Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Nästan tolv månaders kö till tandvård i en del österbottniska kommuner och pandemin ställer till det: "Man annullerar patienttider varje gång någon är borta"

Uppdaterad 03.02.2022 05:55.
Tandläkare och tandskötare bär munskydd och visir då de jobbar med en patient.
Bildtext I en del österbottniska kommuner kan invånarna räkna med att få icke-brådskande tandvård redan inom en månad, i andra kommuner tvingas man nu köa i närmare ett år. Enligt vårdgarantin ska ingen behöva vänta längre än sex månader.
Bild: Kalle Niskala / Yle

Jämlikheten inom vården lyser med sin frånvaro då det gäller den offentliga tandvården i Österbotten just nu. En del invånare får icke-brådskande tandvård redan inom en månad, andra köar i närmare ett år.

Hanna Kangasmaa är ledande tandläkare i Österbottens välfärdsområde. Samkommunen har nu fungerat i en dryg månad och Kangasmaa har hunnit få koll på hur långa vårdköer de olika kommunerna har.

– Om vi ser på hela Österbotten så är väntetiden i genomsnitt mellan sex och sju månader. Men ser vi på enskilda kommuner så finns tyvärr flera kommuner där väntetiden är väldigt lång, säger Kangasmaa.

Kvinna med kort ljust hår och färgglad scarf ler mot kameran. I bakgrunden kontorsmiljö.
Bildtext Hanna Kangasmaa är ledande tandläkare i Österbottens välfärdsområde. Hon hoppas att man ska lyckas lära av varandras arbetsprocesser i den nya samkommunen och få tillräckligt med personal så att vården blir jämlikare.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

I de kommuner där situationen är som mest utmanande ligger väntetiden på omkring tolv månader. Kangasmaa nämner Jakobstadstrakten, Korsholm, Korsnäs och Malax. I Vasa är väntetiden omkring nio månader, staden är därmed inte längre värst i klassen.

Kangasmaa poängterar samtidigt att kommunerna redan länge har kämpat för att korta i köerna. Hon vill inte peka finger, hellre berömma för att personalen arbetat hårt. Brist på tandläkare har drabbat en del kommuner hårdare än andra, likaså är tillgången till privat tandvård väldigt ojämnt fördelad i området.

En primuselev vill hon ändå lyfta fram.

– I Kristinestad är väntetiden bara en månad. Det tyder på att de har bra processer och tillräckligt med personal.

Den utdragna pandemin har gjort sitt till och den önskar man nu verkligen få sätta punkt för säger Kangasmaa. Emellanåt blir det ingenting av alla fina målsättningar på att korta vårdköerna, då många i personalen varit sjuka eller i karantän eller fått stanna hemma med sina barn.

– Vi har ingen reservpersonal att kasta in i sådana lägen. Man annullerar patienttider varje gång någon är borta.

Flytta på patienter eller på läkare?

Enligt den nuvarande vårdgarantin borde ingen vänta mer än högst sex månader på icke-brådskande tandvård.

Kangasmaa påpekar att det finns risker med att österbottningarna på många håll tvingas vänta betydligt längre än så.

– Om man väntar för länge kan situationen i munnen försämras och vårdbehovet plötsligt bli brådskande.

Brådskande vård fås senast inom ett par dagar, men enligt Kangasmaa är det naturligtvis bättre såväl för patienten som för samkommunens ekonomi att vården ges tidigare.

Hur snabbt finländarna får träffa läkare varierar idag kraftigt och en målsättning med vårdreformen är att vården ska bli mer jämlik.

Dit strävar man självklart också inom Österbottens välfärdsområde, säger Kangasmaa. Men det kommer att kräva mycket arbete.

– Nu har samkommunen existerat i en månad. Vi har ingen helt färdig strategi ännu, men det gäller att utveckla gemensamma processer. På lång sikt får vi mer hjälp av varandra. I dag hjälps vi redan åt till exempel när det gäller jour utanför tjänstetid.

