Efter ockermisstankarna i Närpes: Stadsdirektören bekymrad över "yviga spekulationer" om både staden och inflyttare

Den misstänkta ockerhärvan i Närpes håller på att nystas ut. Staden som varit ett exempel på lyckad integration får sig samtidigt en törn. Stadsdirektör Mikaela Björklund säger att brottshärvan är beklaglig och hon hoppas på en grundlig utredning.

Polisen börjar ha en ganska klar bild av den misstänkta ockerverksamheten i Närpes. Tiotals vietnamesiska växthusarbetare misstänks ha uttnyttjats för ekonomisk vinning.

De har betalat stora summor utan att egentligen få något för pengarna.

– Kanske någon natt på en soffa och offren har själva fått ordna sina resor hit och också själv betalat för boende, säger kriminalkommissarie Pekka Hätönen på polisinrättningen i Helsingfors.

De två huvudmisstänkta, ett företagarpar, ska förhöras inom de närmaste dagarna. Totalt har polisen ytterligare tre misstänkta. Utöver grovt ocker misstänker man också företagarparet för skattebrott.

Stadsdirektören välkomnar utredningen

Stadsdirektör Mikaela Björklund i Närpes säger att brottshärvan är ytterst beklaglig. Men samtidigt välkomnar hon utredningen.

– Det här är ett ärende som behöver utredas grundligt, säger Björklund.

Enligt uppgifter till Hufvudstadsbladet rör det sig om ett lokalt vietnamesiskt företagarpar. Polisen vill inte bekräfta offrens etnicitet, annat än att det handlar om personer från Sydostasien.

Polisen säger till Yle Österbotten att de fått ganska mycket information ur konfiskerade apparater som datorer och telefoner och den informationen ska användas som underlag i förhören.

Det går också rykten om någon sorts prostitution i samband med fallet, men enligt polisen har något sådant inte framkommit än så länge i deras utredning.

Björklund: fel att dra alla över samma kam

Närpes har ofta figurerat som det goda exemplet för integration av både flyktingar och personer som invandrat på grund av arbete.

Mikaela Björklund säger att det finns risk att det misstänkta ockerfallet kan påverka företagen i Närpes och deras image på ett negativt sätt.

– Som jag ser det är det mest bekymmersamma de yviga spekulationer som förekommer i både media och på sociala medier. Där börjar man nu dra både befolkningsgrupper och yrkeskårer över samma kam.

Det leder i förlängningen till att integrationsarbetet blir mera utmanande i framtiden anser Björklund.

Hur har då den här verksamheten kunnat pågå under en så lång tid på en så förhållandevis liten ort som Närpes. Det vill Björklund inte uttala sig om i nuläget.

– Utredningen pågår fortfarande. Vi måste vänta och se, säger Björklund.

Hon säger att staden inte i nuläget har någon direkt kontakt med polismyndigheten i ärendet.

Lever i sin egen bubbla

Pensionerade integrationskoordinatorn Lilian Ivars säger i Hbl att "äntligen spricker den här bubblan" (bakom betalmur).

– Vi har sett, vi har vetat, vi har anmält, vi har fört diskussioner med arbetsgivare. Och så har allting fortsatt som förut. Men ingen kan säga att den inte visste att det här pågick.

Kriminalkommisarie Sami Isoniemi vid Österbottens polisinrättning säger till tidningen att deras uppfattning är att det vuxit fram ett slags slutet parallellsamhälle inom bland annat de Vietnambördiga invånarna och att det skulle vara en bidragande orsak till att missförhållandena kunnat fortgå.

Mikaela Björklund håller inte med om det påståendet.

– Det håller jag inte med om. Vi har kontakt med alla som går i skola eller deltar i småbarnspedagogiken. Vi har också personal som jobbar med integration, så kontaktytor saknas inte.

Men samtidigt är stöd i integrationen en möjlighet som kommunen erbjuder. Björklund säger att staden inte kan tvinga invånare att delta i exempelvis fritidsaktiviteter.

