Oron för miljön fick Aapo att sterilisera sig – sedan ändrade han sig och betalade flera tusen för att kunna få barn i alla fall

42 procent av finländska unga i åldern 16–25 är tveksamma till att skaffa barn av miljöskäl, visar en studie. Enligt en forskare vid Befolkningsförbundet är det sannolikt att många ändrar åsikt i frågan när de blir äldre.

Aapo hade varit singel i ungefär fyra år. Tidigare partners hade haft bebisdrömmar, men han hade aldrig själv velat ha barn, främst på grund av klimatkrisen som hotar mänsklighetens framtid.

– Jag vill inte vara med barnet i en värld som helt vittrat bort och blivit något som vi inte ens kan föreställa oss.

När han var 37 år räknade han ut att det inte kommer att bli aktuellt för honom att få barn. Aapo bestämde sig för att sterilisera sig, så han bokade en tid för en vasektomi. Ingreppet tog cirka en halvtimme och sädesledarna kapades av och brändes. Efter det var det klart att Aapo inte längre kan få barn.

Aapo vill inte att hans riktiga namn uppges i den här artikeln på grund av att ämnet är känsligt. Yle Uutiset sökte intervjupersoner som har tvekat kring att skaffa barn på grund av klimatkrisen. Över 70 svar kom in. I den här artikeln lyfter vi fram två av de personberättelser som kom in.

Många unga funderar på om det är hållbart att föröka sig

Ifjol uppgav upp till 42 procent av 16–25-åriga finländare att de är tveksamma till att skaffa barn på grund av oro kopplad till klimatkrisen. Siffran framkommer i en internationell enkätundersökning om klimatångest.

Enligt forskaren Tiia Sorsa vid Befolkningsförbundet är cirka 15 procent av alla finländare som är i en ålder där de kan få barn frivilligt barnlösa, men bara få av dem uppger klimatoro som orsak för att inte skaffa barn.

Sorsa säger att 16–25-åringarna som funderar på om de ska skaffa barn, ännu inte är i den ålder då finländare vanligtvis får barn. Många hinner alltså ännu ändra åsikt.

– Det kan vara en generationsfråga, men jag tror att forskningsresultatet förklaras med deltagarnas ålder. Även om tanken på att föda ytterligare en ny konsument till den här världen kan vara ångestframkallande, är det bra att fundera på varför vi skyddar den här planeten om inte för kommande generationer.

Befolkningsförbundet har först nyligen börjat samla in data om hur klimatångest påverkar viljan att föröka sig. Forskningsresultatet måste vi ännu vänta på, men det är tydligt att allt fler unga funderar på ifall det är ekologiskt hållbart att föröka sig. Det är ändå oklart hur många som sist och slutligen väljer att inte försöka skaffa barn av miljöskäl.

Aapo ville ha barn först efter steriliseringen

Ett halvt år efter vasektomin, träffade Aapo en kvinna som alltid har velat ha barn. Då tvingades Aapo också fundera på saken på nytt.

Aapos nya partner kände starkt för att bli förälder och i förhållandet med Aapo blev känslan allt starkare. Paret diskuterade barn allt oftare.

Om man bortser från klimatskälen, hade Aapo inget emot att föröka sig, tvärtom såg han faderskap som en fin grej.

Förhållandet kändes mer stabilt än tidigare relationer och båda parter värnade om miljön. Aapo började bli mer intresserad av barnfrågan och flaggade för att paret skulle adoptera. Han märkte ändå snabbt hur komplicerad och etiskt tveksam processen kan vara.

Under de senaste åren har flera fall, där barn har stulits från sina familjer och sålts utomlands för adoption, kommit fram. Också i Finland har man börjat se att barn som adopterats olagligt kan ha kommit till Finland.

Eftersom adoption inte kom på fråga, började paret fundera på möjligheten att skaffa biologiska barn.

Redan innan sin vasektomi hade Aapo läst om att det går att återkalla ingreppet. Då sys sädesledarna ihop med mikrokirurgi och det kallas vasovasostomi. Operationen är dyr och garanterar inte att fertiliteten kommer tillbaka.

