Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Högre energipriser, lägre börskurser och stigande räntor – så kan krisen i Ukraina påverka Europas ekonomi

Uppdaterad 13.02.2022 14:20.
Elstolpar på ett grönt och snöigt fält.
Bildtext En kall vinter gör Europa extra sårbart om Ryssland tänker använda energin, främst gasleveransen, som ett vapen.
Bild: Olena Vasylieva / Alamy/All Over Press

Om Ryssland anfaller Ukraina kan det leda till energibrist i hela Europa. Då får vi ännu högre elpriser än nu. Det i sin tur kan sätta fart på inflationen och få centralbanken att höja räntorna.

Det är klart att de allvarligaste följderna av en upptrappad kris i Ukraina är det lokala mänskliga lidandet. Ofta påverkar militära aggressioner ändå på ett eller annat sätt också många som befinner sig på tryggt avstånd från stridsfälten.

Den senaste tidens oro på den globala aktiemarknaden har till del sagts bero på det osäkra läget i Ukraina.

Jan von Gerich som är chefsanalytiker på Nordea bedömer ändå att Europa riskerar att drabbas hårdare av en energikris om Ryssland trappar upp aggressionerna i Ukraina.

– Den första ekonomiska effekten blir då antagligen att aktiepriserna sjunker, men sedan stiger energipriserna. Om vi tittar på den större bilden av hur marknaden och centralbanken påverkas kommer den största effekten genom energipriserna och deras effekt på inflationen.

Det man fruktar är ett händelseförlopp där Ryssland först ökar den militära pressen på Ukraina och väst reagerar med att mera sanktioner mot Ryssland. Då kan Ryssland svara med att försämra, eller helt avbryta leveranserna av naturgas.

Ukrainakrisen har redan höjt elräkningen

En del misstänker att krisen redan har påverkat energipriserna. Tanken är då att det är spänningarna mellan Europa och Ryssland som ligger bakom de låga leveranserna av naturgas till Europa som har lett till högre elektricitetspriser.

– Oroligheterna har haft en betydande inverkan inte bara på gaspriset utan säkert på oljepriset också. Om läget nu skulle lugna ner sig helt så kan man nog tänka sig att energipriserna också kommer ner, säger Jan von Gerich.

Samtidigt betonar han att det också finns många andra orsaker till de höga gaspriserna.

– Rysslands gasreserver har varit ganska små. Vädret har påverkat. Den ekonomiska återhämtningen har påverkat. Gasen håller inte på att ta slut. Men om man har låga gaslager är man extra känslig för osäkerhet. Jag skulle inte säga att Ukrainakrisen är den största orsaken. Tills vidare har Ryssland levererat ungefär vad de har lovat.

Samtidigt har Europa tidigare kunnat köpa extra gas vid behov. Det har inte nu varit möjligt på samma sätt.

– Den kalla vintern och stora efterfrågan förra året ledde till att lagernivåerna var låga både i Ryssland och i Europa redan från början. Ryssland har meddelat att de först vill fylla sina egna lager och först efter det leverera mera till Europa, säger Jan von Gerich.

Ryssland kan använda energiexporten som vapen

Energibristen i Europa visar ändå att Ryssland nu kan använda gasexporten i maktkampen mot Europa.

– Frågan är hurdana sanktioner man då väljer att rikta mot Ryssland. Hittills har de ju inte riktats mot energibranschen. Om Europa går miste om den energi som Ryssland nu exporterar kommer det åtminstone på kort sikt att vara svårt att ersätta den. Då får vi gas och oljebrist i Europa och det leder till högre priser.

– Ryssland vet också att de kan hota med att stoppa energiexporten, men det lider de också själva av.

Jan von Gerich påpekar också att läget påverkas av årstiden och vädret.

– Mycket beror på hur kall vintern blir. När våren kommer är vi i Europa inte mera lika beroende av rysk energi. Nu är den bästa tiden för Ryssland om de vill använda det här vapnet. Så länge vädret är kallt och vi behöver mycket energi för uppvärmning är vi ganska sårbara.

– Om de vill använda den makt de har över Europa har de bättre kort på hand nu än senare på våren. Om de vill agera på något sätt i Ukraina skulle det säkert vara bättre för dem att göra det nu än om några månader.

Väst har enligt Jan von Gerich också velat beakta den ryska befolkningens situation.

– Om man faktiskt vill skada den ryska ekonomin är det nog möjligt, men hittills har man velat undvika att den ryska befolkningen lider av att den politiska ledningen fattar beslut som man inte tycker om i Europa. Man har försökt rikta sanktionerna så att de slår mera mot stora ryska företag och politiska ledare.

