Hjälp, vad är en fond och är det något jag borde investera i? Fyra svar för nybörjare som vill investera utan att veta hur

Fond, räntor, aktier. Vad är bäst att satsa på som nybörjare? Podden "My och Anka är panka – om de fortsätter leva som de gör" ger dig svar på fyra frågor för att komma igång med att investera.

Anka har aldrig placerat pengar. Hon har alla sina besparingar på ett vanligt brukskonto med obefintlig ränta.

I veckans avsnitt av podden My och Anka är panka – om de fortsätter leva som de gör har My pratat med Peter Nyberg som är professor i finans vid Aalto-universitetet för att hjälpa Anka komma igång med sitt sparprojekt.

I podden hör du också en van investerare ge sina synpunkter till nybörjare som gör Anka illamående och My berättar vilka misstag hon gjorde när hon började placera pengar.

Anka försöker börja investera men är livrädd: “Jag vill inte förlora mina pengar”

31:31

De senaste veckorna har börsen svajat och en del expertröster varnar för att en krasch kan vara nära. Problemet är ändå att ingen kan veta när en krasch inträffar och om du väljer att vänta kan du gå miste om avkastningar. Du kan läsa mera om vad småplacerare behöver tänka på kring börssvajet här och varför vi inte borde bry oss om att det svajar här.

Men vad är det viktigaste att veta som nybörjare när du överväger att börja placera pengar? Här följer en nybörjares fyra frågor om att investera.

1. Hur placerar jag pengar?

Du behöver ett konto – antingen ett värdeandelskonto eller ett aktiesparkonto. Vilket konto som lönar sig att öppna beror på vilka slags investeringar du vill göra. Aktiesparkonto kan vara bra för dig som vill handla mycket och ofta med aktier, men om du tänker hålla dig till fonder så räcker ett värdeandelskonto.

Fördelen med aktiesparkonto är att du inte behöver betala skatt på dina vinster förrän du tar ut pengarna från konto. Det här betyder att du kan handla snabbare med ett aktiesparkonto. Däremot kan du bara ha ett aktiesparkonto – medan du kan ha flera värdeandelskonton.

Om du är mer intresserad av att investera i fonder så lönar det sig att öppna ett värdeandelskonto.

Nästa steg är att öppna ett konto och börja placera. Det här kan du göra via din egen bank eller aktie- och fondförmedlare. Nordnet är ett populärt alternativ bland unga i Norden, men Degiro och Lynx är andra exempel på aktie- och fondförmedlare.

2. Hur vet jag om jag ska satsa på fonder eller aktier?

En aktie är en andel i ett bolag.

En aktiefond är en samling aktier.

För nybörjare rekommenderas ofta fonder eftersom risken ofta är mindre än om man köper aktier.

– Om du vill köpa aktier behöver du sätta dig in i de enskilda företagen du investerar i. En fond är redan i sig diversifierad, vilket betyder att du sprider ut risken om det går dåligt för ett företag, säger Peter Nyberg.

Föreställ dig att du köper aktier i ett bolag som det sedan går dåligt för – då sjunker aktierna i värdet. Om du satsat på en fond med hundratals bolag kan det gå dåligt för ett företag men det påverkar inte värdet på dina placeringar lika mycket bland de där hundratals.

3. Hur tjänar jag pengar på att placera?

Det här beror på investeringsformen.

Informationen finns i beskrivningen om företaget eller fonden, där det framkommer hur ofta de betalar avkastning och om den placeras in i fonden eller om du får en summa in på kontot.

Om du vill ta ut pengar för att till exempel köpa bostad eller du har andra behov så kan du välja mellan att sälja dina aktier eller ta ut pengar från en fond. Om du tar ut pengar från en fond eller säljer aktier som stigit i värde måste du betala skatt, som ligger på ungefär 30 procent, beroende på hur stora vinster du gjort. Om du tar ut pengar från en fond eller säljer aktier som gått på förlust betalar du ingen skatt.

4. Men vad lönar sig att satsa på som nybörjare?

Peter Nyberg har tre förslag för dig som är nybörjare men vill börja placera pengar. Det finns för- och nackdelar med varje metod. En möjlighet är också att placera lite pengar i alla tre former.

För dig som vill ta den lättaste vägen: passiva indexfonder

Om du väljer aktiefonder som investeringsform så finns det aktiva och passiva fonder.

– All forskning visar att aktiva fonder inte brukar ge högre avkastningar än passiva fonder, så det lönar sig inte ens forska i det längre, säger Peter Nyberg, professor i finans vid Aalto-universitetet.

