Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Varför räcker inte polisens pengar till? Ny utredning är kritisk till skenande kostnader för IT och lokaler

Uppdaterad 09.02.2022 13:34.
Två av polisens skåpbilar utanför en byggnad i Helsingfors i slaskigt väder.
Bildtext Polisens anslag har stigit varje år sedan 2017.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Polisens anslag har stigit varje år från 2017 till 2021 och räcker ändå inte till. En ny utredning Inrikesministeriet och Finansministeriet låtit göra är kritisk till vart polisens pengar går.

Inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) inleder pressträffen där utredningen lämnas över med att påminna om hur aktiv diskussionen om polisens anslag var i höstas.

– 70 procent av polisens utgifter består av personalkostnader, säger Mikkonen och påminner om att regeringen bestämt att antalet poliser ska höjas till 7 500.

Den ökningen har det reserverats pengar för, men polisens budget har systematiskt behövt lappas med mer pengar. Därför behövdes utredningen.

Utredning om varför pengarna inte räcker

  • Pengarna polisen får har ökat varje år sedan 2017 och ändå räcker pengarna enligt polisen inte till.

  • I november bestämde inrikesministeriet och finansministeriet att låta göra en undersökning om vad det beror på och hur polisens ekonomi kan tänkas utvecklas i framtiden.

  • Utredningen tar fram utvecklingsförslag, bedömer personalresurseringen och lokalkostnaderna, IT-utgifterna och investeringarna och tittar också på hur ny lagstiftning har påverkat kostnaderna och polisens arbetsmängd.

Skillnaden mellan det resursbehov polisen lagt fram och anslagen i budgeten har ökat och redan nu är skillnaden mellan rambeslutet för 2024 och inrikesministeriets utgiftsförslag hela 90 miljoner euro.

Två poliser i uniform står och pratar med Convoydemonstranter i Helsingfors. Det snöar.
Bildtext De senaste dagarna har polisens resurser behövts vid Medborgartorget för att följa med Convoy Finland-demonstrationen.
Bild: Lehtikuva / Roni Rekomaa

Utredningen: Pengar går till IT-kostnader och lokaler

Antalet poliser i Finland minskade mellan 2010 och 2017 på grund av besparingar. Sedan 2018 har antalet poliser ökat, vilket förstås också ökar på kostnaderna.

Allra mest pengar går till brottsbekämpning, där resurserna för bevakning har minskat och utgifterna för larmverksamhet ökat. På grund av att resurserna inte räcker till har polisen på flera håll i landet ändrat på sin operativa verksamhet: på små polisstationer med 6–12 poliser utför nu samtliga poliser både övervaknings- och larmuppgifter och brottsutredningar.

Den snabbast växande utgiftsposten inom polisen består ändå inte av personalen, utan av utgifter för lokaler och IT. Lokalkostnaderna slukar nu 8,8 procent av anslagen och IT-utgifterna 9,5 procent.

I dagens läge styrs finanseringen till polisen främst utifrån antalet poliser, vilket utredningen menar att kan ha påverkat de skenande kostnaderna för lokaler och IT som hamnat i skymundan. Rapporten föreslår att finansieringen börjar fördelas noggrannare på både personal, lokaler, IT, fordon och andra anskaffningar.

De ekonomiska konsekvenserna av lagändringar måste bedömas

Utredningen slår också fast att en del ny lagstiftning de senaste åren har gett polisen nya uppgifter. Rapporten slår fast att polisen saknar systematisk uppföljning av kostnaderna för olika lagreformer och lagändringar.

Utredarna föreslår att det nu grundas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisen. Gruppen ska behandla utvecklingsplanen för polisens kostnader för flera år framåt, för att lättare kunna utarbeta budgetar, men också bedöma de ekonomiska konsekvenserna som lagar och andra författningar haft och har på polisens resurser.

Gruppen ska bestå av tjänstemän vid inrikesministeriet, finansministeriet och Polisstyrelsen.