Tills vidare har sanktionerna inte heller haft någon större inverkan på Rysslands ekonomi i stort.

– Vi har ju sett en press på till exempel ryska statsobligationer mätt med kreditrisk och vi nog sett en försvagning av rubeln men den har lite återhämtat sig under den senaste tiden.

– Om det utbryter krig mellan Ryssland och Ukraina skulle Ukrainas ekonomi försämras mer än Rysslands.

Av alla dessa orsaker kommer västländernas val av restriktioner till stor del att påverkas av hur allvarlig den militära krisen i Ukraina blir.

– Sanktionerna är ju ganska hårda redan nu. Sanktioner mot energisektorn skulle ha en klar effekt. Om man skulle utesluta Ryssland helt ur swiftsystemet för finanstransaktioner skulle det slå hårt. Men tröskeln för att ta i bruk sådana sanktioner är ganska hög. Allt är förstås möjligt om det blir ett öppet krig, säger Jan von Gerich.

Räntan på banklån kan stiga

Om energipriserna hålls höga länge kommer allt fler européer sannolikt att börja kräva mera i lön för att ha råd med sin vardag. Då har inflationen tagit fart, och i ett sådant läge är risken stor att Europeiska centralbanken försöker bromsa den genom att höja sina räntor.

– Det är ju en stor förändring i Europa där man i många år har vant sig vid låga och till och med negativa räntor, säger Jan von Gerich.

Räntan påverkas ändå av många faktorer som den gör den lite svår att förutspå på kort sikt.

– Vanligen brukar räntorna stiga när inflationstrycket ökar, men vanligtvis har man en trygg efterfrågan på räntorna när aktiemarknaden dyker. Det kan stabilisera läget när det gäller räntorna. Mycket kommer att bero på hur långvariga och omfattande sanktionerna mot Ryssland blir.

En eskalerande kris sänker aktiekurserna

Om ett krig bryter ut i Ukraina kommer de ekonomiska effekterna sannolikt först att synas som fallande kurser på aktiemarknaden. Jan von Gerich påpekar ändå att det inte första hand är Europas energiförsörjning som oroar aktiemarknaden.

– Aktiemarknaden är mera orolig för USA:s roll i Ukraina. Även om Ryssland rent ekonomiskt inte är betydande är det politiskt fortfarande en av de större länderna i världen. All friktion i relationerna mellan de största länderna ökar åtminstone på kort sikt osäkerheten på de globala aktiemarknaderna.

– Dessutom är marknaden redan känslig på grund av andra frågor. Inflationen har redan stigit i USA. Den amerikanska centralbanken är nära att börja höja räntan och det har redan lett till att utsikterna är mera osäkra. I ett sådant läge är man mera känslig för ytterligare politiska risker.

– Vanligen ger krig ändå ganska kortvariga effekter på aktiemarknaden som inte hotar den ekonomiska utvecklingen på en global nivå.

På många sätt påverkar de ekonomiska effekterna som ett krig i Ukraina kan få världsekonomin överraskande lite.

– Ryssland är inget Kina. En kris i Kina skulle ha direkta stora effekter på världsekonomin. Ryssland är en betydande energiexportör, men om man tittar på storleken av ekonomin är Ryssland inte så hemskt stort i ett globalt perspektiv. En kris i Ryssland påverkar världsekonomin mera genom politiska effekter och energipriser.

Rysslandshandeln inte mera så viktig för Finland

När det gäller Finlands en gång i tiden betydande östhandel är risken inte mera så stor.

– Om man inför ytterligare sanktioner mot Ryssland kommer det säkert att minska vår export till Ryssland. På det sättet påverkas vår ekonomi direkt. Visst är Ryssland fortfarande en viktig exportmarknad för Finland, men jämfört med tidigare till exempel innan krisen i Krim har Rysslands andel av den finska exporten minskat rejält. På kortare sikt kommer säkert de största effekterna också i Finland via högre energipriser, säger Jan von Gerich.

Hur mycket vanlig medborgare i Finland kommer att märka av krisen beror enligt honom på hur långt läget eskalerar.

– Som det ser ut nu är ukrainakrisen inte det största hotet mot den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Det är sannolikare att det blir en kortvarig motvind för återhämtningen än något som vänder tillväxttrenden nedåt. Läget måste eskalera ganska långt innan det hotar den ekonomiska återhämtningen.