Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Klimatförändringen och granbarkborren går hårt åt de finska skogarna – nytt forskningsprojekt i Lappträsk letar efter lösningen

Saija Huuskonen och Markku Rantala står framför en skogsmaskin som håller på att avverka skog.
Bildtext Specialforskare Saija Huuskonen och forskningsingenjör Markku Rantala övervakar projektet i Lappträsk.
Bild: Hanna Othman / Yle

I Finland har vi satsat hårt på skog med endast en trädart. Lösningen på framtidens klimatrelaterade problem kan ligga i blandskog.

I Naturresursinstitutet Lukes forskningsskog längs Myssmalmsvägen i Lappträsk håller man på att avverka skog.

Orsaken till att man röjer undan träden som stått här tidigare är för att kunna anlägga en blandskog som Luke ska följa med i årtionden.

Hittills har institutets forskning fokuserat på skogar som innehåller främst en trädart, som granskogar. Men det anses finnas flera fördelar med att blanda både barrskog och lövträd.

Förutom biologisk diversitet så är blandskogar mera uthålliga då det kommer till klimatförändringen och skadedjur, och skogarna kan utnyttjas på fler sätt.

Skogsmaskin sågar ett träd i bitar.
Bildtext Skogen i Lappträsk har bestått främst av granskog, med inslag av björk.
Bild: Hanna Othman / Yle

På senaste tiden har intresset för blandskog ökat märkbart. Egentligen skulle vi behöva resultatet av den här forskningen redan nu, i dag, men så snabbt sker inte den här sortens forskning.

Om fem år vet vi lite mera om hur forskarna lyckades med att anlägga den nya skogen. Andra resultat kan vi tvingas vänta på i årtionden.

– Vi känner inte till dynamiken mellan olika trädarter eller hur snabbt de växer i början, förklarar Lukes specialforskare Saija Huuskonen som är projektchef för SEKAVA-projektet (Sekametsien kasvatusmallit).

Det handlar alltså om forskning som aldrig tidigare gjorts i Finland. Också på 1980-talet har man följt med hur blandsskogen växer, men den gången var växterna redan lite äldre då man började följa med dem. Dessutom har mycket kring skogsbruket ändrats sedan dess.

Kottar på en grankvist.
Bildtext I en tredjedel av ekonomiskogarna i Finland beräknas den dominerande arten ha sällskap av minst 25 procent av en annan trädart. Men det beror på växtplatsen. Frodiga marker har en fördel då det kommer till blandskog.
Bild: Hanna Othman / Yle

– Vi har lyckats bra i de finländska skogarna under årens lopp men nu då klimatet ändrar och risken för skador ökar så är vi oroliga, och blandskog kan vara ett svar på det här, säger Huuskonen.

Luke har valt ut 22 försöksområden för att testa skogsbruk med blandskog i södra och mellersta Finland. Men Saija Huuskonen säger att det var en lottovinst att de kunde ta den här skogen i Lappträsk i användning.

– Marken här är relativt platt och lika bördig på ett stort område. Det är bra för forskningen för det betyder att de skillnader som vi ser i hur plantorna växer beror på plantorna själv, inte på var de råkar stå i terrängen.

Två personer går med reflexvästar på bland nerhuggna träd.
Bildtext Huuskonen berömmer forskningsskogens topografi som inte består av stora höjdskillnader.
Bild: Hanna Othman / Yle

Just nu håller Luke alltså på att fälla träd på ett fem hektar stort område. Efter det delar man in marken i 12 lika stora provytor, där man sedan planterar björk och gran.

På ett område kan det stå bara björk eller bara gran, medan det i rutan bredvid ska finnas gran och björk som båda planterats. Det är också meningen att ha områden där man planterar granen men låter björken slå rot där den vill.

På hösten är det meningen att markera alla plantor och forskarna ska kunna följa med varenda liten växts levnadslopp. Saija Huuskonen understryker hur det här också kommer att vara något alldeles nytt, att man på den här skalan kan följa med en planta från de allra första stunderna.

Forskningen är också planerad så att om det under årens lopp kommer fram andra aspekter som forskarna skulle vilja undersöka gällande träden eller marken, så är också det möjligt.

Specialforskare Saija Huuskonen står framför en skogsmaskin.
Bildtext Projektchef Saija Huuskonen säger att det behövs aktuell forskningsdata om blandskog.
Bild: Hanna Othman / Yle

Granbarkborren gillar våra långa somrar

En skadeinsekt som vunnit mer och mer mark under de senaste åren, också i Östnyland, är granbarkborren. En av orsakerna till att blandskog intresserar skogsägarna är att den anses bättre kunna klara av en attack av den lilla skalbaggen.

Granbarkborren är inte intresserad av lövträden, så dels kanske den inte alls söker sig till en skog där det också finns mycket lövträd. Dels blir de ekonomiska skadorna inte lika stora ifall den ändå attackerar eftersom alla träd inte ryker med.

Naturresursinstitutet har forskningsskog på flera håll i Lappträsk, och forskningen där har börjat så tidigt som 1936.

Luke har alltså följt med skog och mark i Lappträsk i 85 års tid, vilket också är bra för den moderna forskningen för det betyder att det finns bakgrundsinformation om de här områdena.

Lappträskborna kan märka av projektet genom att det finns en hel del forskare som rör sig i skogen de närmaste åren. Det kan också bli aktuellt att ordna utbildningar ute i skogen.

Två skogsmaskiner arbetar i en granskog.
Bildtext Avverkningen i Lappträsk håller på i några dagar.
Bild: Hanna Othman / Yle