Tror du att det blir så i framtiden att patienterna reser längre för att få tandvård snabbare eller att läkarna rör på sig för att ge vård där den behövs?

– Det har vi ännu inte bestämt, men kanske i framtiden om vi ändrar verksamhetsmodellerna och fördelar resurserna lite annorlunda än idag. Målsättningen är klar och det är att man snabbt ska få god vård oavsett var i Österbotten man bor.

En flaskhals är bristen på personal.

– Vi har brist på tandläkare i hela området, och i hela landet för den delen. Det här är en stor utmaning. Det behövs mera resurser, helt klart.

Tandvården måste få mer resurser

Hanna Kangasmaa är inte ensam om att efterlysa mer resurser för tandvården.

Martti Lilja, ledande övertandläkare i Mellersta Österbottens vårdsamkommun Soite, berättar att man i landskapet har utfört ett stenhårt arbete med att korta i överlånga vårdköer.

Martti Lilja.
Bildtext Martti Lilja är ledande övertandläkare i Mellersta Österbottens vårdsamkommun Soite. Han hoppas att tandvården ska få tilläggsresurser, annars blir det omöjligt att korta köerna så mycket som den nya vårdgarantilagen kräver.
Bild: Kalle Niskala / Yle

Att köerna fortfarande är en aning för långa beror på resursbrist, inte på att arbetet inte skulle vara tillräckligt effektivt organiserat säger han.

– Just nu har vi omkring tusen personer i kö till icke-brådskande vård, under hundra av dem har köat i mer än sex månader. Värst var det i slutet av år 2020, då hade vi 1400 personer som hade väntat över sex månader.

Katastrofsituationen från ett drygt år tillbaka har man åtgärdat genom att den egna personalen har sträckt sig och arbetat extra, med hjälp av inhyrda läkare och med hjälp av servicesedlar. Tack vare servicesedeln har en del patienter kunnat söka vård hos privattandläkare. Omkring fem dylika servicesedlar har skrivits ut dagligen i landskapet, så det handlar om en avsevärd mängd frigjord arbetskapacitet i de egna leden, säger Lilja.

– Nog balanserar vi fortfarande på knivseggen, men vi har kämpat och lyckats korta mycket i kön. Men det hade gått att åtgärda kön snabbare om vi hade haft större budget.

Nya vårdgarantin stor utmaning

Lilja påpekar samtidigt att en verklig utmaning väntar runt hörnet nästa år, då vårdgarantin görs om och skärps så att man inte ska behöva vänta på icke-brådskande tandvård längre än tre månader.

Regeringens lagförslag, som nyligen varit ute på remissrunda, har fått en hel del kritik för att vara orealistiskt. Hur ska välfärdsområdena kunna ge vård snabbare än idag samtidigt som det råder brist på såväl vårdpersonal som pengar? Lilja är inne på samma linje.

– Det här tycker jag är en bra och behövlig reform, men den går inte att genomföra om vi inte får mera budgetmedel.

Regeringen väntas föra lagförslaget till riksdagen i månadsskiftet februari-mars och lagen ska träda i kraft i april nästa år då även finansieringen av all vård ska börja komma från staten istället för från kommunerna.

Lilja vill föra fram att en ovanligt stor andel av invånarna anlitar den offentliga tandvården i Mellersta Österbotten. Det här skapar ekonomisk obalans och bidrar till ojämlikt långa väntetider.

– Om staten på riktigt vill främja jämlikhet mellan finländarna när det gäller munhälsa så bör man också beakta skillnaderna mellan landskapen. I Mellersta Österbotten finns privata tandvårdstjänster inte i lika stor omfattning som i många andra landskap, samtidigt är medelinkomsten här lägre än på många andra håll i landet. Bägge de här faktorerna gör att den offentliga tandvården tar hand om en större andel av befolkningen. Det här borde absolut beaktas då pengar fördelas.