Hon anser att kommunen använder sig av alla verktyg som står till buds för att integrera inflyttare. Men samtidigt blir jobbet aldrig klart.

– Har man en mångkulturell kommun så lär man sig ständigt nya saker och det finns säkert områden där vi kan bli ännu bättre.

Oro över barnens situation

Venla Roth som är statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel har uttryckt oro för invandrarbarnens situation och levnadsomständigheter.

Roth säger till Hufvudstadsbladet att det behövs en snabb omfattande utredning av situationen i Närpes (bakom betalmur.

– Jag har redan haft kontakt med olika ministerier och myndigheter. Det här arbetet fortsätter i början av veckan. Frågan är på vilket sätt staten nu kan träda in och ge nödvändigt stöd.

Mikaela Björklund säger att stadens sociala myndigheter hittills övervakat barnens välmående. Bland annat efter orosanmälningar.

Efter årsskiftet är det välfärdsområdet som tar över ansvaret.

Enligt Björklund tas påståenden om att en stad inte klarar av sin lagstadgade verksamhet alltid på stort allvar.

– Vi har gjort en grundlig lägesuppdatering med hela ledningsgruppen utan att hitta några överraskande element. Några sådan har vi inte identifierat.

Staden har också granskat det PM som uppgifterna grundar sig på.

Björklund säger att uppgifterna inte grundar sig på något som sakkunniga inom pedagogik är varse om och ingen har heller varit i kontakt med kommunens ansvariga tjänstemän.

– Där finns felaktiga uppgifter och då är det förståeligt att man också drar felaktiga slutsatser.

Mångkulturell skola både utmanande och fantastiskt

Björklund säger att det alltid medför utmaningar att bygga en mångkulturell kommun.

– När det gäller pedagogik och bildning är jag den första att erkänna att det finns utmaningar, till exempel med att bygga en mångkulturell skola.

Björklund har en bakgrund som forskare och utbildare med språk, didaktik och mångfald som område.

– Jag vill hålla med vår bildningsdirektör som säger att det är utmanande, men också fantastiskt, säger Björklund.

Björklund säger att uppgiften är krävande och därför har Närpes satsat på att fortbilda sina pedagoger och sett till att det finns vuxna med många kompetenser i skolan. Man har också satsat på personal med mångkulturell bakgrund.

Enligt Björklund är Närpes rätt unik med finländska mått mätt, därför har man utvecklat sina egna modeller som språkliga kartläggningsinstrument och just nu har man ett flerårigt projekt kring språklig utveckling.

– I internationell jämförelse klarar sig Närpes väldigt bra. Om vi jämför oss med Sverige eller Kanada där man jobbar mycket med flerspråkighet och flerkulturalitet, så klarar vi oss bra.

Är det här fråga om ett enstaka fall eller finns det mera utbredda problem bakom den här brottshärvan?

– Det är något jag hoppas att polisen tar reda på. Sen ser vi om det finns behov av vidare åtgärder också från kommunens sida.

För att förebygga brottslighet av den här typen är det viktigt att fortsätta integrationsarbetet säger Björklund.

– Hela samhället behöver inlemmas i det arbetet och vi behöver anstränga oss ännu mera för att få kontakt med alla som flyttar till Närpes.

Björklund säger att integrationsarbetet är enklare för kommunen när det gäller kvotflyktingar. För arbetskraftsinvandringens del faller ett större ansvar på arbetsgivarna. Men kommunen är med och stöder i båda fallen.

Björklund konstaterar att det alltid är beklagligt om det förekommer oegentligheter där människor hamnar i kläm.

– Jag anser ändå att kommunen gör sitt bästa, men kommunen kan inte ensam bära ansvar för integrationen. Det är ett större lagarbete.

Artikeln uppdaterad 2.2 kl.12.37 med fler citat från Hufvudstadsbladet och länkar till tidningens artiklar. En underrubrik ändrades också för att förtydliga att det var ett citat av Björklund.