Kolumn: Efter ett par dagar spricker mina knogar upp – är Kinas vinter-OS vändpunkten för idrottens vulgärarrangemang?

Om ni frågar Kina är årets vinter-OS det grönaste någonsin. Om ni frågar forskare stämmer det inte. Yle Sportens Sebastian Backman frågar sig i sin tur vad som lett till att spelen ordnas på en ort utan natursnö och med kronisk vattenbrist.

På mitt hotell i Zhangjiakou finns en artig luftfuktningsrobot som snurrar runt i rummet och ber folk som står i vägen flytta på sig. Jag följer hänförd robotens framfart då jag köar för mitt dagliga coronatest.

Jag tittar ner på mina händer och märker att huden börjat spricka upp kring knogarna och i hudfickorna mellan fingrarna. Varför tog jag inte med fuktighetskräm?

Luften vid tävlingsorten för snögrenarna är knastertorr. Det snöar väldigt sällan i regionen, som är belägen i utkanten av det enorma ökenlandskap som täcker större delen av Mongoliet.

Men då jag tittar ut genom fönstret möts jag av ett vintrigt drömlandskap. Hur är det möjligt? Svaret är givetvis hundratalas snökanoner, som gått på högvarv sedan november i fjol. Maskinerna, som är i bruk dygnet runt, kan spy ut tio liter snö per sekund.

Trenden: Det blir bara värre ...

I årets vinter-OS är det hundra procent konstsnö som gäller.

Är det ett problem? Nej, säger Kina. Spelen är de facto de renaste och grönaste någonsin, ett påstående som motiveras i en lång hållbarhetsgenomgång.

Energin som används under spelen är förnybar, tävlingsplatser från sommar-OS 2008 återanvänds och i nybyggen har hållbarhet legat i fokus. OS kommer att vara koldioxidneutralt, menar Kinas olympiska kommitté.

Hur man definierar hållbarhet och klimatkompensation är som bekant ett snårigt kapitel för sig, och en lång räcka forskare håller inte med Kina. De pekar på att åtgärderna är ytliga och att det handlar om greenwashing. Att de officiella siffrorna för snöproduktionen inte kan stämma.

De pekar ut en rad problem, som att produktionen av konstsnö kräver massvis med vatten – vilket är en kronisk bristvara i området kring Peking.

Och att tävlingsplatserna i Zhangjiakou – där jag bor – är byggda i naturreservatet Songshan, ett skyddat skogsekosystem. I stället för att ändra byggplanerna valde den kinesiska staten att krympa reservatets gränser för att göra rum för tävlingsplatserna.

Där naturen tidigare bredde ut sig finns nu konstgjorda skidbackar och en massa asfalt i form av vägar och parkeringsplatser.

Kina säger att de planterat om träden de flyttat på annan ort. Kritiker menar att byggena kan leda till erosion och jordskred i framtiden.

Tyvärr är det här ingenting nytt.

Enligt forskare har OS-arrangemangens hållbarhet minskat över tid sedan 1992. De minst hållbara arrangemangen ordnades i Sotji 2014 och i Rio 2016.

Spelen i Sotji kallade sig för övrigt också för klimatneutrala och de grönaste spelen någonsin.

... eller kan det bli bättre?

Den internationella olympiska kommittén har skjutit sig själv i foten.

Det har blivit så dyrt och bökigt att ordna OS att mera hållbara arrangörsorter haft svårt att få stöd av det egna folket. Oslo drog sig ur racet för att ordna årets vinterspel delvis på grund av idrottspamparnas orimliga krav.

Därför ordnas OS nu i en kontrollerande stat, med grova människorättsproblem, vattenbrist och ingen natursnö på tävlingsorterna.

En annan fråga är vad som ska hända med tävlingsbanorna efter att OS är över. Planen är att Zhangjiakou ska bli Kinas största skidresort och ha kapacitet att hantera 64 000 åkare per timme.

Men Kina är ingen vintersportsnation, särskilt inte på skidor.

Toppidrottens verklighetsfrånvända vulgärarrangemang når nya toppnoteringar i år

Risken är att det går som efter sommar-OS 2008, då den storslagna arenan Fågelboet blev en ihålig turistattraktion, utan större funktion och med årliga kostnader på 10 miljoner euro.

Nu till det positiva.

Visst, toppidrottens verklighetsfrånvända vulgärarrangemang når nya toppnoteringar i år – på hösten spelas VM i fotboll i Qatar.

Men nu verkar det som om de mäktiga idrottsförbunden har lärt sig läxan. De kommande tio åren kommer OS att ordnas i Frankrike, Italien, USA och Australien.

Redan nu står det klart att Kina gjort en lång räcka miljöåtgärder inför spelen, och också vidtagit åtgärder som kan ha långsiktiga fördelar. Enligt forskare hade spelen i Peking 2008 en positiv effekt på landets hållbara utveckling, särskilt vad luftkvaliteten beträffar.

FN nådde samma resultat i en utredning.

– Pekings myndigheter hade redan långsiktiga planer för att förbättra luftkvaliteten, men OS fungerade som en katalysator, står det i rapporten.

OS uppskattade utsläpp på 1,3 miljoner ton koldioxid är fortfarande en droppe i havet jämfört med Kinas årliga utsläpp på 11 miljarder ton. Så all förändring som kan inspirera till hållbarhet på sikt är väldigt välkommet.

Allt är inte nattsvart.

Källor: Deutsche Welle, The Guardian, Scientific American, FN, Council of foreign relations, Nature