Den gamla skyddade butiksbyggnaden tömde kassan för det lilla byarådet – läs historien om Gammelboden och se hur Barösunds gamla butik rivs ner
Det här är historien om ett gammalt hus i skärgården som i många år fyllde sin funktion som ett hus där byborna kunde inhandla mat och förnödenheter. Men också ett hus som i slutändan stod och förföll och kostade mycket för den lilla ägarföreningen.
Du som någon gång besökt Barösund i Ingå skärgård har med stor sannolikhet sett Gammelboden. Så hette den gamla röda butiksbyggnaden som tornade upp i skärgårdshamnen.
Barösundsbon Anders Holmbergs första minnen från butiken kretsar kring godis. Butiken fanns nämligen på vägen till och från skolan och då, på 1950-talet, kostade karamellerna några penni.
Fram till 2011 var det i Gammelboden byborna och båtfolket inhandlade proviant. Sedan byggdes en ny butik på andra sidan vägen och det blev början på slutet för det hundraåriga butikshuset.
Nu återstår bara en grop.
– Nog väcker rivningen känslor naturligtvis. Men efter de sista årens jobbiga situationer så är det nog en lättnad, konstaterar Anders Holmberg.

Gammelboden är ett minne blott - gamla Barösundsbutiken är nu jämnad med marken
Allt fick sin början i början av 1900-talet
Gammelbodens historia går tillbaka till 1910-talet. Då bygger en man som hette Åhlberg den första delen av huset i stock och där bedrev han handel.
Några år senare beslutar Barösunds befolkning på ett möte i ungdomsföreningens hus Walhalla att bilda ett handelslag. Det registreras år 1920 och då börjar handelslaget driva butik i ett hus i närheten av färjfästet.
Det dröjer inte länge så köper handelslaget Åhlbergs butikshus och flyttar affärsverksamheten dit. 1927 upplevs butiken vara för liten och då byggs butiken till med en stomme av lösvirke.
Sedan står huset där i slutet av backen till att rivningen inleds i januari 2022. Det är också i samband med rivningen som Anders Holmberg märker att den nyare delen byggd av lösvirke saknar isolering.
– Det fanns ingenting mellan bräderna. Inte undra på att det var dragigt och kallt, konstaterar han.
Fuktskador, läckage och sprickor
Men att huset var dragigt var inte det största problemet i Gammelboden. Redan när Barösunds byaråd köpte huset för en symbolisk summa på 2 000 euro av dåvarande ägaren Varuboden-Osla år 2011 var huset i väldigt dåligt skick. Det var också orsaken till att den nya butiken byggdes.
– Visst fanns det en viss stämning i den gamla butiken. Men för att betjäna kunder var huset inte det bästa, säger Anne Ek som i dag är butikschef i den nya butiken och som också jobbade några år i Gammelboden.
Till en början fanns det hopp om att byarådet skulle kunna rädda det gamla butikshuset. Anders Holmberg, som i dag leder byarådet, minns att det diskuterades att byborna på talko skulle sätta huset i skick. Men det visade sig att det varken fanns folk eller pengar till det.
– Det begärdes in offerter för att till exempel förnya taket men det var så hujsiga summor att det inte fanns någon möjlighet till det, säger han.
Men det var inte heller gratis för föreningen att äga huset. Byarådet tvingades betala fastighetsskatt och försäkringar trots att huset de sista åren var i så dåligt skick att det inte kunde användas till något.
En granskning av huset visade bland annat att värmesystemet läckte. Det fanns fuktskador i både väggar och golv och i taket fanns flera större läckage. Dessutom var husets sockel sprucken på flera ställen.
Men eftersom butikshuset var skyddat i landskapsplanen var det också en pärs för byarådet att få grönt ljus att riva det. Både Västra Nylands museum och statliga Närings-, trafik- och miljöcentralen var negativt inställda till en rivning och ansåg att byggnaden kunde renoveras.
Efter att byarådets rivningsansökan kompletterades med mera information gav NTM-centralen makten att besluta om en rivning till Ingå kommun, som i juni 2021 beslöt att bevilja rivningslovet.
Kommunen ansåg att en renovering av butikshuset skulle motsvara en ny byggnad och att det därför inte var ändamålsenligt att bevara byggnaden. Byarådet kunde äntligen dra en lättnadens suck.
Byarådet: Vi hade inga alternativ
Rivningen stötte också på en del motstånd bland allmänheten. De mest negativa kommentarerna som nådde Anders Holmbergs öron kom från människor som var vana vid att se huset utifrån, men som egentligen inte kände till byggnadens skick.
– Vi i byarådet hade inga alternativ. Om ett hus kostar tre- till fyratusen om året och man inte har några inkomster, bara bekymmer med det, så måste var och en förstå att det inte kan fortsätta på det sättet, säger han.
I slutet av januari står en grävmaskin och färdigställer de sista arbetena i gropen där butiken en gång stod. Rivningen har förlöpt snabbt och största delen av huset var rivet och bortforslat från platsen på bara några dagar.
Anders Holmberg står och blickar ut över arbetena och funderar på vad som kommer hända på platsen nu. Tomten är drygt 600 kvadratmeter och det finns möjligheter att bygga något nytt där, om byarådet så vill.
– Om det är lika omständigt att bygga nytt som att få rivningslov så kan det ta några år. Och så ska man hitta någon form av användning för huset så att inkomster och utgifter går jämt ut.
– Stackars den, om det kommer något som ska vara lönsamt året om, flikar Anne Ek från butiken in. Hon vet att det inte alltid är lätt att driva verksamhet året om på en plats där största delen av husen ägs av fritidsbor.
Anne Ek tycker att en lekplats kunde byggas på platsen. Anders Holmberg kommenterar att platsens framtid är öppen men att goda idéer tas emot.
Faktum är att Gammelboden och rivningen har slukat en hel del av byarådets kassa. Anders Holmberg är ändå glad över att huset inte längre belastar byarådets sårbara ekonomi.
– En stor sak är avgjord. Jag hoppas vi kan gå vidare från rent bord och få till någon bra verksamhet, säger han.
Fram tills dess får båtfolket som ankommer småbåtshamnen vila ögonen på föreningshuset Walhalla i stället.
Videoklippen är filmade av Mika Korkeamäki.