggrant ha bedömt behovet.

Måttfullhet med träaska

Träaska höjer också pH-värdet, men ska användas med försiktighet. Träden tar upp olika ämnen från marken, bland annat tungmetaller som kadmium. Också andra växter tar lätt upp kadmium ur jorden så aska rekommenderas inte för bladgrönsaker eller i grönsaksodlingen.

Bärbuskar tar upp kadmium i lägre grad än bladgrönsaker. Frukt och bär kan ändå dra nytta av aska eftersom den gödslar och är en bra källa till kalcium och kalium. 40 gram vedaska per kvadratmeter och år är en rekommendation man inte skall överskrida.