Finland och Norge förbereder sig inför stor Natoövning – "Vi för dialog med Ryssland" försäkrade norska försvarsministern ännu i februari

Finlands val av nya jaktplan togs gott emot av det norska försvaret som nu hoppas att samarbetet ska fördjupas ytterligare. Samtidigt förbereder sig Finland och Norge på en stor Natoövning i ett spänt säkerhetspolitiskt läge.

– Alla nordiska länder är oroliga för den väldigt allvarliga utvecklingen i Europa, säger generalmajor Tonje Skinnarland.

Hon är operationschef på den norska försvarsstaben och tidigare chef för det norska flygvapnet. Skinnarland står utanför den hårt bevakade arbetsplatsen i centrala Oslo en solig förmiddag sent i januari och ska precis bege sig i väg på nästa möte. Det är bråda tider för det norska försvaret.

– Vi är oroliga för den ryska militära upptrappningen och de kraftiga kraven från ryskt håll om en ändrad säkerhetsordning i Europa, säger Skinnarland och syftar på de ryska kraven på säkerhetsgarantier från Nato.

Tonje Skinnarland betonar vikten av ett starkt nordiskt försvarssamarbete.

Skinnarland har då Svenska Yle träffar henne precis deltagit i ett extrainsatt möte inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco om läget i Ukraina. I osäkra tider är det viktigt för de nordiska länderna att visa att man står tillsammans och har en gemensam lägesbild.

– Och så visar vi styrka för att visa att vi är redo att försvara våra länder i den nordiska regionen. Vi visar att vi ämnar respondera om läget utvecklas i en ännu negativare riktning, säger Skinnarland.

Norge allt viktigare för Finland

I Finland ligger fokus i försvarsdebatten ofta på Sverige. Dels för att länderna alltid haft ett nära samarbete både civilt och militärt, men också för att Finland och Sverige är de enda nordiska länderna som inte är med i Nato. Men Norge har blivit allt viktigare för finsk del.

Till skillnad från exempelvis regeringen Sipiläs regeringsprogram lyfts försvarssamarbetet med Norge särskilt upp i regeringen Marins program från 2019.

I september 2020 undertecknade Finland, Norge och Sverige en trilateral avsiktsförklaring som ska stärka det operativa försvarssamarbetet mellan länderna.

Under en norsk övning i Rena övar man också att hjälpa skadade soldater i ett skarpt läge.

– Vi siktar på en ännu tätare samordning av operationer och planering av försvaret av Nordkalotten, säger Skinnarland.

Då den finländska regeringen i december meddelade att man kommer att köpa de amerikanska Lockheed Martin F-35-planen var man nöjda i vårt nordliga grannland. Norge valde redan år 2008 att köpa de amerikanska F-35-planen och i längden kan det finländska planköpet fördjupa det finsk-norska försvarssamarbetet ännu mer.

– Jag vill gratulera Finland till valet av en fantastisk kapacitet och ser fram emot att se vilka möjligheter det öppnar för vidare samarbete. Det var ett finskt val, men jag ska inte sticka under stol med att vi har varit spända på valet från norskt håll, säger Tonje Skinnarland.

De amerikanska F-35-planen har kallats för "flygande ferrarin".

En av F-35 planens fördelar är att man kan dela underrättelseinformation med andra likadana plan i realtid genom planens avancerade datasystem. För att Finland ska kunna dela information med Norge och vice versa krävs det att man kravlar sig över både juridiska och politiska hinder.

– Det vill jag tro att vi kan göra, säger Norges försvarsminister Odd Roger Enoksen som betonar att det ännu är flera år tills det blir aktuellt. Finland ska få sina första F-35-plan om fyra år.

Gräl om finländska plan i Norge

Odd Roger Enoksen står ute i kylan vid utkanten av militärlägret Rena som är den norska arméns huvudbas i Sydnorge. Likt generalmajor Skinnarland lyfter han upp det finska köpet av de amerikanska jaktplanen som en viktig hörnsten i det fortsatta försvarssamarbetet mellan Finland och Norge.

– Det ger möjligheter både då det kommer till träning och möjligtvis industriellt samarbete. Men också då det kommer till planläggning, där kan vi göra mer, säger han.

I Norge blossade det i början av året upp en debatt sedan det kom fram att Finland betalat betydligt mindre för sina jaktplan än vad Norge gjorde 2008. Flera partier kräver nu att få veta hur F-35-planen kunde bli så mycket dyrare för Norge. Finland betalar i snitt 70 miljoner euro för ett plan medan Norge betalade 106 miljoner, enligt nyhetsbyrån NTB.

