Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Dansk i hjärtat och stolt över sina tyska rötter – med Stefan Seidler har det danska minoritetspartiet SSW sin första ledamot i det tyska parlamentet på nästan 70 år

Man i blå kostym och rosa slips ler mot kameran.
Bildtext Stefan Seidler.
Bild: Action Press/Shutterstock/All Over Press

I den tyska förbundsdagen sitter sedan i höstas också ett parti som inte har varit representerat i parlamentet på nästan 70 år. Det handlar om väljarföreningen SSW, som bland annat representerar den danskspråkiga minoriteten i nordligaste Tyskland.

Vikingar i valreklamen och löfte om mer silver för bland annat vägar och sjukvård i de norra delarna av Tyskland.

Det var budskapet som i höstas förde väljarföreningen SSW och dess nye förbundsdagsledamot Stefan Seidler in i det tyska parlamentet.

SSW fick i valet omkring 55 000 röster och för första gången sedan år 1953 har man nu en representant i förbundsdagen i Berlin.

– Det är något helt historiskt och också speciellt för oss att vi är representerade i förbundsdagen igen, säger Seidler.

Då man under hösten 2020 beslutade om att ställa upp i förbundsdagsvalet, för första gången sedan år 1961, motiverades beslutet bland annat med att man vill se till att minoritetsfrågor igen får en större tyngd inom tysk politik.

I gränsområdet mellan danskt och tyskt

Den sydschleswigska väljarföreningen SSW, med hemvist i delstaten Schleswig-Holstein, representerar den danskspråkiga samt den nordfriesiska minoritetens intressen.

I de nordligaste delarna av Tyskland finns i dag omkring 50 000 danskspråkiga, som efter gränsförskjutningarna i slutet av 1800- och början av 1900-talet kom att bo i Tyskland.

Den nuvarande gränsregionen, det vill säga de norra delarna av den tyska delstaten Schleswig-Holstein och de till Danmark hörande södra delarna av den jylländska halvön, har under århundradenas lopp tidvis hört till Danmark och tidvis till det tyska hertigdömet Schleswig.

Efter det dansk-tyska kriget 1864 tillföll hela området Preussen och efter det första världskriget ordnades en folkomröstning, som slog fast den gränsdragning som gäller i dag.

Invånarna i Nordschleswig röstade för att området skulle vara en del av Danmark medan Sydschleswig blev en del av Tyskland. På båda sidor av den nya gränsen fanns nu språkliga minoriteter, tyskspråkiga i Danmark och danskspråkiga i Tyskland.

Väljarföreningen SSW grundades år 1948 på initiativ av den brittiska militäradministrationen i Tyskland för att ta vara på de danskspråkigas politiska intressen.

– Under de senaste åren har vi blivit ett etablerat och känt parti i den norra delen av Tyskland. Vi har suttit i regeringen i förbundslandet Schleswig-Holstein och vi är väl representerade i kommunalpolitiken, säger Stefan Seidler.

Blåa valplanscher och en valarbetare iklädd blå väst.
Bildtext SSW vill hitta skandinaviska lösningar på tyska problem.
Bild: EPA/All Over Press

Nordtyska intressen på agendan

I delstatsparlamentet i Kiel har SSW haft tre ledamöter och i delstatsregeringen satt man med under åren 2012 till 2017.

I delstatsvalet i början av maj fick SSW 5,7 procent av rösterna och i det nya delstatsparlamentet har man fyra mandat.

I dagens läge samlar man också en hel del röster utanför den egna språkgruppen.

Enligt Stefan Seidler beror det här på att man också värnar om nordtyska intressen och som ett exempel ger han energipolitiken.

– Ser vi på utvecklingen inom energisektorn, så producerar vi i Schleswig-Holstein stora delar av den rena och gröna vindenergin, som vi säljer till hela Tyskland. Samtidigt har vi ändå de högsta priserna på el för att vi har investerat i hela den nya infrastrukturen.

– Det här är inte rätt, säger Seidler.

Också när det gäller satsningar på infrastruktur och pengar till sjukvården ser han att de södra delarna av landet har prioriterats på bekostnad av invånarna i norr.

Den tyska politikern Stefan Seidler iklädd blå kostym.
Bildtext Stefan Seidler är stolt över sin tyska identitet men dansk i hjärtat.
Bild: ullstein bild/ All Over Press

Skandinavien ger lösningar

Det som SSW också talar för är att söka skandinaviska lösningar på tyska problem.

– Det här betyder främst att se hur man gör saker i Danmark, men att inte heller glömma bort Sverige och Norge.

– Ett konkret exempel är digitaliseringen. I Tyskland ser man digitalisering som en form av högteknologisk raketvetenskap, men inom SSW har vi hela tiden sagt att det räcker med att titta på vad man har gjort i Skandinavien.

I Schleswig-Holstein satt SSW i delstatsregeringen tillsammans med socialdemokraterna och de gröna och det är i den här politiska omgivningen Stefan Seidler känner sig hemma.

Vi har alltid fört fram den skandinaviska välfärdsmodellen som vår lösning också för Tyskland

– Vi är egentligen en väljarförening och inom den danska minoriteten finns allt från socialdemokrater till konservativa, så hos oss är hela samhället representerat. Vi är först och främst ett pragmatiskt parti och det vinner genklang just nu.

– Vi har alltid fört fram den skandinaviska välfärdsmodellen som vår lösning också för Tyskland och skulle vi utgående från det placera in SSW i Tyskland så landar vi lite till vänster om mitten, fortsätter Seidler.

Som en enmansgrupp i förbundsdagen bedömer Seidler att han kommer att rösta såväl för som emot regeringen. Vid valet av förbundskansler fick Olaf Scholz hans röst.

– Jag röstade för Scholz och hans regering då valet gjordes i parlamentet, men samtidigt vill vi från SSW:s sida också göra konstruktiv oppositionspolitik.

”Minoriteters rättigheter i grundlagen”

Som ett minoritetsparti kom SSW in i förbundsdagen trots att man ligger klart under röstspärren på fem procent.

För att vara berättigad till ett mandat var väljarföreningen ändå tvungen att få ihop mellan 45 000 och 50 000 röster.

För Seidler står det klart att han också vill vara en representant för de övriga minoriteterna, det vill säga bland annat för romerna och för sorberna i östra Tyskland.

– Vi vill försöka se till att minoriteters rättigheter blir nerskrivna i den tyska grundlagen. Det är i nuläget bara i de förbundsländer, där det finns minoriteter som deras rättigheter finns med i författningen. Det vill vi ha för hela Tyskland.

Jag är dansk i hjärtat, men jag är stolt över mina tyska rötter och min tyska identitet

Seidler ser att i synnerhet den friesiska minoritetens situation måste förbättras.

– Deras utbildnings- och kulturarbete stöds enbart med projektpengar och om man känner till tysk byråkrati så vet man att det tar det länge innan man får sina pengar. De borde ha en allmän grundfinansiering för att driva skolor och sitt kulturarbete.

I gränsstaden Flensburg och området däromkring har den danskspråkiga minoriteten en synlig ställning. Man har egna skolor, kulturinrättningar, äldreboenden, bibliotek och kyrkor.

Jag frågar Stefan Seidler hur stark han ser att den danska identiteten är bland de danskspråkiga tyskarna.

– Jag för min del är dansk och är dansk i hjärtat, men jag är stolt över mina tyska rötter och min tyska identitet. Hos andra är det säkert annorlunda.