Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Historisk dom i Guatemala – systematiska våldtäkter som krigsvapen var brott mot mänskligheten

Uppdaterad 27.01.2022 18:21.
Kvinnor från folkgruppen Ixil i Guatemala.
Bildtext Bilden visar Ixilkvinnor som vittnade i folkmordsrättegången mot Ríos Montt.
Bild: Christin Sandberg / Yle

Fem män, medlemmar i en paramilitär styrka på regeringssidan, dömdes för sexuella övergrepp, våldtäkt och brott mot mänskligheten. För de 36 kvinnorna från ursprungsfolket Achi som utsattes för våldet innebär domen att elva års väntan på rättvisa är över.

Under det 36-åriga inbördeskriget, som varade mellan 1960 och 1996, utsattes enligt FN ursprungsfolket i landet för folkmord.

Sexuellt våld användes systematiskt. Det har varit svårt att driva rättsprocesser och nå fällande domar. Men efter elva års väntan och tre veckors rättegång fick nu alltså 36 kvinnor från mayafolket Achi upprättelse.

– Den här domen betyder oerhört mycket för de här kvinnorna eftersom det fastslås att deras vittnesmål är viktiga, sanningsenliga och trovärdiga, säger Lucia Xiloj, en av advokaterna som representerat kvinnorna.

Advokaten Lucia Xiloj håller in en mikrofon och talat inför en publik.
Bildtext Lucia Xiloj har representerat 36 kvinnor ur Achi-befolkningen som utsattes för brotten.
Bild: Christin Sandberg / Yle

Hon fortsätter:

– Det är extra viktigt för dem, eftersom deras vittnesmål har ifrågasatts under hela processen, även under slutpläderingen då männens försvarsadvokater insisterade på att det handlade om prefabricerade uttalanden, vilket i hög grad kränkte kvinnorna.

Systematiskt sexuellt våld

Domen är historiskt viktig för urfolkskvinnorna, eftersom tortyr och sexuella övergrepp med våldtäkter utfördes systematiskt av militära och paramilitära grupper.

Kvinnorna kommer från Rabinal, cirka fem mil men fem timmars bussresa från Guatemala City. I Rabinal tillhör majoriteten av befolkningen ursprungsfolket maya Achi.

Trots att det gått många år, känner kvinnorna att de äntligen fått upprättelse.

― Lucia Xiloj

Under inbördeskriget bildades paramilitära styrkor som var aktiva i byarna för att se till att ursprungsfolket inte anslöt sig till gerillagrupperna, som försökte störta regeringen - ett slags söndra och härska-teknik.

– Trots att det gått många år, känner kvinnorna att de äntligen fått upprättelse. Inte minst i de byar de kommer ifrån samt inför förövarnas familjer, som gjort narr av dem och lagt skulden på dem för vad de utsatts för under alla år.

Trakasserier och hot mot kvinnorna har varit vanligt förekommande.

– I och med den här domen har det en gång för alla bevisats och slagits fast att kvinnorna inte är de skyldiga, utan de skyldiga till övergreppen är de som dömts, säger Lucia Xiloj.

Våldet mot ursprungsfolk var folkmord

FN har fastslagit att det rörde sig om folkmord och att staten stod bakom 93 procent av övergreppen. Uppskattningsvis 200 000 personer dödades eller försvann, varav 80 procent tillhörde något av de runt tjugotvå ursprungsfolken.

Än idag är 45 000 personer fortfarande rapporterade saknade, enligt en FN-stödd sanningskommission.

Kvinnor ur ursprungsbefolkningen som vittnade mot den förra diktatorn Efraín Rios Montt i folkmordsrättegången.
Bildtext Kvinnor från mayafolket följer med rättegången mot diktatorn Efraín Ríos Montt.
Bild: Hiroko Tanaka / Alamy/All Over Press

Över 600 massakrer ägde rum. Många av männen från ursprungsfolken dödades i massavrättningar eller tvingades ansluta sig till de paramilitära grupperingarna. Detta för att splittra befolkningen och förhindra att de gick med i gerillagrupperingarna som ville störta regeringen och hade starkt stöd hos ursprungfolken.

– I det här fallet, liksom i två andra emblematiska fall - folkmordet i Ixil och Sepur Zarco - är det uppenbart hur man använde och begick övergrepp på kvinnornas kroppar för att komma åt fienden, säger Lucia Xiloj.

Domen ses som viktig, eftersom kvinnornas vittnesmål hörsammats. Och eftersom förövarna i flera fall tidigare fall fått friande domar.

Haydeé Valey, också hon en av de tre advokaterna som representerade kvinnorna från Rabinal, säger att den här domen är extra betydelsefull i Guatemala eftersom den innebär att kvinnornas röster har blivit hörda och betrodda.

Guatemalanska advokaten Haydée Valey.
Bild: Christin Sandberg / Yle

– Här ifrågasätts kvinnor ständigt och urfolkskvinnor är särskilt utsatta för diskriminering och rasism. I och med den här domen har de här berörda äldre kvinnorna slutligen fått ett slags upprättelse, säger Haydée Valey.

Advokaten Lucia Xiloj menar att det är hög tid att det nu satsas resurser på att läka såren, ge upprättelse åt Achifolket och att bidra till att återuppbygga samhörigheten inom och mellan familjer och de andra i lokalbefolkningen.

– Kvinnorna är medvetna om att de på grund av sin höga ålder kanske aldrig kommer få någon ersättning eller upprättelse som individer, utan tonvikten läggs på ett kollektivt läkande, säger hon.

Kalla krigets skugga

Guatemalas regering fick under inbördeskriget stöd av USA för att förhindra att vänstergrupper tog makten.

En av de mest brutala guatemalanska presidenterna var militärbefälet Efraín Ríos Montt som stöddes av USA:s dåvarande president Ronald Reagan.

Guatemalas diktator Efrain Rios Montt i rätten.
Bildtext Efraìn Ríos Montt dömdes men rättegången underkändes och skulle tas om. Rios Monnt hann aldrig avtjäna något straff för brott mot mänskligheten.
Bild: Hiroko Tanaka / Alamy/All Over Press

Montt dömdes i en folkmordsrättegång år 2013. Kort därefter underkändes domen och Montt hann dö innan rättegången hann slutföras.