Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Tidigare stadsdirektören: "Ingen har satsat så mycket på integrering som Närpes"

Hans-Erik Lindqvist ler mot kameran.
Bildtext Hans-Erik Lindqvist vill gärna se mera satsningar på att öka invandrarnas språkkunskaper.
Bild: Juho Teir / Yle

Språkkunskaperna är det viktigaste då det gäller integrering. Det säger Närpespolitikern och tidigare stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist.

Integrationsarbetet i Närpes har hamnat under lupp då misstankar om grovt ocker uppdagats i staden. Hans-Erik Lindqvist, som var stadsdirektör i staden i över tio år och idag fungerar som ordförande för stadsstyrelsen, medger att det finns rum för förbättring då det gäller integrationsarbetet.

– Det är allvarligt när människor far illa. Det hör inte alls till Närpes värdegrund, som är att alla har ett tryggt liv och det är klart att vi ännu måste förbättra integrationsarbetet, säger Lindqvist.

Han påpekar ändå att det inte finns någon annan kommun i Finland som har satsat så hårt på integrering som Närpes.

– Vi satsar allt mer förutom på utbildning och småbarnspedagogik också allmänt på integrationen. Jag tycker vi jobbar jättehårt framåt och jag är stolt över det vi gjort hittills i integreringen i Närpes, men vi är väldigt ödmjuka för nya utmaningar och också för de problem som uppstår.

Lindqvist nämner också det team som jobbar med integration inom staden, med allt från integrationssamordnare till tolkar och översättare. Integration kräver en insats av flera aktörer.

– Det är stadens sak att sköta vissa saker av den här integrationen, men mycket bygger på andra myndigheter, som TE-byrån, Migrationsverket, magistraten, socialverksamheten och förstås på företagen, arbetsgivarna och alla i samhället.

– Det krävs en hel by att inkludera en nyfinländare, till och med en hel stad.

Språket a och o

Enligt Lindqvist ligger nyckeln till en framgångsrik integrering i språkkunskaperna.

– Om vi ser tio år tillbaka så då hade vi kunskap om kvotflyktingarna och de fick språkundervisning. Det hörde till systemet, men sedan då det blev arbetskraftsinvandring så märkte vi att de inte har rätt att gå språkundervisning automatiskt. Det är klart att språket är mycket viktigt och där måste vi satsa ännu mera än vi gjort.

Enligt Lindqvist kan det ta 5-8 år för en nytillkommen Närpesbo att lära sig ett bra skolspråk och tio år för en vuxen att lära sig språket ordentligt så att man klarar sig i samhället.

– Det är väldigt långa processer. Det är viktigt att vi får med dem på språkkurser på vuxeninstitutet eller att de går vidare på Yrkesakademins enhet och lär sig språk och annat. Vi måste jobba mera med allihop i Närpes för att den här språkkunskapen ska förbättras.

Ett annat sätt att förbättra integrationen är användningen av vänfamiljer.

– Vi försöker väcka till liv det här som fanns på 80-talet då kvotflyktingarna kom till Närpes, att vi ska få vänfamiljer. Vi ska jobba med Röda Korset, så att vi får igång den verksamheten på nytt. Så att de nya familjerna får kontakt med andra familjer i Närpes.

Då det gäller processen att få utländsk arbetskraft till Närpes är staden inte direkt inblandad. Arbetsgivaren sköter det och Migrationsverket beviljar tillstånden. Men man för en dialog med arbetsgivarna om hur många som är på kommande och om de har familj med sig.

Lindqvist funderar om man kunde organisera rekryteringen på ett annat sätt.

– Problemet vad gäller ocker och korruption är att det kan också finnas hos den part som finns i utlandet, så den man har kontakt med kan också ha sådana problem.

– Vi måste fundera om det finns något sätt att ordna den här rekryteringen så att det är hållbart, så att vi inte blir lurade på saker som vi inte godkänner överhuvudtaget.