Doktorsavhandling: Cynism och hat har ett samband med ökad risk för minnessjukdomar
Att vara cynisk och känna hat eller ilska när man blir äldre har ett samband med en två till tre gånger större risk för minnessjukdomar. Det framgår av medicine licentiat Elisa Neuvonens doktorsavhandling.
Sambandet avlägsnades inte även om man beaktade den inverkan som hjärt- och kärlsjukdomar och levnadsvanor hade.
Doktorsavhandlingen undersöker vilken betydelse psykosociala faktorer har i förebyggandet av minnessjukdomar. Avhandlingen bygger på två omfattande finländska undersökningsmaterial.
I ett av materialen följde man under en period på 7–10 år med vilka samband personlighetsdragen hos 1 450 personer i östra Finland har med dödlighet och med att insjukna i demens.
Man observerade att större ångest och upplevelser av hat och social misstro ökade risken för att minnet blir sämre, och att det hade ett samband med en ökad dödlighet.
Elisa Neuvonen hoppas att avhandlingen ökar medvetenheten om till exempel hur personlighetsdrag påverkar hälsan hos äldre personer. Enligt Neuvonen borde man beakta personlighetsdrag och andra psykosociala faktorer när man gör riskbedömningar och försöker förebygga minnessjukdomar.
“De här faktorerna kunde beaktas till exempel i poängsättningssystemet för demens, som används för att förutse risken för minnessjukdomar, säger Neuvonen”, i ett pressmeddelande.
Depression har inverkan på levnadsvanorna
Det verkar också finnas ett samband mellan depression och svagare kognitiva färdigheter.
Det andra forskningsmaterialet som utnyttjades i avhandlingen bestod av 1 300 personer i åldern 60–77 som tillhörde en riskgrupp och varav hälften ingick i en kontrollgrupp. Den andra gruppen deltog i ett interventionsprogram, som inkluderade bland annat rådgivning och effektiverad observation.
Högre depressionspoäng hade en koppling med både sämre kognitiva prestationer i utgångsläget och sämre förbättring under den tvååriga forskningsperioden. För personer vars depressionssymtom var betydande då forskningsperioden startade verkade programmet ha sämre resultat speciellt när det gäller verksamhetsstyrning.
Enligt doktorsavhandlingen har depressionssymtom och hopplöshet också ett samband med sämre livsval.
Neuvonen säger att hennes resultat understryker hur viktigt det är att upptäcka och få vård för depression.
“Depressionssymtom har en inverkan på såväl kognitionen och levnadssätt, och samtidigt också möjligtvis överlag på den övriga hälsan”, säger Neuvonen.
Neuvonens disputation sker vid fakulteten för hälsovetenskap vid Östra Finlands universitet den 18 februari.
Källor: STT, universitetes pressmeddelande.