Ett år av skenande kostnader tär på jordbruket och statsborgen hjälper föga: "Vi börjar bli uppgivna"

Ett år av stora kostnadsökningarna och en marknad som inte svarar med högre producentpriser tar ut sin rätt. – Nu börjar bönderna bli uppgivna säger Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP.

Jordbrukarnas produktionskostnader har stigit brant under det senaste året. Men intäkterna stampar på stället.

– Det här har pågått alldeles för länge nu och marknaden har inte svarat. Det har gjorts några små prishöjningar men de motsvarar inte kostnadsökningen, säger Niclas Sjöskog som är viceordförande för Österbottens svenska producentförbund.

Sparar in på konstgödsel

Många gårdar har svårt att få ekonomin att gå ihop och ett konkret tecken är inköp av konstgödsel. Vanligen köper jordbrukare konstgödsel under vinter inför vårbruket.

Men i år har många låtit bli, eller köpt betydligt mindre mängder är vanligt.

– Jordbrukarna har helt enkelt inte råd. Priset på konstgödsel har stigit med mellan 200 och 400 procent, beroende på sorten. Det här är en utveckling som vi inte sett förr, säger Sjöskog.

Mindre mängder gödsel betyder en mindre skörd.

– Jag antar att de flesta kommer att odla lika stora arealer men med lägre gödsling och det är också möjligt att man byter gröda. Det blir mera vall.

För djurgårdana betyder en mindre skörd att man antagligen minskar på antalet djur. För spannmålsbönderna betyder det mindre försäljning.

Skenande energipriser är boven

Sjöskog säger att det blivit allt dyrare att bedriva lantbruk. Det är de skenande energipriserna, främst priset på naturgas som stigit med 400 procent, som är orsaken.

– Nästa odlingssäsong kommer att bli betydligt dyrare, säger Sjöskog.

Jordbruket är i dag också allt mera beroende av el på grund av automatiseringen, en utveckling som även staten önskat, säger Sjöskog.

På en mjölkgård kräver mjölkningen, kylning av mjölken och många gånger också utfodringen el. Jordbrukarna kan inte heller välja att låta traktorn stå fast bränslepriserna skjutit i höjden.

Niclas Sjöskog säger att den höga nivån på energipriser inte är hållbar.

– Det funkar helt enkelt inte. Höga energipriser betyder att alla varor blir dyrare.

Också regeringen oroar sig för de stigande energipriser eftersom prisökningen har varit så mycket snabbare än någon kunnat förutspå.

Marknadsmekanismen fungerar inte

Niclas Sjöskog säger att han alltid sett ljust på det finska jordbrukets framtid. Men för tillfället tvivlar även han.

Det största problemet är en marknad som bara fungerar delvis.

Om det blir brist på spannmål, då stiger priserna. Men för mjölk och kött, mera långsiktig produktion, fungerar inte marknadsmekanismerna säger Sjöskog.

– Fastän kostnaderna ökar enormt så syns det inte på prislappen i butiken. Problemet är att två stora aktörer styr marknaden, säger Sjöskog.

Böndernas andelslag, så som Valio och HK, säljer sina produkter vidare till handeln som styrs av två stora kedjor som har 80 procent av marknaden.

– De här två kedjorna har ett enormt övertag, säger Sjöskog.

Men om ni vägrar sälja billigt, vad händer då? Får ni mera betalt eller ökar importen?

– Livsmedelsimporten ökar varje år, ända sen vi gick med i EU. Hälften av yoghurten som säljs i Finland, vanligtvis med finskt varumärke, kommer från utlandet.

Sjlskog säger att den stora frågan nu är hur framtiden utvecklar sig.

Eftersom de stigande kostnaderna beror på energipriset kommer kostnadsökningen och eventuellt påföljande brist på livsmedel inte enbart att drabba Finland.

– Utvecklingen kan gå mot att importerat livsmedel stiger i pris, säger Sjöskog.

Livsmedelspriserna kommer alltså att stiga?

– Det antar jag, men hur snabbt det går är svårt att säga. På gårdarna tampas man just nu med likviditeten. Man har inte råd att köpa bränsle, konstgödsel och foder, som också stigit i pris.

Niclas Sjöskog säger att frågan är hur länge de finländska gårdarna kan hålla ut i väntan på en prisuppgång.

– Mest orolig är jag för dem som investerat stort. De har en väldigt stor press på sig att amortera, de har stora problem nu.

ÖSP har ett projekt för just ekonomin och Sjöskog säger att det finns problem på många gårdar.

Och de ekonomiska problemen speglar av sig i hälsan och välmåendet.

– Man mår dåligt. Men som tur är har vi ett starkt socialt nätverk som ändå gör att jordbrukarna mår bättre än på många andra håll i landet. Det har en stor betydelse för hälsan, säger Sjöskog.

Verkningslös statsborgen

Nu vill staten hjälpa jordbrukarna genom att bevilja borgen för likviditetslån. Beslutet är en del av det så kallade paketet för skador av torka som Sipiläs regering avtalade om i höstas.

Men frågan är hur många jordbrukare som har nytta av åtgärden säger Sjöskog.

Jordbrukarna kan lyfta banklån på maximalt 50 000 euro med staten som garant, om jordbruken har tillfälliga, ekonomiska problem.

– Statsborgen kan hjälpa någon, just dem som investerat mycket och inte får mera lån av banken. För dem kan det vara en hjälp. Men för det stora flertalet har det ingen betydelse, säger Sjöskog.

Sjöskog säger att få jordbruk kommer att kvalificerar sig för statsborgen. För den som kämpar med lönsamheten är lånet inget alternativ eftersom det riktar sig till den som har tillfälliga problem.

– Många jordbrukare kämpar med likviditeten, det skulle i de flesta fall innebära att man behöver låna pengar för driften av sitt företag. Det är inte rimligt, säger Sjöskog.

Dessutom handlar det om små summor i det här sammanhanget, säger Sjöskog, 40 miljoner euro, om man jämför med prishöjningen på konstgödsel som utgör 300 miljoner euro.

Artikeln kompletterad med hänvisning till klimat- och miljöminister Emma Karis klimatkrisinfo den 11.2 kl. 11.15.