Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Budgeten är alldeles för liten – viktiga it-förändringar hinner inte bli klara innan de nya välfärdsområdena tar över ansvaret

Patienter väntar på sin tur i vårdcentralen i Kannonkoski.
Bildtext Patienter väntar på sin tur i en vårdcentral i Kannonkoski i Mellersta Finlands välfärdsområde. Om IT-systemen på olika orter inte kan kommunicera med varandra så kan det också i framtiden lätt bli mer väntan och mer byråkrati.
Bild: Jarkko Riikonen / Yle

Flera välfärdsområden har inte tillräckligt med pengar till förfogande för att hinna ta över it-systemen, som hittills funnits hos kommunerna. Dessutom väntas det räcka länge innan systemen kan göras enhetliga inom de olika välfärdsområdena.

De nya välfärdsområdena tar i början av nästa år över ansvaret för socialvården, hälso- och sjukvården och räddningsväsendet. Senast då överförs personalen, utrymmena och avtalen från kommunerna.

Men på alla välfärdsområden kan it-systemen inte överföras i tid såsom lagen kräver, och de kan inte heller vara så enhetliga som det förutsätts för att invånarna ska kunna få jämlik service.

Tidtabellen har visat sig vara för snabb för det, och budgeten för liten. Det bekräftar också förändringsdirektören Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet.

– Många välfärdsområden kommer också i fortsättningen att behöva använda it-system hos kommunerna. Det handlar till exempel om system för löneutbetalning och klient- och patientdatasystem, säger han.

Porträtt på Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet.
Bildtext Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet jobbar med att stöda välfärdsområdena, bland annat i förändringen av deras it-system.
Bild: Esa Syväkuru / Yle

Kommunerna har samtidigt ingen skyldighet att upprätthålla de här systemen efter årsskiftet, men i praktiken kan de behöva ta sig an det här ansvaret åtminstone en viss tid för att trygga att vården fungerar.

Dessutom borde servicen också se likadan ut för alla inom välfärdsområdet, vilket kräver mer enhetliga datasystem. Men vägen dit är lång.

Det nuvarande lapptäcket av många olika it-system kan göra serviceupplevelsen för en patient eller klient mycket splittrad, om han eller hon först får vård på en ort och sedan på en annan.

Västra Nyland fick först en femtedel av det man ansökte om

Till exempel Västra Nylands välfärdsområde består av 10 kommuner med totalt 36 olika klient- och patientdatasystem. Området ansökte om att få 61,7 miljoner euro för it-projekt – något man kallar för en absolut minimisumma. Men man fick bara 12,6 miljoner euro, alltså en femtedel så mycket.

– Vi har ingen existerande regional aktör som vi kan bygga på. Vi måste börja från början och bygga alla systemen från början. Och man behöver ju resurser då, berättar Sanna Svahn som är ordförande för det temporära beredningsorganet för Västra Nylands välfärdsområde.

Porträtt på Sanna Svahn
Bildtext Sanna Svahn har ansvar för att starta upp Västra Nylands välfärdsområde. Politikerna som valdes in i samband med valet i januari börjar jobba i mars.
Bild: Olli Urpela / Pintaliitodesign

På Finansministeriet påpekar man också framför allt Egentliga Finlands välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde och Birkalands välfärdsområde har stora utmaningar.

De har tiotals olika klient- och patientdatasystem, och systemen kan i många fall inte kommunicera med varandra, från en ort till en annan.

– Det handlar om en stor harmonisering som måste ske. Systemen måste minskas i antal och fås att kommunicera med varandra, säger Ville-Veikko Ahonen.

På områden där man tidigare har samarbetat om hälso- och sjukvården så är utmaningarna med it-systemen betydligt mindre – till exempel i Södra Karelen, Norra Karelen, Satakunta och Päijät-Häme.

Sanna Svahn säger att staten inte har tagit tillräckligt i betraktande att välfärdsområdena har så olika förutsättningar, trots att områdena har betonat att vissa har betydligt mer att göra på it-sidan än andra, till att börja med.

Aleksi Jäntti som är ordförande för den politiska styrgruppen för Birkalands välfärdsområde är inne på samma linje. Han är kritisk till att staten inte skjuter till tillräckligt med pengar redan nu.

– Det är kortsiktigt ledarskap, och själv skulle jag också kalla det dåligt ledarskap. När välfärdsområdena har fått mål de måste uppnå, så borde de samtidigt också få tillräckliga resurser för att kunna uppnå målen, betonar han.

Tilläggsfinansiering ska underlätta läget lite

Staten hade totalt reserverat 400 miljoner euro för it-system i välfärdsområdena under åren 2021–2025, men områdena hade bett om ungefär en miljard euro.

På torsdagen offentliggjordes ändå tilläggspengar. Statsrådet föreslår i en tilläggsbudget 155,7 miljoner euro extra för välfärdsområdena i år – bland annat för IT-projekten.

– Det handlar om en avsevärd tilläggsfinansiering som välfärdsområdena kommer att få i år. Delvis handlar det om att de kommer att få utlovade pengar tidigare, kommenterar Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet.

Staten vill därmed stödja välfärdsområdena att kunna göra åtgärda it-systemen snabbare.

Det kan hjälpa till i viss mån, men det löser inte problemet.

Också efter tilläggsbudgeten är läget sådant att mycket inte kommer att hinna göras före år 2023, och att arbetet inte kan vara så långsiktigt som många välfärdsområden hoppas på. Det innebär samtidigt att det blir dyrare i längden.

– Vårt budskap är man måste prioritera. It-finansieringen måste användas på de allra viktigaste systemen som borde vara klara vid årsskiftet, för att övergången ska vara så trygg som möjligt, kommenterar Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet.

It-systemen inom välfärdsområdena förväntas i framtiden få en viktig roll i att hålla nere kostnaderna för vården, och samtidigt möjliggöra det att finländarna kan få vård snabbare. Att satsa på god systemutveckling är därför centralt i hela reformen.