Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Forskning: Coronapandemin sköt fram särskilt minderåriga patienters operationer

Operationsinstrument i en operationssal
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle

Minderåriga patienter var särskilt utsatta då väntetiderna till ickebrådskande operationer förlängdes på grund av coronapandemin år 2020, visar färsk forskning.

Forskningsmaterialet bestod av drygt 88 700 operationer vid tre finländska sjukhus åren 2017-2020. Professor i ortopedi och traumatologi Ville Mattila, som är överläkare vid Tammerfors universitetssjukhus, ledde forskningen.

– Nu talar vi inte om benbrott eller blindtarmsoperationer, utan snarare om till exempel bukkirurgi, operationer i rörelseorganen eller urologiska ingrepp, säger Mattila.

Operationerna började genomföras i normal ordning då undantagstillståndet som infördes på grund av coronapandemin tog slut i juni 2020. Då den andra coronavågen svepte över landet i september samma år ställdes väldigt få operationer in.

Ville Mattila seisoo sairaalan ulkopuolella valkoinen lääkärintakki yllään.
Bildtext Överläkare Ville Mattila vid Tammerfors universitetssjukhus ledde forskningen.
Bild: Matti Hautalahti

Samtidigt började man arbeta med att beta av den operationskö som uppstått under våren.

– Då var vården tvungen att prioritera de mest brådskande operationerna och började med äldre patienter. Det ledde i sin tur till längre väntetider för särskilt minderåriga patienter, säger Mattila.

Ingreppen kunde vänta

Väntetiderna för patienter under 18-år jämfördes med tiderna åren 2017-2019. Under perioden juni-december 2020 var väntetiderna i genomsnitt 43 procent längre.

Orsakerna till det var många, säger Ville Mattila.

– I många fall handlade det om ingrepp som kunde vänta. Det var alltså inte fråga om livshotande sjukdomar.

Man var tvungen att prioritera de mest brådskande operationerna

― Överläkare, professor i ortopedi och traumatologi Ville Mattila

För patienter över 70 år förlängdes väntetiderna i maj 2020 men återgick till normalnivå samma höst.

– För de ungas del handlade det om förflyttade resurser: operationssalar stängdes för att personalen behövdes i coronavården. Då besluten fattades var det svåra beslut, men i efterhand var det vettigt att göra så, säger Mattila.

Bristen på vårdare hotar sjukhusverksamheten

Vad kan man då dra för lärdom av forskningsresultaten med tanke på framtida pandemier?

– Under coronapandemin har vi hela tiden talat om kapaciteten inom intensivvården. Det kan vara värt att minnas att specialsjukvården fungerat bra. Resursbristerna som uppstått har i första hand gällt primärvården – det har till exempel varit svårt för patienter att få remisser till läkare.

Mattila påpekar att det inte fanns någon beredskap alls för coronapandemin.

– Resurseringen för normal jourverksamhet måste vara i skick, oberoende av om pandemi råder eller inte. Den kroniska bristen på sjukskötare hotar verksamheten vid sjukhusen i Finland, påpekar Ville Mattila.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Tutkimus: Alle 18-vuotiaat joutuivat odottamaan pisimpään, kun sairaalat muuttivat leikkausten järjestystä koronan takia, av Päivi Solja. Översättningen gjordes av Veronica Bogomoloff.