Här bryter vindturbiner mot folkrätten – sameby vill att Europas största landbaserade vindpark rivs: "Vår integritet är inte till salu"

Norge har brutit mot internationell rätt och kränkt urbefolkningens rättigheter då man gett lov att resa Europas största landbaserade vindpark mitt i ett viktigt renbetesområde.

På den kalla norska västkusten med Atlantvågorna som nära granne står 71 vindturbiner och vevar in norsk, grön energi. Turbinerna trivs i Roan vindpark i Fosen, lite norr om Trondheim, som har bland de bästa vindresurserna i Europa.

Sissel Holtan är renägare och same. Hon blickar ut över Roan vindpark och säger att hon får en klump i magen av att vara här. Det här var en gång samebyns bästa vinterbetesområde.

– Det är en väldigt bra vinterbetesmark då här aldrig blir is, säger Sissel Holtan som är en av ledarna i Nordfosens Reinbeitedistrikt.

I över 500 år har samerna bedrivit renskötsel i området. I dag vill renarna inte längre komma hit då vindturbinerna och den livliga mänskliga aktiviteten i området skrämmer bort dem. Dessutom är de ojämna och steniga vägkanterna svåra att ta sig fram på med snöskoter, vilket försvårar renskötseln.

– I värsta fall leder vindparken till att vi måste utfodra våra renar om vintern, eller att vi måste gå ner i antal renar, säger Holtan. Att stödmata renarna om vintern hör inte till traditionell rendrift.

– Det kan också bli så att en av oss måste sluta. Vi är tre personer i Nordfosen som bedriver rennäring nu och i värsta fall kan vi bli två, säger hon.

Europas största vindpark

Roan och närliggande Storheias vindturbiner bildar tillsammans med fyra mindre vindkraftverk i området Europas största landbaserade vindpark med sina 151 turbiner. Tillsammans har de en kapacitet på 1057 MW, vilket kan försörja över 170 000 hushåll med el.

Enligt företaget Fosen Vind stod vindparken år 2020 för 20 procent av Norges vindenergi och turbinerna har förvandlat mellersta Norges energiunderskott till ett överskott.

Efter en lång tillståndsprocess gav den norska staten år 2013 lov att bygga vindparken, trots motstånd från samebyarna i området och trots att en rättsprocess kring lovet inletts. Vindkraftverken i Roan och Storheia blev klara 2019 respektive 2020.

Under tiden som vindparkerna restes fortsatte rättsprocessen och i oktober kom domen från högsta instans.

Samerna vann rättegången – oklart vad som händer nu

I ett historiskt beslut gav högsta domstolen samerna rätt. Tillståndet att bygga vindpark i Fosen strider mot urfolkens rättigheter, enligt FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, då de sex samiska familjer som bor i området inte kan utöva renskötseln som ses som en kulturbärande näring.

Alltså är det lov som gavs att bygga vindparken 2013 i dag ogiltigt. Högsta domstolen tar däremot inte ställning till vad som ska hända med vindparkerna, men säger att samernas rättigheter kränks om inte tillfredsställande förmildrande åtgärder vidtas.

– Rent praktiskt har det inte skett något efter domen. Turbinerna snurrar på som vanligt. Vi vet inte vad som sker nu. Jag tycker att det är respektlöst att då det kommit en dom som säger att lovet att ha en vindpark här är ogiltigt så händer det ingenting, säger Holtan.

Samerna kämpar nu för att domen ska innebära att turbinerna rivs, medan vindparksägarna vill att parken ska kunna samexistera med renarna genom att man tar till åtgärder som kan göra det lättare för samerna att utöva sin rennäring.

– Högsta domstolen kom fram till att tillfredsställande förmildrande åtgärder måste vidtas för att tillståndet ska vara giltigt. På så sätt kan kulturell praktik och renskötsel upprätthållas långsiktigt, skriver Fosen Vind i en kommentar till Svenska Yle.

Fosen Vind är företaget som byggde vindparkerna, men sålde Roans vindpark till företaget Roan Vind i början av 2021.

– Roan Vinds princip är att respektera mänskliga rättigheter i all vår verksamhet, inklusive att följa nationella och internationella ramverk för företag och mänskliga rättigheter. Olje- och energidepartementet är nu i full gång med en process för att bedöma vilka ändringar i tillståndet som är nödvändiga för att säkerställa rennäringens folkrättsliga skydd, skriver Stig Tore Laugen, kommunikationsansvarig på Roan Vind i ett mejl och fortsätter:

– Vi vill fortsätta produktionen i Roan vindkraftpark och förhåller oss till att olje- och energidepartementet säger att tillståndet inte har förfallit, och att vindkraftsproduktionen kan fortsätta medan processen med att hitta mildrande åtgärder pågår.

Norska staten bestämmer

Det är upp till det norska olje- och energidepartementet att bestämma vad som ska ske med turbinerna. Det innebär att den norska staten, som är största aktieägare i Fosen Vind via det statliga företaget Statkraft, står inför ett minst sagt svårt beslut.

