Hoppa till huvudinnehåll

Trädgård

En lättskött gräsmatta är inte bara gräs, den är en mångfald av grönskande arter

En lättskött gräsmatta är inte bara gräs, den är en mångfald av grönskande arter - Spela upp på Arenan

En välmående gräsmatta är stark och vacker och har en naturlig plats i våra trädgårdar. Kan vi förmå oss att spara maskrosorna till insekterna är chansen större att pollinerarna stannar i trädgården.

Maskros, klöver och revsuga är några av många arter som gärna dyker upp i våra gräsmattor, ofta till trädgårdsägarens förtret, men väldigt välkommet för våra viktiga insekter. Det här är naturens eget sätt att försöka rädda gräsmattan från att bli den monokultur av gräs vi skapar när vi sår in den med enbart gräsfrö.

De flesta av oss önskar en lättskött och tät gräsmatta med välskött och friskt, grönt gräs. Men en sådd gräsmatta innehåller ofta väldigt få arter, vilket inte är särskilt naturligt. Naturens eget mål blir då att öka mångfalden för att så många insekter som möjligt ska få mat. Naturen kommer alltså att så in fler arter som kan göra nytta i gräsmattan.

Maskrosor blommar i gräsmatta
Bildtext Maskrosorna får blomma i Strömsös gräsmatta. De ger mat till bl.a. humlor.
Bild: Monica Storm / Yle

Maskros är en mycket viktig nektar- och pollenkälla för pollinerare, eftersom det sällan finns annan mat så tidigt på säsongen. Därför kan man gärna låta maskrosorna blomma på våren innan man klipper gräsmattan.

Man kan också låta delar av gräsmattan leva sitt eget liv hela sommaren och uppleva hur nya arter lockar till sig insekter. I Strömsös trädgård har vi satt vårlökar i gräsmattan kring ett äppelträd och kallar det humlebuffé. En fredad buffé av nektar och pollen för alla slags insekter. Här klipper vi inte gräset utan låter blommorna och pollinerarna frodas.

Påskliljor blommar i en gräsmatta
Bildtext En del av gräsmattan som gärdas in och inte klipps blir ett inslag av blommande äng.
Bild: Monica Storm / Yle

Starkaste arten vinner

Många gånger vill vi så gräsmatta på ställen som inte lämpar sig för gräs. En påse med frön för gräsmatta innehåller flera olika typer av gräsarter, som kan vara av olika kvalitet men också lämpade för olika lägen i trädgården. Fråga alltid innan du köper, eller ta reda på vilken grässort som passar bäst för förhållandena i just din trädgård. Det är viktigt att välja rätt frö till platsen, väljer vi fel frö kommer mossa och andra arter snabbt att ta över. Den art som trivs bäst kommer att frodas.

Oklippt gräsmatta med blommor
Bildtext I Strömsös frodiga gräsmatta växer många örter som maskros, groblad och klöver.
Bild: Monica Storm / Yle

Fyra tips för en grönare gräsmatta

1. Dränera

En alltför kompakt jord är syrefattig. Det här gör att mikrolivet som hjälper gräsmattan trivs dåligt Då växer inte heller gräset, vilket resulterar i att jorden blir en grogrund för andra arter som klarar den tuffa miljön. En väldränerad gräsmatta torkar upp bättre efter regn, näringsämnen blir lättillgängliga för rötterna och gräset trivs.

Dränering kan utföras på flera sätt. Har man stora problem med vatten som blir liggande på gräsmattan över längre perioder kan man behöva göra om grundarbetet med tillräcklig lutning, men kompakt jord kan också förbättras genom att lufta gräsmattan manuellt eller maskinellt.

Spikskor fastsatta med rem runt stövlar
Bildtext Verktyg för gräsmattan kan hjälpa till att dränera hårt packad jord men kan också skada maskar som jobbar under markytan.
Bild: Monica Storm / Yle

Dräneringsverktygen gör alltså hål i gräsmattan för att få ner vatten och syre till rötterna och mikrolivet i jorden. Manuellt kan detta göras med en grep, specialverktyg för gräsmattor eller skor med taggar som tränger ner tillräckligt djupt. Det finns också olika maskiner för ändamålet om området är stort.

Speciellt på de områden där gräset växer dåligt kan man jordförbättra genom att fylla på med några centimeter sandblandad jord. Man kan också köpa specialjord för gräsmattor.

2. Gödsla

För en normal gräsmatta räcker det att gödsla en gång per år, helst i maj då gräset börjar växa. Om gräsmattan är ljus till färgen eller om man vet att jordlagret är tunt kan man gödsla en gång till innan midsommar. Övergödsla inte. Ifall gräsmattan är ljus till färgen kan man punktbehandla fler gånger.

När man använder kompost, ekologisk gödsel eller naturgödsel till gräsmattan får också mikrolivet under gräsmattan mat. Det är ett bra sätt att förbättra jorden och också gräsmattans förutsättningar.

Gödslar man med pellets kan man med fördel göra det strax innan det skall regna så att näringsämnena går ned i jorden snabbt utan att orsaka brännskador på gräset. Alternativt kan man vattna kvällstid när växtligheten är mer mottaglig för fukt.

plåtbytta med kalkgranulat på gräsmatta
Bildtext Ekologiskt gödsel för gräsmattan. Är gräsmattan grön och frisk räcker det att gödsla en gång under sommaren.
Bild: Monica Storm / Yle

Efter midsommar börjar avmognaden inför hösten. Om det är nödvändigt att gödsla ännu en gång kan det göras i augusti med kvävefattigt gödsel, s.k. höstgödsel för gräsmattan. Gödslar man med vanlig gödsel på hösten kommer det att stimulera tillväxt och då kan gräsmattan få problem med övervintringen. Höstgödsel innehåller fosfor och kalium, som gynnar rotbildning och övervintringen hos gräsmattan.