Enligt försvarsminister Enoksen har man från norsk sida inte kontaktat tillverkaren Lockheed Martin för att ta reda på varför de norska planen var dyrare.

– Det är svårt att jämföra. För det första var Norge tidigare ute med sina inköp och sedan handlar det om vad exakt som ingår i leveransen, det är flera faktorer som ingår i ett köp, säger Enoksen.

Norges försvarsminister tror att Finland och Norge i framtiden kan komma att dela underrättelseinformation via F-35 med varandra i realtid.

Finland deltar i stor övning med Natoländer

Det är bland annat i Rena, knappt två timmar i bil norr om Oslo, som den stora norskledda försvarsövningen Cold Response kommer att gå av stapeln i slutet av mars.

Finland och Sverige deltar som enda icke-Natomedlemmar i den utpräglade försvarsövningen. Natoländerna övar utgående från artikel 5 i Natofördraget som i korthet går ut på att ett angrepp på en Natomedlem innebär ett angrepp på hela alliansen.

Cold Response sker samtidigt som spänningarna mellan Ryssland och väst ökar. Här patrullerar svenska soldater på Gotland efter att Ryssland ökade sin militära närvaro i Östersjön i januari.

– Finland utövar som icke-medlem i försvarspakten inte verksamhet i enlighet med artikel 5. Vi deltar alltid i internationella övningar från våra egna utgångspunkter, skriver den finländska huvudstabens informatör Jere Paldanius i ett mejl.

Finlands utgångspunkt kommer att vara att utveckla den egna försvarskapaciteten. Dessutom hoppas man att övningen kommer att förbättra samarbetet mellan Finland, Sverige och Norge i Arktis.

– Medan Norge och andra Natoländer ägnar sig åt försvar i norra Europa är Finlands och Sveriges deltagande naturligt som utvecklade Nato-partnerländer. Det är viktigt för Finland att förstå hur Norge och andra Natoländer agerar i en krissituation, skriver Paldanius.

Finland kommer under Cold Response-övningen tillsammans med svenska trupper att delta i den norska arméns försvar av Norge mot utländska styrkor. De utländska styrkorna består bland annat av amerikanska och brittiska soldater.

Cold Response är den största norskledda övningen sedan Kalla krigets dagar och den sker samtidigt som Ryssland menar att Nato gör intrång på den ryska intressesfären och kräver en ny säkerhetsordning i Europa.

– Tvärtom, övningen har varit planlagd länge och är viktig att genomföra så att dessa styrkor får träna tillsammans.

Och den påverkas inte av det spända läget?

– Nej. Vi har fört dialog med Ryssland om övningen och de vet om att den kommer att bli genomförd, säger Enoksen.

Finsk-norskt samarbete i norr

Norge har under de senaste åren förstärkt sin kapacitet i de nordligaste delarna av landet och bevakar kontinuerligt gränsen mot Ryssland med flyg, fartyg och arméstyrkor. Trots de ökade spänningarna i Europa har man från norskt håll inte sett någon ökad militär närvaro vid sin gräns mot Ryssland.

– Vi håller ett gott öga på vad som sker, säger Norges arméchef, generalmajor Lars Lervik.

I Norge kan Natoländernas soldater vänta sig krävande förhållanden. På bilden en norsk soldat som är mitt i en ledarskapsutbildning.

Lervik betonar att det finsk-norska försvarssamarbetet har fördjupats under åren. Tidigare har den gemensamma utbildningen, träningen och operationer i utlandet varit de viktigaste hörnstenarna i samarbetet.

– Ett nytt område som har öppnat sig är samarbetet i nord. Där delar vi information, logistik och kanske planlägger vi operationer tillsammans längre fram, säger Lervik.

Lervik menar att tröskeln för att attackera ett av de nordiska länderna blir högre om vi samarbetar.

– Vi är grannar i en del av världen där vi ser att säkerheten utmanas och om vi kan utöka vårt samarbete är det en styrka för oss båda, säger han.

Finland och Norge har inga beslut om att försvara varandra vid eventuella krigssituationer, men är Cold Response ett steg i den riktningen?

– Det är ett politiskt beslut. Men det att vi har övat tillsammans militärt om det tas ett sådant politiskt beslut är en styrka.

Så det är viktigt att försvaret övar tillsammans innan man tar sådana politiska beslut?

– I alla fall är det en förutsättning för att vi ska kunna utföra det att vi kan verka tillsammans. Där upplever jag att vinterns övning är ett exempel som tar oss i den riktningen, säger Lervik.