I sitt regeringsprogram lovar den nya regeringen som styrs av Arbeiderpartiet att Norge ska vara ett föregångsland då det kommer till urfolkens rättigheter. Samtidigt är landet mitt uppe i en grön omställning där vindparkerna spelar en betydande roll. Om vindturbinerna rivs innebär det dels högre elpriser för hushåll i regionen, men det kan också leda till en ökad oro bland investerare.

– Det är ett fruktansvärt svårt fall. Det är precis därför jag är här. Det är ett komplicerat fall som har många sidor, och det gör att jag vill prioritera det högt, sade olje- och energiminister Marte Mjøs Persen (Ap) till NRK då hon besökte vindparken i Roan i november.

Men fortfarande har varken samerna eller vindparksägarna fått ett besked om vad Högsta domstolens beslut kan betyda i praktiken.

– Domen innebär inte att tillstånden för vindkraftverken har förfallit och ändringar i tillstånden förutsätter nya förvaltningsbeslut. När förvaltningen ska fatta beslut ska dessa utgå från generella krav på utredning och ärendehandläggning, sade Mjøs Persen i ett pressmeddelande i december.

Olje- och energidepartementet vill ta reda på om det går att göra ändringar i tillstånden så att man kan bedriva rennäring och ha vindturbiner i området på samma gång. I en återkoppling till departementet skriver Fosen Vind att en utredning om detta kan vara klar tidigast i mitten av 2023.

Mycket tyder på att samerna i området har flera år av osäkerhet framför sig, trots Högsta domstolens dom.

– Regeringen har varit väldigt försiktiga med att komma med en ursäkt till de sydsamiska renägarna på Fosen, säger Susanne Normann, forskare vid Nordlandsforskning.

Hon har i sin avhandling bland annat behandlat vindkraftsutbyggningen i sydsamiska rendriftsområden.

– Istället inleds en tidskrävande process för att samla kunskap om möjliga förmildrande åtgärder så att vindkraftsparkerna kan överleva, trots att detta redan granskats noggrant i en lång rättegång,

Hon menar att statens agerande skapar oförutsägbarhet och förvärrar situationen för samerna.

Kommer att ha internationella konsekvenser

Vindparkerna runt om i landet stod år 2020 för drygt sex procent av all elproduktion i Norge, och under flera år satsade man stort på att bygga nya vindkraftverk. Men i takt med att fler turbiner restes ökade motståndet. I dag är det paus i byggandet av nya vindparker tills en ny tillståndsprocess har presenterats.

Men redan nu är skadan skedd i områden där rennäringen blivit påverkad, menar Normann.

– Fosendomen visar att det är en sak att ha rättigheter på pappret och en annan att ha rättigheter i praktiken. Domen visar med all tydlighet att vindparken i Fosen har brutit mot de mänskliga rättigheterna, säger hon.

Trots att det finns en osäkerhet kring vad som ska hända med vindturbinerna kommer Högsta domstolens dom ha en effekt på liknande fall utomlands, tror Normann.

– Jag tror att jurister som arbetar med urfolksfrågor världen över kommer att ta sig en titt på Fosendomen. Jag utgår också från att domen kommer att få följder för framtida projekt i Norge, säger Normann.

Hon pekar på att vindkraftsbygget fick grönt ljus före den juridiska processen var avslutad.

– Det ledde till den situation vi har i dag där en miljardinvestering döms bryta mot mänskliga rättigheter. Jag tror att företag kommer vara försiktigare i framtiden, säger Normann.

"En viktig livsstil för oss"

Att vindparken är en ordentlig industri syns tydligt i Roan. Det är mycket aktivitet på de nybyggda vägarna mellan de tätt stående vindturbinerna i området där renarna en gång samlades för sitt vinterbete.

Närliggande Storheia beräknas kunna leverera tillräckligt med el för att försörja 400 000 elbilar i Norge och ur en ekonomisk synvinkel vore det en katastrof att riva parkerna.

Sissel Holtan har hört argumentet om att det vore ekonomiskt katastrofalt att riva turbinerna förr. Hon suckar.

– Det är kortsiktigt att tänka så. Vindparken kan stå här i 25-30 år innan den måste bytas ut, medan vi har bedrivit rennäring här i flera hundra år. Vad är viktigare, naturen eller industrin? säger hon.

Hur viktigt är det för dig att rennäringen får fortsätta som förr?

– Det är jätteviktigt. Jag är uppväxt med detta och jag vill att mina barn ska föra traditionen vidare. Vi är inte så stora, men det är en livsstil och det är viktigt för oss, säger hon och fortsätter:

– Jag vill precisera att vi inte är ute efter att få pengar. Det är viktigt för oss att få våra områden tillbaka, eftersom det inte finns några alternativa områden vi kan använda. Vår integritet är inte till salu.