3. Kalka

Kalk höjer jordens pH värde så att gräset trivs och tar upp näring som vi tillför. Jorden i våra trädgårdar blir surare med tiden pga. sur nederbörd. Om man inte kalkat på länge kan man kalka några veckor innan man gödslar, eller gärna redan på hösten, så är jordens pH är i balans och gräset på våren kan ta upp näringen.

Zinkämbare med kalkpulver
Bildtext Trädgårdskalk motverkar mossa i gräsmattan.
Bild: Monica Storm / Yle

4. Klipp ofta

Klipper man sin gräsmatta ofta kan gräsklippet lämnas kvar eftersom det är en utmärkt naturlig näringskälla. Klipper man långt gräs som lämnar tjocka klumpar, kakor och strängar på gräsmattan är det viktigt att samla upp det. Gräskakorna täpper till marken så att solljus, luft och syre inte kommer åt gräsmattan och det uppstår fula fläckar.

Klipper man ofta kommer gräsrötterna att tränga djupare ner i jorden, med den följden att gräsmattan tål torka mycket bättre än en gräsmatta med ytliga rötter.

Vitsippor i gräsmatta
Bildtext Strömsös gräsmatta rymmer stora sjok vilda blommor som vitsippor.
Bild: Monica Storm / Yle

Vattna lagom

En nysådd gräsmatta ska hållas fuktig och behöver bevattning den första tiden för att gro och etablera sig ordentligt.

En etablerad gräsmatta ska hellre vattnas ordentligt en gång, än ofta med små skvättar. Konstant småvattnande ger ytliga rötter som inte tål torka. Rötterna ska leta sig neråt i marken för att komma åt den fukt som finns, växa djupt och bli starka och därefter klara torka bättre.

förgätmigejblommor i gräsmatta
Bildtext Vilda blommor är vackra inslag i gräsmattan. Förgätmigej sprider sej villigt.
Bild: Monica Storm / Yle

Att räfsa eller inte räfsa

Löv är en del av kretsloppet. Det är näringen som naturen gödslar med, och näringsämnena återförs naturligt till marken när löven faller. Löv och gräs är utmärkt gödsel för gräsmattan. Om man räfsar bort löven och använder gräsuppsamlare vid klippning, måste man tillföra annan näring.

Räfsa och lövhög framför ett rött hus
Bildtext När man klipper ofta göder de små gräsdelarna gräsmattan kontinuerligt.
Bild: Monica Storm / Yle

Samlas det tjocka lager löv, som det kan göra under träd och intill staket och murar och i hörn av trädgården, kan det vara bra att räfsa så att gräsmattan får syre och ljus. När räfsan river i gräset kan det tolkas som en beskärning av gräsmattan som stimulerar rotbildningen, men en djupare och kraftigare rot står bättre emot torka, och om man river av rötterna bildas många men ytliga smårötter.

Tidigt på våren eller sent på hösten kan det vara till mer skada än nytta att räfsa. När det är kallt och vått på marken river räfsan river upp och fram rötterna, som riskerar att frysa.

Den gamla, glesa gräsmattan går att rädda

En lättskött gräsmatta behöver ca 20 cm jord av bra kvalitet, allra minst 15 cm. Ett för tunt lager jord gör att gräsmattan får kämpa, den torkar ut snabbare och blir ljus och gles. Gräsfrön gror vid +8 grader. Sår man för tidigt på våren eller för sent på hösten kan fröna mögla innan de hinner gro.

Gräsmatta med utkrattad jord
Bildtext Toppdressa ställvis där gräsmattan växer dåligt.
Bild: Monica Storm / Yle

Har man en befintlig gräsmatta som man vill återuppliva, kan man jordförbättra ovanifrån. Man krattar då ner ett lager jord, ca 1-2 cm, på gräset. Jorden som tillförs kan vara matjord, trädgårdsjord, eller kompost. Blanda gärna i sand för dränering.

Att tillföra jord ovanifrån kallas att toppdressa och det kan man göra varje år för att få till en tjockare gräsmatta. Trädgårdsmästarna under jord, dvs. maskar och mikroorganismer, håller gräsmattan fin om man tar hand om dem, därför är det viktigt att tillföra organiskt material. Toppdressa kan man göra från ca +8 grader, det är en bra temperatur att så in mer frön i gräsmattan om den är gles.

Mossa trängs undan av gräs som trivs

Mossa är vintergrön, mjuk att gå på och behöver inte klippas. Då kan man ju undra varför många till varje pris försöker utrota den ur i sin gräsmatta.

Räfsa på marken i en lövhög
Bildtext Den sköna gröna mossan kan kanske få frodas i en egen del av trädgården, om man inte vill ha den i gräsmattan.
Bild: Monica Storm / Yle

Det är svårt få bort mossa när den väl etablerat sig, därför är det förebyggande jobbet viktigt. Är det fuktigt och surt i jorden kommer mossan att ta över, men om förhållandet är optimalt för gräs så kommer inte mossan att trivas. Om gräset trivs, tränger det undan mossan.

Påsklilja
Bildtext Olika påskliljor, snödroppar och pärlhyacinter blommar länge i Strömsös humlebuffé; en bit gräsmatta avdelad för många arter växter och insekter.
Bild: Monica Storm / Yle

Mer om ämnet på Yle Arenan

På andra språk