Vad ska små kommuner med krympande befolkning göra för att överleva? Rapport kommer med krassa alternativ: fusioner, sämre service och "smart anpassning"

Kommunernas uppgift kan inte bara vara att överleva, utan det behövs långsiktigt utvecklingsarbete. Reformerna och riktlinjerna kan inte ändra varje regeringsperiod, anser en arbetsgrupp vid Finansministeriet.

Kommunernas roll och uppgifter förändras stort de närmaste åren då vårdreformen fråntar dem en stor del av uppgifterna. Samtidigt sker förändringar i finansieringen.

Också i övrigt står kommunfältet inför stora utmaningar. Befolkningen åldras, födelsetalen minskar och folk flyttar till städerna.

Invånarna påverkas i högsta grad då servicen riskerar bli olika beroende på var man bor. Något måste göras om kommunerna ska klara av att ordna sina lagstadgade tjänster i framtiden.

En arbetsgrupp vid Finansministeriet kommer i en färsk rapport med alternativ och idéer som ska underlätta förändringen.

Städernas roll ska stärkas, de andra måste inse realiteterna

Kommunerna behöver delvis olika lösningar för att trygga sina verksamhetsförutsättningar, konkluderar arbetsgruppen. Städernas roll som motor för tillväxten borde stärkas, medan kommuner som förlorar invånare måste ta skeden i vacker hand.

Arbetsgruppen talar om "smart anpassning", vilket bland annat betyder att verksamheten ska anpassas till de sinande resurserna.

Man bygger inte upp falska förhoppningar om att ändra riktningen på utvecklingen, men arbetar hela tiden aktivt för att utveckla näringslivets förutsättningar

― Arbetsgrupp vid Finansministeriet om smart anpassning

För att de kommuner som förlorar invånare ska kunna överleva måste de identifiera sin potential. Det är till exempel möjligt att utnyttja ett avlägset läge och krympande befolkningsunderlag i marknadsföringen.

Inga snabba ryck, reformer ska basera sig på kunskap

Kommunernas inkomststruktur ändrar stort i framtiden. Det gäller att akta sig för snabba ryck.

Arbetsgruppen anser att kommunernas skattesystem fungerar rätt bra. Det finns inga enkla sätt att öka skattebasen som skulle gynna hela kommunfältet.

Inför det senaste kommunalvalet diskuterades tanken om att ge en del av skatteintäkterna som kommer från dividendinkomsterna till kommunerna. Arbetsgruppen skjuter ned tanken, med motiveringen att fördelningen skulle bli ojämn och svår att uppskatta.

Den skriver vidare att de olika delarna ska utvärderas och reformer planeras på basis av existerande forskning, i vad som kan tolkas som en fingervisning till beslutsfattarna.

Invånarna går igång på höjda skatter och kommunfusioner

Folk går lätt igång på höjda skatter. Arbetsgruppen levererar också här, och skriver att "fastighetsskattens tyngd fortsättningsvis borde utökas måttligt".

Den vill väcka diskussion om exakt vad som ska ingå, om till exempel jord- och skogsbruksmarker i framtiden skulle kunna omfattas av fastighetsskatt.

Kommunfusioner borde enligt arbetsgruppen också i fortsättningen göras för att trygga kommunernas bärkraft. Det är ändå inte befogat att stödja denna process genom att dela ut mer ekonomiskt stöd.

Om kommunerna får nya uppgifter, måste man se till att det finns tillräckligt med arbetskraft.

Alla framtidsvisioner kommer med för- och nackdelar

Arbetsgruppen har gjort upp tre olika scenarier för framtiden. Alla har för- och nackdelar.

I det första alternativet möter kommunerna utmaningarna genom egna, omfattande reformer i verksamheten. Det är svårt utan frivilliga fusioner, eftersom det finns skillnader i kommunernas storlek och resurser.

I det andra införs kriterier för den som är ansvarig för att arrangera servicen. Det skulle kunna leda till olika strukturer och försvåra det frivilliga samarbetet.

I det tredje alternativet accepterar man att kommunerna differentieras. Vidare tillåter man olika förvaltningsmodeller och uppgiftsbaserade lösningar. Det skulle ge bättre möjlighet att beakta regionala specialdrag, men samtidigt kunna leda till varierande och i värsta fall virriga lösningar på olika håll i landet.

Vi har många starka kommuner, och förväntar oss mycket av dem

Rapporten överräcktes till kommunminister Sirpa Paatero (SDP) på ett seminarium på fredagen.

Universitetslektor Siv Sandberg vid Åbo akademi efterlyste en bättre kunskapsbas då kommunernas framtid diskuteras, och påminde om att diskussionen måste ses i rätt kontext.

– Trots att vi talar mycket om kommunernas problem, så har vi också efter vårdreformen mycket starka kommuner. Förväntningarna är större på starka kommuner än på svaga, sa Sandberg.

En slutsats i rapporten är att kommunernas olikhet bättre borde identifieras. Enligt Sandberg ställer det stora krav både på staten och på kommunerna.

Siv Sandbergs kommentar lades till i artikeln klockan 10:37.