"Jag skulle tvingas välja mellan att äta och att hållas varm" – Bryssels fattiga drabbas först när energipriserna skenar iväg

Det är de prydligt uppradade shoppingvagnarna i olika färgers slitna tyg som avslöjar vad som är på gång. Redan strax före klockan tio på morgonen bildas en lång kö av tystlåtna människor i munskydd, med vagnar eller stora ryggsäckar.

Jämnt klockan tio öppnas så dörrarna till matutdelningen som ligger i ett av de mera utsatta områdena i Schaerbeek i Bryssel.

Folk går in till en disk eller plockar åt sig från gröna plastlådor som rullas ut på gatan i nummerordning.

– Sedan oktober förra året har vi sett en ökning av antalet kunder, konstaterar Jeff Mottar där vi står och betraktar hur brödkön ringlar fram.

Han leder Fédération Belge des Banques Alimentaires (FBBA) som är den nationella livsmedelsbanken i Belgien, och säger att han är rädd för att det här året kommer att bli svårt för de mest utsatta.

Utan hjälp kan valet stå mellan värme eller mat

Fatima Ezzahra Fellahi är en av de som upplever att hon skulle vara tvungen att göra besvärliga val ifall hon inte fick den här mathjälpen.

Frivilligorganisationerna har varnat för att man börjar se hur de höga energipriserna i Belgien drabbar folket. Och Fellahi håller med:

- Jag skulle inte kunna ha värmen på för jag kan då inte betala räkningen i slutet av månaden. Jag skulle tvingas välja mellan att äta och att hållas varm, och det skulle vara riktigt svårt, säger hon.

På bara ett år har priset på elektricitet blivit ungefär dubbelt så dyrt och gaspriset har nästan tredubblats.

Det är fråga om stora pengar för många speciellt i Bryssel, som trots sina rika institutioner har en fattig befolkning. Nästan fyrtio procent av stadens invånare lever nära fattigdomsgränsen. Man räknar att en genomsnittlig gasräkning har höjts från 1 500 euro till 4 000 euro.

– Folk är mycket bekymrade, och det är speciellt låg- och medelinkomsttagare som oroar sig för att inte längre kunna betala sina räkningar. Eller att energiräkningen slukar den del av hushållsbudgeten som är avsedd för annat, säger energiexperten Bram Claeys.

Regeringen träder in med tillfälliga stödåtgärder

Länder runt om i Europa kämpar med de höga energipriserna och med att hitta rätta metoder för att stävja problemet. Belgien ligger ungefär i mitten då man jämför de olika EU-ländernas prishöjningar, och i den statistiken har Grekland de högsta priserna

EU-kommissionen har gett medlemsländerna rätt att själv besluta om åtgärderna, utan långa EU-förhandlingar, vilket har lett till olika lösningar.

För Belgiens del innebar det att regeringen nyligen beslöt om stödåtgärder som går ut på att momsen på elektricitet sänks från 21 till 6 procent mellan mars och juli. Dessutom kommer man att erbjuda en bonuspeng på 100 euro till varje hushåll och utvidga vissa sociala stöd till de fattigaste.

Bram Claeys menar att satsningen på mera sociala stöd är bra, eftersom det hjälper hushållen att klara av räkningarna. Men när den belgiska regeringen måste lägga en miljard euro på stöden är det klart att det inte är en hållbar lösning på längre sikt.

Statsbudgeten visar redan på rött, påpekar han. Och energiproblemen kan dessutom bli långvariga.

– Vi trodde att energipriserna skulle sjunka efter vintern, men nu ser det ut som om det går till nästa vinter eller kanske till och med till år 2024, konstaterar Claeys.

Hela energimixen måste ses över

Till Belgiens fördel hör att man inte är beroende av rysk naturgas, som har blivit en av schackpjäserna i det geopolitiska spelet mellan Ryssland och väst.

Största delen av naturgasen kommer bland annat från Norge och Qatar till Belgien, och förutom den egna elproduktionen förlitar man sig främst på grannländernas energikällor.

Men enligt energiexperten Bram Claeys borde åtgärder också sättas in för att spara energi genom bättre isolering av byggnader, genom att ersätta gasen med värmepumpar och genom att se till att elektriciteten kommer från förnybara källor.

– Det talas mycket om att bygga ut havsbaserad vindkraft i Belgien, vilket definitivt skulle hjälpa. Många tror också att en lösning skulle vara att förlänga kärnkraftens livslängd, men det tror jag själv inte på eftersom kärnkraften bara kommer att ha en liten del av energimixen efter 2025, säger han.

Välgörenhet som de fattigas räddare

För de som har det svårt just nu är det förstås dåliga nyheter ifall energipriserna kommer att vara höga i flera år framöver.

De stödformer som regeringen har presenterat välkomnas av Jeff Mottar vid den nationella livsmedelsbanken FBBA, men han säger också att det inte är tillräckligt.

Förra året upplevde man dessutom en nedgång i både livsmedelsindustrins donationer som i hjälpen från fonden för EU-bistånd till de sämst ställda (FEAD).

Nu hoppas man på en ökande generositet från både individer och företag.

– Under coronaåret 2020 visade allmänheten upp en stor generositet. Kommer det att fortsätta? Det vet man inte, men jag hoppas att det gör det, säger han.