Ny studie: Högerpopulister ser svenskan i Finland som en del av fosterlandet – kritisk inställning till obligatoriska skolsvenskan det enda som förenar
Högerpopulister ser svenskan i Finland som en maktinstans som upprätthåller historiskt erhållna privilegier, eller som en naturlig del av det Finland som ska försvaras. Det som förenar är en negativ inställning till skolsvenska för alla.
Sociologen Karin Creutz har intervjuat 29 personer som representerar högerpopulistiska partier eller på annat sätt är samhällsaktiva med inflytande i fosterländska kretsar.
Hennes rapport "Synen på det svenska i Finland inom fosterländska rörelser" publicerades på torsdagen av tankesmedjan Magma.
"Med tanke på vad tidigare studier visat om åsikter om det svenska bland högerpopulister och finskhetsproponenter är de intervjuades koppling till och syn på svenska överraskande mångsidig", konstaterar Creutz i rapporten.
Det enda som i princip förenar deltagarna i studien är deras kritiska förhållningssätt till den obligatoriska skolsvenskan.
De som är mest kritiska ser skolsvenska för alla som "en symbol för förtryck och en diskriminering av den finskspråkiga majoriteten", skriver Creutz. Men även de som är mindre kritiska tycker att grundskolereformen 1968 – som alltså innebar att alla skulle lära sig lite svenska i skolan – var "ohemul".
Också mindre kritiska respondenter upplever grundskolereformen som ohemul
Finlandssvenskar intervjuades också
Bland intervjuobjekten finns finsk-, svensk- och tvåspråkiga personer och de representerar ett brett spektrum av åsikter och politisk ideologi. För svensk- och tvåspråkiga har frågan om svenskan i Finland en direkt identitetsförankring, medan finskspråkiga ser på språkförhållandena ur ett samhällsperspektiv.
"De medverkande som har färre direkta svenskspråkiga kontakter upplever det svenska huvudsakligen genom vad som sägs och skrivs i offentligheten", skriver Karin Creutz.
Föga överraskande konstaterar hon också att individer med nära kontakter till en svensk- eller tvåspråkig miljö huvudsakligen har ett positivt förhållningssätt till det svenska i Finland.
Berikande pluralism
Creutz använder i sin rapport genomgående begreppet fosterländsk, eftersom det i motsats till termer som "radikal höger", "extremhöger" eller "alternativ höger" omfattas av samtliga 29 personer som intervjuades.
Intervjuerna visar att det inom de fosterländska kretsarna finns två grundläggande synsätt på det svenska: ett maktkritiskt och ett med fokus på gemenskap.
De som betonar gemenskapen pekar i intervjuerna på att det svenska språket i Finland är "oskiljaktigt från det självständiga Finlands uppkomst", "integrerat i uppbyggnaden av landet" och att svenskan sociokulturellt erbjuder en "berikande pluralism i ordets bästa bemärkelse".
Obalans i vår gemensamma historia
"Samtidigt delar de flesta en uppfattning om en maktobalans i Finlands historia med negativa konsekvenser för den finskspråkiga majoriteten. En del anser att detta är historiens och samhällets gång, och att man inte i generationer kan hysa agg. Andra upplever att dessa frågor strategiskt förtigs eller förvrängs, och att det svenska framställs endast i positiv dager, vilket de upplever som ett exempel på ett fortlevande förtryck", konstaterar rapporten.
Men vår gemensamma historia upplevs också ha varit med och skapat det Finland som har funnits sedan självständigheten: "ett västerländskt land med egna särdrag, det land man i dag vill värna om".
"I denna ända av spektret finns identifikationen med ett Finland som innefattar det svenska", skriver Creutz.
Enspråkigt kontra tvåspråkigt
Systemet med enspråkiga skolor upplevs göra mera skada än nytta, speciellt på mindre orter, eftersom det skapar ett ekonomiskt dubbelsystem och skiljelinjer mellan språken.
Mer kritiska respondenter upplever enligt Creutz "ett apartheidaktigt förhållningssätt" som innebär att finlandssvenskarna slår vakt om sina privilegier med en protektionistisk politik: att föredra enspråkigt svenska skolor har som syfte att särskilja svenskspråkiga barn från finskspråkiga.
"Tvåspråkiga lösningar lyfts specifikt fram av personer från tvåspråkiga områden, som upplever det som ett kostnadseffektivt och också jämlikt alternativ, eftersom en språklig minoritetsställning kan innebära långa skolresor och brist på infrastruktur på det egna modersmålet", heter det i rapporten.
Systemet med enspråkiga skolor upplevs göra mera skada än nytta
Förståelse för upplevd protektionism
Motståndet mot tvåspråkiga lösningar upplevs komma från svenskt håll, men samtidigt finns också en förståelse för den hållningen bland några finskspråkiga med kritisk hållning, som "påpekar att de förstår syftet med den upplevda protektionismen, dvs. språkets fortlevnad, och omfattar också denna utgångspunkt".
Ett par respondenter poängterar att de antagligen själva skulle ha en sådan agenda om de var i minoritet, konstaterar Creutz.
Rapportens finskspråkiga respondenter ser en ökande språklig mångfald som ett hot mot båda nationalspråken. Och finskan är hotad av engelskan, inte av svenskan.
Artikeln uppdaterades med ett videoklipp klockan 22.04.