Aapos möjligheter att bli fertil igen var ändå utmärkta eftersom han var relativt ung och det hade inte gått lång tid sedan steriliseringen. Som 39-åring reste han till Tyskland för att låta utföra vasovasostomi-operationen som kostade nästan 5 000 euro.

Nu har det gått cirka ett halvt år sedan operationen och den verkar ha fungerat. Aapo har testat sin sädesvätska och han verkar ha tillräckligt med spermier. Det borde vara möjligt att få barn och paret har valt att försöka.

Aapo tänker fortfarande på att varje barn ökar miljöbelastningen. Å andra sidan har han kommit fram till att klimatkrisen inte löses genom att avstå från att skaffa barn.

– Vi måste oavsett hitta lösningar som håller varje individs klimatpåverkan inom ramen för vad jordklotet klarar av. Om vi inte klarar av det har det ingen betydelse om jag skaffar barn eller inte.

Kristiina: "Varför skulle jag vilja bidra med ett klimatavtryck till?"

Kristiina, 29, har velat ha barn sedan hon var liten. På grund av klimatkrisen och dess koppling till en växande befolkning, har frågan varit svår.

Miljöintresset kom redan med modersmjölken. I Kristiinas barndomshem var återvinning en stor grej och man skulle bojkotta multinationella företag. Nuförtiden gör Kristiina sina inköp på loppmarknader, äter vegetarisk mat och hon har avstått från semesterresor utomlands.

Utan barn hade jag kanske tappat hoppet om en framtid för världen

Kristiina, 29

– Jag gör allt för att mitt klimatavtryck ska vara så litet som möjligt. Det är kärnan i problematiken kring att få barn: varför skulle jag vilja bidra med ett klimatavtryck till?

Kristiina vill inte att hennes efternamn nämns i artikeln för att skydda sitt privatliv.

Hon motiverar den individuella rätten till att få barn med att förökning är livets mening, åtminstone ur en biologisk synpunkt. Frågan om ifall hon vill föda ett barn i en värld vars framtid är oviss är svårare.

Svaret ligger i hennes famn. Kristiina födde sitt första barn för två månader sedan. De motstridiga tankarna finns ändå fortfarande kvar.

Kristiina håller fast vid att fatta ekologiska beslut bäst hon kan i småbarnsvardagen. Hon har fått nästan alla saker som bebisen behöver i andrahand av sina systrar, men hon slutade snabbt att använda återanvändbara blöjor.

– I början är bebisens klimatavtryck chockerande stort om man jämför med bebisens storlek. Jag hoppas att barnet klarar sig med mindre då hen växer. Det viktigaste man kan ge sitt barn är en värld där det går att leva – inte den nyaste vagnen, eget rum eller resor till södern.

Aapo säger att han återfått tron på människor i och med att han nu försöker få barn. Han vill tänka att människor tillsammans kan lösa klimatkrisen. Att avstå från att skaffa barn på grund av miljön skulle betyda att man ger upp, säger han.

Man måste kanske bara lita på den här världen. Då jag ändrade min inställning fick jag tillbaka känslan av att jag vill delta och vara med i samhället även om man ibland måste slåss mot väderkvarnar

Aapo, 39

Moderskapet har förändrat Kristiinas inställning till klimatkrisen. Hon säger att hon fått mer energi och engagemang att agera för en mer hållbar framtid, tack vare barnet.

– När man gör hållbara val handlar det inte om att skydda naturen och planeten, utan om att skydda människan. Då jag skaffade barn bestämde jag mig för att tro på och kämpa för att människan överlever.

Har du tankar kring ämnet eller vill du berätta om dina egna erfarenheter kring klimatångest och funderingar på att skaffa barn? Kommentera nedan, eller hör av dig med din berättelse per e-post till saga.mannila@yle.fi.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Aapo ei halunnut lasta ilmastosyistä ja meni steriloitavaksi" skriven av Miika Koskela. Översättningen gjordes av Saga Mannila.