Ryssland vill ha nya skriftliga svar – ger inte efter på sina säkerhetspolitiska krav i Europa

Ryssland krävde på onsdagen igen att landet får nya, skriftliga svar av väst på sina säkerhetspolitiska ultimatum.

Utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova sa att muntliga löften från västländerna inte går att lita på. Moskva kräver därför att dialogen sköts skriftligen.

– Vi behöver det skriftligen så att vi kan se när någon ljuger, sa Zacharova på utrikesministeriets veckobriefing.

Ryssland anser att man hittills inte fått något "konstruktivt" svar på sina centrala krav, det vill säga att Ukraina aldrig ska få bli Natomedlem och att Natotrupper ska lämna Natoländer som de baltiska staterna och Polen.

Västländerna och Nato har kategoriskt avvisat de ryska kraven och Ryssland fortsätter insistera samtidigt som landet bygger upp sina militära styrkor vid Ukrainas gräns och i Belarus.

"Väst ska hållas på tårna"

Ryska officiella talespersoner har inte försökt dölja att meningen med upptrappningen kring Ukraina och ultimatumen om säkerhetsgarantier är att skapa oro och osäkerhet i västländerna.

Det ryska utrikesministeriet skrev i januari på Twitter att president Vladimir Putin hade gett ministeriet i uppdrag att se till att "väst hålls på tårna".

"Inga förhandlingar"

Estlands premiärminister Kaja Kallas har i tal i parlamentet Riigikogu och i intervjuer för utländska medier nyligen påtalat att den ryska förhandlingstaktiken inte ändrat sedan Sovjetunionens tid.

– Först kräver de något till max, något de aldrig har haft. Sedan presenterar de ultimatum. Och sedan ger de inte efter en tum i förhandlingarna, eftersom de vet att det alltid finns någon i väst som är villig att förhandla och ge dem något de inte hade tidigare, sa Kallas till bland annat Politico.

Den estniska premiärministern anser att man nog kan föra en dialog med Ryssland, men att man inte bör förhandla om de ryska kraven.

Liknande analyser om rysk förhandlingstaktik med väst presenterades ingående redan 1985 av amerikanska New York Times under det kalla kriget.

Enligt NYT:s 37 år gamla analys blir rysk-amerikanska förhandlingar ofta svåra och drabbas av missförstånd eftersom amerikaner tenderar att gå in för en ge-och-ta-taktik som ska utmynna i en kompromiss som är acceptabel för alla parter.

I ryska öron har ordet "kompromiss" dock övertoner av kapitulation, ansåg New York Times.

Fortsatt propagandakampanj mot Ukraina

I enlighet med vanlig officiell rysk retorik betecknade UM-talespersonen Zacharova kriget i östra Ukraina på onsdagen som en "intern ukrainsk konflikt" och hon talade genomgående om "regimen" i Kiev.

Ryssland medger inte att landet startade kriget i Östra Ukraina i samband med ockupationen av den ukrainska Krimhalvön 2014. Enligt Moskva handlar det om ett ukrainskt inbördeskrig där Ryssland inte är inblandat – åtminstone inte militärt.

Den stora ryska propagandakampanjen för att smutskasta Ukrainas ledning och Ukraina som stat tog fart på allvar efter att president Vladimir Putin i somras publicerat en artikel om Rysslands och Ukrainas gemensamma historia, enligt en analys vid det internationella centret för bekämpning av hybridhot i Helsingfors.

Putin kom då med en omfattande historisk tillbakablick som utmynnade i slutsatsen att Ukraina inte har något historiskt berättigande som självständig stat.

Det självständiga Ukraina är ett aggressivt "anti-ryskt projekt" som skapats av väst för att splittra de ukrainska och ryska folken, som egentligen hör ihop, ansåg Putin i artikeln.