Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Fem omröstningar och ännu ingen president vald i Italien

Christin Sandbergs porträtt mot en bakgrund av Italiens parlament som röstar om president.
Bildtext Utifrån sett har presidentvalet i Italien varit förvånansvärt innehållslöst, skriver Svenska Yles medarbetare i Rom Christin Sandberg.

Efter en vecka och fem omröstningar har ännu ingen president valts i Italien. "Politisk teater" hörs i kommentarerna. Och jo, det har varit många turer och utifrån sett förvånansvärt innehållslöst, skriver Svenska Yles medarbetare i Rom Christin Sandberg.

Bland annat har vi inte fått se några officiellt uttalade kandidater från partierna, som i vanliga fall är de som lägger fram namn. Och när omröstningarna drog igång i parlamentet verkade partierna tagna på sängen, vilket resulterade i vita och blanka röster.

Varje förmiddag klockan 11 den senaste veckan har de folkvalda hållit en hemlig omröstning som varje gång slutat med "svart rök", vilket indikerat att ingen president valts. Den svarta röken är en liknelse vid den svarta rök som ses från skorstenen vid Sixtinska kapellet i Vatikanen varje gång kardinalerna inte lyckats välja en ny påve.

De flesta röster har varit vita. En del har inte röstat alls. Andra röster har gått till den avgående presidenten Sergio Mattarella, vilket kan tolkas som en hyllning snarare än en avsikt att vilja se honom som kandidat.

Premiärminister Mario Draghi, som säkert var påtänkt för ett år sedan när han ringdes in för att ta över premiärministerposten efter att regeringen fallit mitt under pandemin, verkar alla nu vara ense om att behövs som regeringschef. Även om namnet fortfarande dyker upp då och då, dock alltmer sällan.

Elisabetta Casellati lyftes fram i elfte timmen

På fredagen, en timme innan omröstningen ska börja, föreslår center-högerkoalitionen – bestående av partierna Lega, Italiens bröder och Forza Italia – senatens ordförande Elisabetta Casellati. Det här efter att ha lanserat flera olika namn tidigare i veckan.

Casellati anses dock ha en alltför högerkonservativ profil för att kunna ena partierna och få en majoritet av rösterna.

Miljardären och politikern Sergio Berlusconi som öppet och på eget bevåg sa sig kandidera ett par veckor innan omröstningen, men sedan avsade sig sin "kandidatur" efter att ha skrivit in sig på sjukhus för diverse hälsokontroller, dök upp igen under veckan för att visa sitt stöd till sin partikamrat Casellati.

Inför omröstningen meddelar centervänstern att de har för avsikt att närvara men lägga ner sina röster i fredagens första omgång.

Därmed räcker inte rösterna för Casellati för att få ihop en majoritet. Ett väntat resultat med tanke på att centervänsterkoalitionen, bestående av det Demokratiska partiet (Pd), Femstjärnerörelsen (M5S) och Fria och jämlika (Leu) som är i regeringsställning, sitter på en majoritet av rösterna.

Centervänstern har en möjlighet de inte verkar greppa

Nu har center-vänsterkoalitionen alltså en chans att få en president, som förutom att vara en enande kraft, också lutar mer åt centervänster-hållet än åt centerhögern.

Så var är deras kandidat? undrar nog de flesta.

Centervänsterkoalitionen har varken inför eller under veckan presenterat en gemensam kandidat. Inte ett enda namn har de lagt fram och sökt samförstånd kring. Vad det beror på är svårt att förstå, men antagligen finns det för många fraktioner inom de tre partierna. Fraktioner som är för svåra att överbrygga för att enas kring ett namn.

Under fredagen avstår de från att rösta. Och diskussionerna och överläggningarna fortgår.

Nyval lockar inte

Samtidigt vill alla partier undvika nyval. En ny lag som kommer att reducera antalet parlamentsledamöter har antagits och kommer att gälla efter nästa val. Det innebär att många av dem som nu sitter i parlamentet tvingas lämna om det blir nyval. Att lämna i förtid innebär bland annat att man förlorar chansen till en livstidspension – ett stort privilegium.

Om det blir nyval riskerar till exempel Femstjärnerörelsen att förlora många av sina valda representanter. Partiet fick rekordstort stöd i det förra valet – fler röster än något annat parti – men har sedan dess sett sina stödsiffror störtdyka i opinionsundersökningar.

För att lösa situationen trappar man nu upp, och det kommer att hållas två omröstningar om dagen. Under tiden fortsätter överläggningarna mellan partierna.

Presidenten har en viktig symbolisk roll

I ett italienskt politiskt landskap som kännetecknas av att vara fragmentariskt har presidenten, i egenskap av statschef, en mycket viktig symbolisk roll att spela som enande kraft. Det är presidenten som utnämner ministrar på förslag av regeringschefen, vilket innebär att han har möjlighet att påverka regeringsbildningen. I övrigt har presidenten mest ceremoniella arbetsuppgifter.

Den president som nu väljs kommer bli den 13:e presidenten i den italienska republikens 75-åriga historia.

Den utdragna processen intresserar inte italienarna i allmänhet. Snarare riskerar den att minska medborgarnas förtroende för politikerna ytterligare. Däremot är folkets förtroende för presidenten generellt högt just nu, enligt opinionsundersökningar. Särskilt högt var förtroendet för president Mattarella år 2021 under coronapandemin.

Och kanske blir han, trots att han själv säger att han inte vill, den som ombeds fortsätta ytterligare en tidsbestämd period. Och då är den politiska cirkusen skjuten på framtiden.