En aktiv fond sköts av en person som väljer vilka bolag som ingår i fonden. Personen jobbar med att utreda bolag, granska trender och försöka förutse vilka företag som kommer att växa. Det här är mer tidskrävande – och svårt – och betyder att aktiva fonder ofta är dyrare än passiva.

En passiv fond brukar följa ett index. Index är ett tal som beskriver en utveckling. Till exempel de mest handlade aktierna på finska börsen kan bilda ett index. Logiken här är att en person som ansvarar för fonden, fondförvaltaren, inte behöver själv välja vilka företag som kommer med i fonden. I stället investerar fonden i alla företag som finns med i ett visst index.

Till exempel kan det finnas en fond som heter "Finland Index". Den fonden består av de företag som finns på finska börsen och finns med i Finland indexet, till exempel de mest sålda aktierna på finska börsen.

En passiv fond uppdateras mer sällan än en aktiv fond och därför är passiva fonder ofta billigare – fondförvaltaren jobbar inte lika mycket med en passiv fond som med en aktiv fond. Men det finns ett mer begränsat utbud på passiva fonder, medan det kan vara lättare att hitta väldigt nischade aktiva fonder.

Oavsett rekommenderar Peter Nyberg att du kollar på förvaltningskostnaden som avgör hur mycket du betalar. Den ska helst inte överskrida 0,5 procent per år. Fördelen med passiva indexfonder är att de ofta är billiga, relativt trygga och få till antal – så det finns färre alternativ att välja mellan.

För dig som är färdig att ta reda på mera: indexbundna ETF-fonder

ETF, eller exchange traded fund, påminner väldigt mycket om passiva indexfonder. Skillnaden är att ETF-fonder handlas på börsmarknaden, medan passiva indexfonder köps från fondförmedlare.

– Det här är ett jättebra alternativ för småsparare, särskilt eftersom ETF-fonderna brukar ha relativt låga kostnader. Här skulle jag rekommendera för en nybörjare att välja enkla ETF-fonder som följer brett bundna index, säger Peter Nyberg.

En brett bunden indexfond innebär en fond som är diversifierad – alltså att den innehåller många företag i olika sektorer och möjligen också olika länder. Logiken här är att försöka minimera risken genom att investera i en fond som innehåller lite allt möjligt – om det går dåligt för en bransch kanske det kan kompenseras av en annan.

Fördelen med ETF-fonder är att det finns ett stort utbud med väldigt specifika kriterier. Vill du till exempel investera grönt kan du hitta fonder som är skräddarsydda enligt hållbara värderingar.

Men eftersom det finns så många alternativ kräver den här investeringsformen mer research och tid för att sätta sig in i vilka fonder som är värda att placera i.

För dig som vill ha mindre risk: korta räntor

Förutom aktiefonder kan du också placera i räntefonder. Istället för en samling aktier innebär en räntefond placeringar i olika värdepapper som är kopplade till räntor.

Ett exempel på ett ränteinstrument är obligationer. Obligationer är förenklat sagt lån. Bland annat företag, banker eller länder kan utfärda obligationer som ett sätt att låna pengar. Ett företag kan utfärda en obligation där de lånar en viss summa för en tidsbestämd period, med en viss ränta som utbetalas med jämna mellanrum.

Normalt brukar den kvarstående löptiden, det vill säga hur länge en obligation fortfarande är i kraft, variera mellan några år till tio år.

– Här lönar det sig i dagens läge att satsa på korta räntefonder, vars kvarstående löptid är mindre än ett år. Statsobligationer eller andra räntepapper, som utfärdats av länder, brukar också vara tryggare än mer spekulativa lån som utfärdats av till exempel företag, säger Peter Nyberg.

Forskning visar att historiskt sett har det tagit som mest tio till femton år för en väl diversifierad portfölj att återhämta sig efter en krasch

― Peter Nyberg, professor i finans

Att investera i korta räntor är ofta en trygg investering, men vinsten är knappast gigantisk. Men det kan vara ett alternativ för dig som vill börja någonstans och är väldigt rädd för att förlora pengar.

– Med risk är det bra att minnas att värdepappersmarknaden betalar kompensation till dig för att du tar risk – det är det dina vinster baserar sig på. Så det går inte undvika risk helt och hållet när du placerar pengar.

Tumregeln är att inte placera pengar som du inte klarar din vardag utan.

– Forskning visar att historiskt sett har det tagit som mest tio till femton år för en väl diversifierad portfölj att återhämta sig efter en krasch. Det här är bra speciellt för unga personer som kanske sparar långsiktigt och inte har planer på att ta ut sina pengar på 30 år. Om en krasch kommer så har du ännu tid att vänta på att marknaden återhämtar sig. I det långa loppet borde förnuftig risktagning leda till positiv avkastning.