Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Finlandssvenska Malin Ahlbeck i Kiev oroar sig inte för attack mot huvudstaden – men har funderat på flykt till Finland i värsta fall

Malin Ahlbeck i Kiev.
Bildtext Malin Ahlbeck har funderat mycket på det ryska språkets ställning i Ukraina. Hon betonar att det är en stor skillnad mellan att vara ryskspråkig och att vara ryskvänlig.
Bild: Privat.

I Kiev är oron för den ekonomiska situationen större än över ett eventuellt ryskt anfall, säger Malin Ahlbeck. De två senaste veckorna har diskussionerna i huvudstaden tagit en vändning.

Folk var länge ganska likgiltiga till upptrappningen vid Ukrainas gränser, berättar finlandssvenska Malin Ahlbeck som bor i Kiev. Trupper vid gränserna var inte något nytt eftersom konflikten hade pågått sedan 2014.

– När släktingar och vänner började skriva och ringa från Finland och fråga hur det går så var vi mer eller mindre glatt ovetande. Eller kanske inte ovetande, men likgiltiga, säger Ahlbeck.

Det har ändå skett en förändring de två senaste veckorna. Nu diskuteras upptrappningen mer i medierna och också bland kollegerna, främst med tanke på de egna framtidsplanerna.

– Folk överlag verkar inte riktigt tro att ryssarna skulle anfalla, men de är ganska oroliga med tanke på den ekonomiska situationen, till exempel valutakursen och sina investeringsplaner.

Malin Ahlbeck

Kommer ursprungligen från Åbo och bor i Kiev med man och barn.

Har studerat ryska och rysk historia vid Åbo Akademi.

Intresset för den slaviska världen förde Ahlbeck till Kiev på ett sommarjobb år 1999. Där träffade hon sin blivande make och stannade i landet.

Flyktplaner med bil via EU-länder

Det har målats upp olika scenarier för eventuella ryska anfall. Ingen tror ändå att de verkligen skulle attackera Kiev, säger Ahlbeck.

– Vad gäller direkta truppattacker så antar de flesta att det mest sannolika är att det kommer att röra sig om de områden där ryssarna redan är involverade på ett eller annat sätt. Att till exempel läget i folkrepublikerna Donetsk och Lugansk kommer att intensifieras.

Om ett krig bryter ut på stor skala så säger Ahlbeck att hon skulle ta sig till Finland. Hon har talat bara en gång om saken med sin man och är inte helt säker på vad han tänker om saken.

– En släkting frågade oss om de får komma med om det brakar loss. Hon antog förstås att vi i så fall kommer att fly. Frågan är ju varför man inte skulle stanna för att försvara sitt land och det kan ju hända att männen i familjen, inklusive min man, skulle välja att stanna kvar för att göra vad de kan. Men den lätta planen skulle vara att sätta sig i en bil och försöka ta sig ut via något EU-land som Ukraina gränsar till.

Malin Ahlbeck mot nattbakgrund.
Bild: Privat.

Ukrainarna vana vid provokationer

Överlag är stämningen lugn, enligt Ahlbeck. Hon beskriver ukrainarna som pragmatiska och vana vid provokationer och instabilitet med en granne som Ryssland.

– De börjar inte panikera i första hand.

Däremot har det ukrainska försvaret börjat utbilda civila som kan utgöra territoriella försvarstrupper. Utbildningarna har pågått sedan sommaren, men har nu blivit allt vanligare.

– Målsättningen är tydligen att utbilda 10 000 människor som ska bilda frivilliga försvarsbataljoner. Jag tänker att det kan ha engagerat mera folk på landsbygden än här i storstaden.

Malin Ahlbeck på gata i Kiev.
Bild: Privat

Språkfrågan ett dilemma

Många som bor i Ukraina har ryska som modersmål. Det gäller också Ahlbecks egen familj och hon säger att Kiev av tradition har varit ganska ryskspråkigt.

– Det är ändå en stor skillnad på att vara ryskspråkig ukrainare och att vara ryssvänlig ukrainare.

Enligt Ahlbeck är inställningen till Ryssland mer en regional fråga, till exempel bodde många från ryska fastlandet i Krim redan under sovjettiden. Språkets ställning är ändå ett dilemma som Ahlbeck har funderat mycket på.

– Till och med mina ryskspråkiga vänner som identifierar sig som ukrainare hyser ett visst agg mot det ryska språket och föredrar att prata ukrainska i vissa sammanhang, säger Ahlbeck.