Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Pandemin satte stopp för brandkårernas ungdomsverksamhet – nu kan personalbristen i de åboländska frivilliga brandkårerna bli värre

Uppdaterad 15.02.2022 10:44.
Brandbil i närbild.
Bildtext Arkivbild. För Hitis FBK har den låga inflyttningen gjort det svårt att få nya anställda.
Bild: Yle

Avtalsbrandkårerna i Åboland har redan länge haft problem att locka ny personal. Nu riskerar coronapandemin att försvåra personalbristen ytterligare.

På många håll i finland har brandkårernas ungdomsverksamhet minskat eller helt varit på paus under coronapandemin.

Det kommer fram i en enkät som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, SPEK, gjorde i slutet av år 2021. Enligt enkätsvaren har ungdomsverksamheten påverkats både av regionförvaltningsverkens begränsningar och av räddningsverkets egna restriktioner. Brandkårens ungdomsverksamhet i hela landet minskade med 65 procent sedan 2019.

Trenden är tydlig också i Åboland, säger Jannica Lindqvist, som är ungdomsledare i Åbolands brandkårsförbund.

– Vi har inte kunnat ha ungdomsverksamhet på samma sätt som tidigare utan all verksamhet har i princip legat på is. Det har gått lite till och från men tyvärr är läget sådant att vi inte har någon verksamhet för tillfället, säger Jannica Lindqvist.

jannica lindqvist i blåvitrandig skjorta framför en lövbuske
Bildtext Arkivbild. Jannica Lindqvist hoppas att brandkårernas ungdomsverksamhet kan köra i gång i maj igen.
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

I Åboland består brandkårens ungdomsverksamhet för unga av bland annat läger och helgaktiviteter. Förutom att de unga kan bekanta sig med brandkårerna så är det också ett sätt för avtalsbrandkårer att rekrytera nya till kårerna.

Då ungdomsverksamheten uteblir hittar färre unga till brandkårerna. Enligt statistiken från SPEK anslöt sig 44 procent färre unga i hela landet till brandkårerna i fjol jämfört med 2019 och 15 procent färre nya medlemmar kom till alarmavdelningarna från ungdomsavdelningarna.

– Före coronaviruset kom ungefär en fjärdedel av alarmavdelningarnas nya medlemmar från brandkårernas egna ungdomsavdelningar. Trots den naturliga årliga variationen är jag oroad över situationen, eftersom räddningsbranschen lider av resursbrist på många orter, säger Petri Jaatinen, brandkårschef på SPEK i ett pressmeddelande.

Liten inflyttning ett problem

I de frivilliga brandkårerna i Åboland råder redan personalbrist och det är svårt att få med unga i brandkårerna. Det gäller också unga som deltar i ungdomsverksamheten.

Enligt brandkårschef Petter Holmström vid Pargas FBK har fenomenet börjat för ungefär tio år sedan, det vill säga innan coronapandemin slog till. Då de unga når en viss ålder avtar intresset för brandkåren och få börjar med alarmverksamheten.

Brandbil i Pargas.
Bildtext Pargas frivilliga brandkår har haft svårt att få ny personal i flera år.
Bild: Yle/Lotta Sundström

Personalbristen är ett faktum också i Hitis FBK, säger kårchef Peter Fihlman. Där orsakar bland annat bristen på invånare att brandkåren har svårt att hitta personal.

– Av dem som finns här så är ungefär hälften av ungdomarna med i brandkåren. Men det hjälper inte vår tillväxt så mycket i det här läget, säger Peter Fihlman.

Peter Fihlman i mörk fleece, havet i bakgrunden
Bildtext Arkivbild. Hitis FBK:s kårchef Peter Fihlman, säger att det måste finnas skolning på svenska för att se till att det är roligt att vara med i brandkåren.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Hittills har det inte hänt att Hitis FBK inte skulle kunna rycka ut på grund av personalbristen. Enligt Fihlman är det ändå svårt för brandkåren att garantera utryckning då det behövs och den personal som rycker ut är ofta underbemannad.

Fihlman ser att en lösning på problemet är att hålla verksamheten intressant till exempel med utbildningar och skolningar på svenska.

– De svenskspråkiga kårerna i Åboland har länge levt med problemet att det är svårt att få utbildning på svenska och coronapandemin har ställt till med en hel del.

Diskussion om artikeln