Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Macron i Kiev: Finns konkreta steg för att lösa Ukrainakrisen men kräver lugn i ord och handling

Från 2022
Frankrikes president Emmanuel Macron och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Bildtext Macron lovade en väg ur krisen. Men det kommer att kräva "lugn i ord och handling", sade den franska presidenten.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Frankrikes president Emmanuel Macron sade att lösningen på krisen kring Ukraina är ett steg närmare efter hans möten med de ryska och ukrainska presidenterna.

En lösning på den säkerhetspolitiska krisen som har blossat upp kring Ukraina är möjlig och läget kan stabiliseras inom de kommande veckorna.

Att lösa krisen, som utlöstes då Ryssland började stationera vad västländerna säger är en invasionsstyrka vid den ukrainska gränsen, kommer ändå att kräva lugn i både ord och handlingar.

Det var Emmanuel Macrons huvudsakliga budskap efter mötet med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev.

Macron upprepade att mötet i Moskva med Vladimir Putin på måndag hade utmynnat i löften om att Ryssland inte skulle stå för fler upptrappningar av krisen.

Det i sin tur skulle ge utrymme för fler direkta samtal mellan Ukraina och Ryssland, något båda parterna ska ha gått med på.

– Det finns nu en möjlighet att föra förhandlingarna vidare, sade Macron.

Zelenskyj verkade ta emot budskapet med försiktig optimism, men utan större illusioner om någon snar lösning.

– Jag kan inte säga att jag fullständigt litar på bara ord. Jag upplever att alla politiker kan vara mest öppna med sina avsikter genom att vidta konkreta åtgärder, sade Zelenskyj.

Minskavtalet vägen framåt

Enligt Macron har nu både Putin och Zelenskyj förbundit sig att återgå till det så kallade Minskavtalet från 2015.

Avtalet skulle då leda till ett slut på kriget och en stegvis normalisering av läget i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk.

Avtalet kunde aldrig fullt implementeras, men då både Ukraina och Ryssland nu har gett avtalet sitt förnyade stöd menade Macron att det ger de bästa riktlinjerna för att trappa ner krisen.

Macron sade att förhandlingar under Normandie-formatet, som gav upphov till Minskavtalet, skulle fortsätta redan den tionde februari.

Volodymyr Zelenskyj.
Bildtext Volodymyr Zlenskyj sade att han vill se konkreta åtgärder från den ryska sidan.
Bild: Irina Yakovleva/TASS/All Over Pr

Ryska och ukrainska tjänstemän ska då, under tysk och fransk medling, igen försöka närma sig ett läge där krisen kan trappas ner och de värsta spänningarna och krigshoten desarmeras.

Zelenskyj i sin tur hoppades på att de samtalen snabbt kunde ge resultat och ge upphov till samtal på högsta ort.

– Vi förväntar oss snart kunna hålla ett möte mellan Normandie-kvartettens ledare, sade Zelenskyj.

Peskov: Finns ingen överenskommelse

Även om Macrons besök i Moskva och Kiev nu kan ha fört den diplomatiska processen ett steg vidare påminde Putins stab om sin möjlighet att lägga in ett veto mot alla steg i processen.

Kort före Macrons och Zelenskyjs presskonferens dementerade Putins talesperson och stabschef Dimitrij Peskov mycket av det Macron hade sagt om sitt möte med den ryska presidenten.

Vladimir Putin
Bildtext Macrons samtal med Putin på måndag varade i över fem timmar. De löften Macron sade sig ha fått var inga löften, uppgav Putins talesperson på tisdag.
Bild: Lehtikuva

Peskov förnekade att Putin skulle ha gått med på några konkreta steg, och kom samtidigt med en kommentar som kunde tolkas som en förolämpning mot Macrons auktoritet som medlare.

– Frankrike är medlem i Nato, men Paris är inte ledare där. I det blocket är det ett helt annat land som styr. Vilka överenskommelser kan vi alltså då tala om, frågade Peskov.

Överhängande hot

Även om både Rysslands och Ukrainas ledning nu verkar vara inriktade på någon form av förhandlingar med en nedtrappning i sikte återstår ändå en hel del orosmoment.

Redan några timmar efter mötet i Moskva i måndags lämnade flera ryska örlogsfartyg hamnar för att delta i krigsövningar i Svarta havet utanför Ukrainas kust.

Servicemen of Russia's Eastern Military District units attend a welcoming ceremony as they arrive at unfamiliar training ranges in Belarus combining their own means of transport with travelling by train, to take part in a joint military exercise held by the Union State of Russia and Belarus and aiming to simulate repelling an external attack on its border, cutting possible supply lines for invaders as well as detecting, containing and eliminating their combat and subversive units.
Bildtext Tiotusentals soldater kommer att delta i övningen i Belarus. Bland annat USA har varnat för att övningen kan vara upptakten till en vidare invasion av Ukraina.
Bild: Russian Defence Ministry/TASS/Al

Den tionde februari, samma dag som nästa möte under Normandie-formatet äger rum, börjar också den största rysk-belarusiska militärövningen sedan Sovjetunionens fall nära de ukrainska, polska och litauiska gränserna.

Nato har i sin tur meddelat om fler förstärkningar till de östra medlemsländerna och alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg menade i måndags att förstärkningarna kan bli långvariga, till och med permanenta.

Krigshotet är alltså fortfarande närvarande i både ord och handling och krisen är långt ifrån löst.

– Det finns fortfarande en uppenbar risk för att läget eskalerar, sade Macron i Kiev.

Vidare till Berlin

Macron åker nu vidare till Berlin där han ännu ska träffa Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, nyss hemkommen från Washington, och Polens president Andrzej Duda.

Mötet ska utmynna i nästa steg i diplomatin kring Ukrainakrisen och en slags samordning av linjerna mellan EU-länderna och Nato-länderna efter Macrons möte med Putin och Scholz besök hos USA:s president Joe Biden.

Mötet spekuleras också handla om vilka sanktioner EU ska försöka driva igenom om Ryssland trappar upp aggressionerna mot Ukraina, bland annat hur EU-länder som är beroende av rysk gas ska tackla läget.

Ryssland har låtit förstå att landet kan skära av gasleveranser västerut om EU inför hårda sanktioner.

Källor: Reuters, AP, AFP, France 24,