Hoppa till huvudinnehåll

Tro

Alaric Mård betraktar en altartavla som man inte kan se i bilden

"Det är lätt att bli både hjälten och offret" – Alaric Mård lever med en cp-skada

Han har sökt symboliska förebilder hela livet och identifierat sig med hjälten Herkules.

Uppdaterad 15.03.2022 07:30.

Han har också tänkt att Jesus i sin tur identifierar sig med den begränsade människan, speciellt när han bär korset på väg till Golgata.

– Fast i barndomen var Herkules den viktiga för mig, säger Alaric Mård.

– Den där grekiska halvguden. Jag lekte ofta Herkules och blev också behandlad som en hjälte ibland när min omgivning poängterade min duktighet.

Alaric är född med en hjärnskada som främst påverkar benen, men också finmotoriken och kroppens vänstra sida, och han har funderat mycket på varför det varit så lätt för honom att stiga in i just hjälterollen: att vara högpresterande, leverera, vara på topp och alltid vara glad.

Han misstänker att offret och hjälten är två motsatta roller som ligger rätt nära varann, och att de lätt kan förknippas med personer med funktionsnedsättning.

– Vi ses kanske som hjältarna som tar sig genom livet, mot alla odds.

Familjen Mård vid matbordet
Bildtext Alaric Mård bor i Jakobstad tillsammans med sin fru Lovisa Mård och deras två döttrar. Lovisa är talterapeut och Alaric jobbar som församlingspedagog.
Bild: Matti Palmu / Yle

När det gäller Jesus vet Alaric inte hur det känns att bära på ett massivt kors, men han vet hur det är att inte orka lyfta något och hur det känns att ramla, som när Jesus föll under korset på vägen till Golgata.

– Och i den symbolen har vi ju faktiskt en Gud som identifierar sig med oss som har funktionsnedsättning och med den begränsade mänskan överlag, säger Alaric som helst använder just ordet funktionsnedsättning om sin cp-skada.

Han har märkt att många verkar rädda för att säga fel när de pratar med honom eftersom det finns så många fällor att gå i bara när det gäller orden.

Cp-skadad betydde mest något fult

– Då jag gick i högstadiet använde man ordet cp-skadad när man ville beskriva att någon var dum i huvudet. Förstås var det inte roligt att själv ha en cp-skada då, i en sån kontext.

Ändå föredrar han ord som funktionsnedsättning och cp-skada om sin egen diagnos, än mera aktuella begrepp som exempelvis funktionsvariation.

– Jag förstår absolut varför man vill använda ordet funktionsvariation, för när det gäller funktionalitet rör vi oss alla på en skala.

Men om vi blir alltför fixerade vid att betona att skillnaden mellan oss mänskor inte är så värst stor kan vi gå miste om något. Därför menar Alaric att är det bra att erkänna erfarenheten av att ha en nedsatt funktionsförmåga, inte minst för att belysa alla praktiska behov det faktiskt kan leda till.

– Så det får gärna återspegla sig i språket att en cp-skada kan behöva bemötas på ett särskilt sätt, tycker Alaric.

Se Alaric Mård i Himlaliv på Arenan:

Cp-skadan är ett hinder bland andra: "Alla har vi våra begränsningar" - Spela upp på Arenan

Ändå är det mycket viktigare hur man lyssnar och kommunicerar ut sin värme och bryr sig om en annan människa, än hur man lyckas använda etiketterna rätt. Alaric vill inte ha en skamkultur där vi till slut inte vågar prata med varann eller ta del av varandras berättelser.

– Vi talar ofta i klyschor om hur viktigt det är att våga visa sig sårbar och vara sig själv, och fast det är sårbart att ramla omkull i offentliga rum har vi alla den allra största sårbarheten på insidan.

Det är jätteskrämmande att vara sårbar, för det betyder ju att någon faktiskt kan såra en.

Det är lätt att prata om sin sårbarhet ifall det hemska redan är förbi och vi kan återge förloppet som en färdig berättelse, så där att ”usch, vad det var jobbigt, men nu är jag över på andra sidan och se vad bra det blev”.

Men mitt i processen där saker känns tunga precis just nu, när man ännu inte vet hur det ska sluta eller om det ens finns ljus i tunneln - då är det svårare att våga öppna sig för andra.

– Ändå pratar vi sällan om hur vi själva kan bli de där mänskorna som någon vågar vara så sårbar inför, mitt i såna processer.

Alaric tror att det handlar om att orka vara närvarande och bara finnas där när allt är vardagligt och vanligt, nästan tråkigt till och med.

Alaric Mård porträtt
Bildtext Om vi lyssnar på mänskor då det inte behövs, kan vi bli den som får lyssna då det verkligen behövs, säger Alaric.
Bild: Matti Palmu / Yle

Också här ser Alaric att Jesus fungerar som en träffande symbol för mänskans lidande.

– I Getsemane hade Jesus så pass mycket ångest att han svettades blod, så där finns en förståelse för att det gör minst lika ont att ramla på insidan som att ramla på utsidan.

– För det är ju inte heller så, som vi ibland tycks tro, att livet är en spikrak kurva uppåt, där vi bara blir bättre och bättre för att sen nå målet. Sist och slutligen finns det begränsingar i alla livsskeden och liv, och det blir vardag av det också.

Alaric Mård läser en saga för sin dotter
Bildtext Man lever sitt liv med de förutsättningar man har just den dagen, säger Alaric.
Bild: Matti Palmu / Yle