Bränslepriset och elräkningarna skjuter i höjden – småbarnsmamman Katarina: "Vi överväger sälja bilen för att ha råd med allt"

Efter många år med nästa obefintliga prishöjningar har många basutgifter ökat med upp till tre-fyra procent. Tillfälligt, tror professor i finansiell ekonomi.

Året har börjat med stora utgifter för många. Det är dyrt att tanka bilen och elräkningarna skjuter i höjden. Basutgifterna ökar i snabb takt. Kenneth Högholm, professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa, beskriver situationen som exceptionell – men tillfällig.

Priserna förutspås falla framemot våren om inget oförutsett inträffar.

Det ekonomiska systemet bygger på en regelbunden förväntad prisförhöjning. Vi pratar då om en inflationstakt kring två procent per år.

– Förväntar vi oss att priserna ska bli billigare är det ingen som konsumerar utan väntar på att det ska bli billigare. Då får vi problem med det ekonomiska maskineriet. Därför vill man ha en förväntning om en prisförhöjning som drivs av förväntningar och kostnadsökningar. Samma sak gäller löneförhöjningar, säger Högholm.

Har lönerna ökat de senaste åren?

– Det är bransch- och personberoende. De senaste fem åren har vi haft en snabbare löneförhöjning än prisförhöjningstakt, säger Högholm.

Den senaste tiden har dock prisförhöjningen blivit kännbar. Från en nivå där prisförhöjningen varit mycket nära noll går vi upp till en nivå med omkring tre till fyra procents prisförhöjningstakt.

Det är framför allt energipriser, bensin, bygg- och bokostnader som blivit dyrare. Det är baskostnader som påverkar det vardagliga livet. Förhöjningen upplevs stor i förhållandet till tidigare nivåer.

– Det som vi upplever nu är en ganska extrem situation, med en förändring från nästan noll till en väldigt snabb och kraftig prisförändring. Förhöjningen är driven av specifika saker, säger Kenneth Högholm.

Att det vore fråga om en bestående förändring har Högholm svårt att tro. Även om exempelvis energipriserna stigit väldigt kraftigt finns det inget som tyder på att vi nått det nya normala.

– Förhoppningsvis får vi, ur vissa synvinklar, en regnig och blåsig vår och sommar som gör att vatten- och vindkraft producerar betydligt mera energi. Olkiluoto kommer igång och producerar energi och vi får en sänkning av gas- och oljepriser, säger Högholm.

Även om den finska ekonomin är produktiv, är Högholm bekymrad över de ökade klyftorna i samhället.

Människor som varit länge i arbetslivet och haft möjlighet att spara och göra kapitalplaceringar har det i regel bra, medan människor som står utanför arbetslivet får det allt tuffare.

– Där skulle det vara viktigt att de politiska beslutfattarna tar en funderare. Där finns ett potentiellt stort växande problem, säger Högholm.

"Vad har vi av värde som kan säljas?"

Två familjer som Yle Österbotten pratat med berättar att de upplever dagliga utgifter som allt dyrare.

Det är framför allt el och bränsle, men också matkostnader. I Oravais bor Janica Nyman med hennes man och två barn. Nyman pendlar dagligen till jobbet i Nykarleby och har fått justera månadsbudgeten för att få pengarna att räcka till.

– Enligt tidigare budgetering har vi klarat oss med 1 000 euro för mat och bensin. Nu är vi uppe i 1 200 euro, och vissa månader vill det inte räcka till om det varit något speciellt, säger Nyman.

Att utgifterna blivit större sätter käppar i hjulen. Pengar som lagts åt sidan och sparats för roliga saker går åt till att betala räkningar och utgifter som blivit större än beräknat.

– Det är klart man börjar söka i skrubbar och funderar över loppisgrejer och se vad vi har av värde som går att sälja för att ha en slant över till något roligt om det behövs i något annat skede, säger Nyman.

En stor del av utgifterna går till maten. För att spara in på matkostnader har familjen Nyman funderat över hur de kan bli mera självförsörjande i framtiden.

– Vad kan vi odla och vad är sådant som går att förvara en tid efter att det skördats? Intresset för att odla eget har vuxit, berättar Nyman.

"Vi gör ingenting!"

