Riksdagen inledde sin vår – regeringens centrala budskap: "Det blir bättre, men det kostar"

I dag kom riksdagen igång med vårsessionen. Statsministern gav en översikt om regeringens politik år 2022, och fick som väntat kritik av oppositionen. Årets första tilläggsbudget debatterades också. Omikronföljder och välfärdsområdena behöver mer medel.

Regeringen publicerade redan i januari en femtiosidig förteckning om lagförslag och redogörelser som ska komma till riksdagen. Det är regeringens sista år före riksdagsvalet i april 2023, så det är nu regeringsprogrammet ska fullföljas.

Årets plan innehåller ungefär två redogörelser från regeringen per månad. Regeringen ska ge två framtidsredogörelser, både på våren och på hösten.

I mars inplaneras redogörelser om klimatpolitiken och om jämställdhetspolitiken. I maj väntas redogörelser om krishanteringen i Irak och en klimatplan för markanvändningen. Den offentliga ekonomiplaneringen och framtiden inom handeln kommer också under våren. Dessutom kommer i februari en extra debatt om utrikes- och säkerhetspolitiken.

På hösten utvärderas statens fastighetspolitik och verksamheten i Senaatti-koncernen. Biodiversitet och klimatpolitik är teman också under hösten, tillsammans med en redogörelse om försörjningsberedskapen och en om rättsskipningen.

"Regeringsprogrammet förverkligas"

Statsminister Sanna Marin (SDP) inledde dagens debatt med sin "upplysning" till riksdagen. Hon hoppades på en uppbyggande och lyssnande debatt.

Statsministern talade om den nordiska välfärdsstaten, en framgångssaga som också ska tryggas i Finland. Regeringen fortsätter att utveckla samhället så att det blir socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart, sa statsministern.

– Regeringsprogrammet genomför vi målmedvetet genom att till riksdagen lämna 166 propositioner under vårsessionen och 122 propositioner under höstsessionen. I år kommer det att lämnas åtta redogörelser på våren och sex redogörelser på hösten, sa Sanna Marin och räknade bland lagförslagen upp vårdgaranti, lobbyregister, sexualbrottslagstiftningen, skydd av visselblåsare, lönetransparens och höjd sysselsättningsgrad för personer över 55.

Beröm och kritik från riksdagsgrupperna

Socialdemokraternas gruppordförande Antti Lindtman prisade partikamraten, statsministern Sanna Marins tal.

Sannfinländarnas Lulu Ranne räknade upp det som enligt henne saknas, skyddet för finländarna vid gränserna och det lidande folkets ekonomiska situation. Ranne kritiserade regeringen för populism och dyra efterräkningar, speciellt gällande klimatmålen som borde skjutas upp från 2035 till 2050.

Samlingspartiets Kai Mykkänen kritiserade dröjsmålen med beredskapslagen. Han ifrågasatte också den lånefinansierade stimulerande tilläggsbudget som debatteras senare idag. Han ville ha mer pengar för vetenskap och utbildning.

Centerns gruppordförande Juha Pylväs betonade enigheten om utrikes- och säkerhetspolitiken, utanför militärallianserna. Han gav Centerns fulla stöd till president Sauli Niinistö, som följer Finlands långsiktiga eniga säkerhetspolitik. Han bekymrade sig för inflationen och bränslepriserna.

De Grönas Saara Hyrkkö betonade klimat, miljö och beslut på vetenskaplig grund och fakta. Hon upprepade De Grönas tema från välfärdsvalet, de ungas mentala hälsa. Kulturlivet fick också varma tankar.

Vänsterförbundets Jussi Saramo pekade på social ojämlikhet som en orsak till coronadöd. Han nämnde också den låga lönenivån och arbetskraftsbristen inom den offentliga sektorn. Kommunernas dåliga ekonomi var ett problem från den förra regeringen, men har nu åtgärdats. Låt inte marknaden styra, sa Saramo till Samlingspartiet.

Anders Adlercreutz prisade de beslut som han ansåg åtminstone delvis vara SFP:s förtjänst i regeringen; industrins elskatt, förhöjda hushållsavdrag, familjeledigheterna, den förlängda läroplikten och vårdreformen. Budgetunderskottet och inflationen oroade.

Adlercreutz efterlyste en "gedigen diskussion" om Finlands Natoanslutning, på basis av ändamålsenlighet. Det behövs för att nå samsyn om ärendet. Ett inträde i Nato sker inte över en natt, sade han.

Kristdemokraternas Päivi Räsänen oroade sig för EU-politiken i allmänhet och Finlands misslyckande i taxonomipolitiken. Hon nämnde också risken för ökande kriminalitet, och hatpratet som förbjuds på fel sätt, censurerande.

Harry Harkimo från Rörelse Nu ifrågasatte om Finland längre är ett välfärdssamhälle när finländarna är fattigast i Norden och lönen inte räcker till mat och energi. Det finns en risk för att inflationen blir bestående, varnade han.

Bibehållen inflationstro i tilläggsbudget

Efter den allmänpolitiska debatten inleddes behandlingen av årets första tilläggsbudget på 547 miljoner euro, som finansieras med lån.

Finansminister Annika Saarikko var noga med att hon inte kunde lova att detta är den sista tilläggsbudgeten som ges på grund av coronapandemin.

Om utsikterna säger regeringen att det är möjligt för ekonomin att snabbt återhämta sig under 2022, tack vare det förbättrade epidemiläget och slopade restriktioner.

Bruttonationalprodukten beräknas öka med 3,0 procent år 2022.

Inflationen tilltar till 2,6 procent år 2022 mätt enligt nationella konsumentpriser. Det beror på energipriset, som håller inflationen uppe kring årsskiftet. Men Finansministeriet utgår ifrån att den minskar så småningom under 2022, så inflationstakten antas bli tillfällig.

Men på grund av omikronvarianten togs nödbromsmekanismen i bruk i december. Därför behöver staten mer pengar än budgeterat.

Stöd till företag, sport och kultur

Regeringen vill ge 200 miljoner euro till företag för ersättningar för stängningar och för verkställande av den sjätte omgången av kostnadsstöd.

Konst- och kulturinstitutioner ska få 28,2 miljoner euro, Centret för konstfrämjande får 34,3 miljoner euro till stöd för individer och sammanslutningar för att minska effekterna av coronavirusläget.

Idrotten får 5,5 miljoner euro för att stödja idrottsevenemang och trygga verksamheten i de högsta serierna.

80 miljoner euro reserveras för att skaffa nya covid-19-vacciner och självtester, framför allt till skolor. Dessutom behövs 14 miljoner euro för läkemedel mot covid-19.

Mer till välfärdsområdena

Också välfärdsområdena behöver mer pengar för att inleda sin verksamhet utan dröjsmål. Ett tilläggsanslag på 155,7 miljoner euro föreslås för att finansiera nödvändiga ändringskostnader inom informations- och kommunikationstekniken (IKT).

Fem av de miljonerna går till stöd för de nya fullmäktigegruppernas verksamhet. Det är en summa som har fått hård kritik som “partistöd” av oppositionen.

Artikeln har uppdaterats