Då Veikkausmedlen införs i statsbudgeten kan det innebära miljonnedskärningar för kultursektorn – teatrarna: "Varje miljon är oerhört viktig"

Den nya Veikausfinansieringsmodellen förväntas medföra miljonnedskärningar inom kultursektorn de närmsta åren. – Vi har inte råd med flera hugg mot kulturen. De svagaste lider när biljettpriserna trissas upp, säger Kaisa Paavolainen, på Finlands Teatrar.

Den senaste veckan har för en gångs skull bjudit på flera positiva nyheter för kultursektorns del: restriktionerna börjar äntligen lätta och staten delar ut nya coronastöd åt kulturbranschen. Det fria fältet får sammanlagt 34 miljoner euro, frilansarna får 28 miljoner euro.

Dessutom tryggas den omtalade Veikkausfinansieringen för åren 2024–2026, det vill säga det fria fältets finansiering flyttas över till statsbudgeten.

Men det är för lite, för sent, anser intresseorganisationerna Finlands Teatrar och Teatercentrum, som representerar det fria scenkonstfältet.

– Vi tycker att det är bra att kopplingen mellan förmånstagarna och Veikkaus spelvinst bryts, men vi är väldigt oroade för att kulturbudgeten ändå krymper under de kommande åren, säger Kaisa Paavolainen, vd för Finlands Teatrar.

Nedskärningar på flera miljoner förväntas drabba Veikkausförmånstagarna inom kultur- vetenskaps- och idrottsbranschen under de kommande åren. Det framgick i tisdags när statsrådet berättade om finansieringsmodellen för Veikkausförmånstagarna under åren 2024–2026.

Verksamheten finansieras med 990 miljoner euro år 2024, och fram till 2026 minskar nivån till cirka 975 miljoner euro i och med att anslagen för rehabilitering av veteranerna minskar.

Statssekreterare Henrik Haapajärvi (SDP) kallar i en intervju för STT förändringarna "måttliga". Enligt det nuvarande systemet, där förmånstagarna har finansierats direkt med penningspelsmedel, hade kulturen enligt Haapajärvi drabbats av nedskärningar på tiotals miljoner euro. Men nu är sparkravet enligt honom några "enskilda miljoner" fram till 2026.

– Coronapandemin har varit så otroligt svår för de som verkar inom scenkonsten att vår bransch helt enkelt inte klarar av ens "måttliga" nedskärningar. I statens helhetsbudget handlar det om ganska lite pengar men för vår bransch är varje miljon verkligen viktig, säger Kaisa Paavolainen.

"Partierna lovade en procent av statsbudgeten"

Rosa Meriläinen, generalsekreterare för kulturbranschens intresseorganisation, säger att branschen snarare skulle behöva en återupplivande tilläggsfinansiering för att klara sig ur krisen som orsakats av pandemin.

– Trots att de flesta partierna inför valet var beredda att höja kulturbudgetens del till en procent av statsbudgeten har de nu ändå bestämt om nedskärningar. Det kan vi inte vara nöjda med, säger Meriläinen.

Kultur- och idrottsminister Antti Kurvinen (C) har tillsatt en arbetsgrupp som i maj ska komma med konkreta och användbara förslag för hur kulturfältet och de kreativa branscherna i Finland ska ta sig ur krisen och enligt Kurvinen "komma ut ännu starkare"

– Det kräver förstås mera finansiering, men istället har partierna bestämt att göra nedskärningar, säger Rosa Meriläinen.

Regeringen har ännu inte beslutat om finansieringen för 2023, det lär fattas under höstens budgetmangling. Haapajärvi säger till STT att han antar att summan är nära nivån för 2024. Men Mikael Kinanen, verksamhetsledare för Teatercentrum är inte hoppfull.

– Det ser dåligt ut. För tillfället ser det ännu ut som att betydande nedskärningar är att vänta också där.

– Det är mycket viktigt nu att trygga kulturbudgeten för 2023, tillägger Rosa Meriläinen.

Vilka blir konsekvenserna då om nedskärningarna blir av?

– Branschen är arbetskraftsintensiv, vilket innebär att en stor del av aktörernas utgifter består av personalkostnader. Det skulle innebära mer arbetslöshet, mindre jobb för frilansarna och färre fasta anställningar, säger Kaisa Paavolainen och fortsätter:

– Tillgängligheten försvagas i och med att teatrarna tvingas trissa upp biljettpriserna, om statsstödet minskar. Det försämrar låginkomsttagares möjligheter att gå på teater.

Paavolainen tillägger att teatrarna också tvingas minska på samarbetet och publikarbetet med daghem, skolor och seniorer, verksamhet som inte ger inkomster. Dessutom lider det konstnärliga arbetet och mångfalden.

Coronanedskärningarna har redan i sig orsakat miljonförluster inom kulturbranschen, teatrarnas förlust är nästan 150 miljoner och det fria fältet som finansieras med Veikkausmedel omkring 10–15 miljoner, enligt Teatercentrum.

Kinanen välkomnar regeringens nyaste coronastödpaket på 34 miljoner, och säger att det är i linje med den nettoförlust som orsakats av just de senaste restriktionerna.

– Men coronabegränsningarna har orsakat så mycket sådana förluster som är svårare att mäta. Till exempel en försvagad arbetshälsa, vilket kommer att synas långt in i framtiden. Besluten kan ändra så snabbt att det försvårar verksamheten och vi kan inte lita på något.