I Korsholm bor Katarina Svanfors med sin man och fyra barn. Svanfors har precis blivit vårdledig med familjens yngsta barn.

– Vi har alltid haft två bilar, men den här veckan har vi börjat fundera på att sälja den ena bilen för att spara pengar. Det är en stor utgift med bil. Med vår diselskatt är det två euro per dag för en bil som bara står där ute, säger Svanfors.

I en familj med fyra barn är utgifterna många. Svanfors berättar att de får prioritera bort oväntade eller onödiga utgifter.

Vad är det mest konkret ni gör för att klara av saken?

– Vi gör ingenting! Krasst sagt köper vi inget, gör inget och det enda vi handlar är mat, säger Svanfors.

Vinterns elförbrukning har familjen följt med, på så vis kom den höga elräkningen inte som en överraskning. Som mest har de dagliga kostnaderna för elförbrukningen legat på 18 euro.

Svanfors har en fast tjänst som småbarnspedagog. Nu när hon ser i bakspegeln frågar hon sig själv varför hon inte tänkte mera på ekonomin då hon valde utbildning.

– Jag valde ett jobb som är nära hjärtat och är roligt, men om jag hade vetat att det fanns jobb som ger betydligt mer lön hade man haft det betydligt lättare idag. Det kunde kanske studiehandledningen i dag gå in på litet mer, säger Svanfors.

Inget ökat hjälpbehov än

Vid kyrkans familjerådgivning har man än så länge inte lagt märket till att behovet av rådgivning och stöd skulle vara större än tidigare. Ekonomiska bekymmer är inte det som i första hand för familjer och par till rådgivning.

– Det är andra problem som finns först, men så blir det här med ekonomi en del av den stora problematiken, säger familjerådgivare Siv Jern.

Vad vill du ge för råd till familjerna som upplever att pengarna inte räcker till?

– Fundera på vart pengarna går och om det finns någon utgift som det går att dra ner på. Sedan gäller det ändå att se vad man kan göra och vilka möjligheter som finns i vardagen för att den ska bli bra. Det är viktigt att inte fastna i oron, utan att se möjligheterna, säger Jern.

Socialen dömer ingen

Antalet personer och familjer som behövde ekonomiskt stöd under fjolåret i Vasa ligger runt 1 400. Antalet hjälpbehövande har hållits på en jämn nivå, och inte heller där syns något växande behov av utkomststöd.

– Om man har en situation då man funderar hur man ska klara sig och ekonomin är ansträngd, så ring. Det betyder inte att du automatiskt har rätt till stöd, men vi kan handleda och ge råd. Och vi dömer ingen, säger Johanna Koivusaari som är ledande socialarbetare på Österbottens välfärdsområde.

Att coronapandemin skulle ha påverkat antalet hjälpsökanden har inte Koivusaari registrerat.

– Pandemin påverkar mera det psykiska. Människor är isolerade och dagsverksamheter är stängda. De som redan är utsatta blir mera isolerade och det påverkar det psykiska välmåendet, säger Koivusaari.

Antalet stödsökande minskar hos FPA

I Finland är det i första hand Folkpensionsanstalten som beviljar utkomststöd. Någon ökning av stödsökanden har man inte lagt märke till. Tvärtom minskade antalet sökanden under fjolåret.

– Att basutgifter ökar har inte synts hos oss på FPA, det han inte ökat antalet ansökningar för utkomststöd, berättar specialplanerare Venla Hietala på FPA.

Varför ansökningarna minskar kan inte Hietala svara på. I de fall när flera familjemedlemmar arbetar och har inkomster är det mindre vanligt att familjen uppfyller kriterierna för att få stöd utbetalt även om familjer upplever att de har mindre medel att röra sig med.

Utgifter för bränslekostnader ersätts inte av FPA, däremot har handläggarna uppmanats att ha överseende med elkostnader som varit avsevärt högre nu än tidigare. Det beror på de högra elkostnaderna som klienterna inte haft möjlighet att påverka. Men enskilda elräkningar betalar inte FPA.

På FPA syns samhällstrender med en viss fördröjning. Hietala förväntar sig att elräkningarna snart blir mera frekventa på handläggarnas bord.

– Kundens eller familjens situation bedöms alltid från fall till fall. Vi har bett våra handläggare att ha mera överseende när det kommer till elräkningar, säger Hietala.