Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Oppositionen vässar kritiken mot sysselsättningspolitiken: "Regeringen har inte gett tillräckligt många sporrande incitament att ta emot jobb"

Peter Östman och Anders Adlercreutz i riksdagens plenisal.
Bildtext Peter Östman (KD) menar att regeringen inte gått tillräckligt långt i sin sysselsättningspolitik. Statsfinanserna borde stärkas med en miljard euro, inte bara 110 miljoner som regeringen siktar på, menar Östman.
Bild: Hanne Salonen / Riksdagen

Oppositionspartierna vässar på argumenten efter regeringens sysselsättningsförslag från i fredags: För lite, otillräckligt och utan ambitioner. Mest beröm får regeringen för beslutet att studerande ska få jobba mer med bibehållet studiebidrag.

Det är kanske ingen överraskning att det kommer många kritiska synpunkter på regeringens beslut om åtgärder för att få fler finländare i arbete. Sysselsättningen är en viktig fråga för både arbetarpartierna och den borgerliga oppositionen.

Regeringen föreslår sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Man ska se över reglerna för vem som kan få inkomstrelaterad dagpenning, begränsa användningen av lönestöd och höja inkomstgränsen för studerande.

En del av kritiken kom redan under helgen, till exempel från de två forskningsinstituten; Näringslivets Etla och Löntagarnas Labore. De kritiserade regeringen för att åtgärderna är otillräckliga med alltför små steg i rätt riktning.

Passiverande system – eller sporrande

Den politiska oppositionen fyller på kritiken. Kristdemokraternas viceordförande Peter Östman berömmer beslutet som hjälper ut studenterna i arbetslivet. Men det räcker inte.

– Vi har ett passiverande system. Och samma problem har vi när det gäller arbetslösa som har det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet.

Östman citerar ETLA, som talar om över 100 000 arbetslösa i den situationen. När inkomsten är tryggad upp till 400 dagar så passiverar det många –den ekonomiska skillnaden mellan att vara hemma med understöd, eller gå på jobb, kan vara så liten som 20 procent. Då väljer många det lättare alternativet, att stanna hemma än att ta emot arbete, säger Peter Östman.

Det behövs trygghet i vardagen vid uppsägning. Men det snedvrider arbetsmarknaden att i mer än ett år betala ut de stora ersättningarna. Det blir en flitfälla, som regeringen borde åtgärda, när det ändå finns lediga jobb.

Östman talar om en obalans på arbetsmarknaden, kombinationen av hög arbetslöshetsgrad och arbetskraftsbrist i väldigt många branscher,

– Regeringen har inte gett tillräckligt många sporrande incitament att ta emot jobb. Marginalskatten borde man också ha gjort något åt. Den blir väldigt hög om man har extra inkomster, klagar Östman.

Sysselsättningsmålet 75 procent – eller som i Österbotten

– För tillfället har vi ju procentuellt den bästa sysselsättningssiffran på väldigt länge, och det är bra i och för sig. Men samtidigt måste man se på vad som döljer sig bakom siffrorna, säger Peter Östman.

Den allra största utmaningen är den åldrande befolkningen, i kombination med att de unga kommer allt senare ut i arbetslivet. Det betyder att vi borde ligga på en sysselsättningsgrad i hela landet som vi har här i Österbotten; kring 80 procent.

När regeringens program skrevs för tre år sedan var sysselsättningsgraden 72,4 procent, och det ansågs utmanande att höja den till 75 procent.

En målsättning var därför att tiden i arbetslivet förlängs, i början, i mitten och i slutet. För tillfället är sysselsättningsgraden 73,5 procent.

Hållbarhetsunderskottet kräver mer

Östman efterlyser radikalare strukturreformer, mer än det som regeringen har kommit fram med nu, om Finland ska klara av statsekonomin utan ytterligare underskott. 10 miljarder euro är fortfarande hållbarhetsunderskottet.

– Paketet från i fredags beräknas stärka statsekonomin med ett belopp på 110 miljoner euro. Det är alldeles för lite, man borde tala om tiofaldiga belopp. Det behövs åtgärder som stärker statsekonomin med minst en miljard euro, säger Peter Östman.

Samma tongångar hördes från Samlingspartiets Pia Kauma i Morgonettan på måndag morgon. Hon kritiserade regeringen för låga ambitioner. Det nya paketet ger bara 5 000 nya arbetsplatser när det finns över 170 000 långtidsarbetslösa i Finland.

I samma radiodebatt sa SFP:s Anders Adlercreutz att något ändå har gått rätt. Både näringslivet och Fackcentralen FFC kritiserar paketet. Där finns både käpp och morot för att lösa motivationsproblemet om att söka och ta emot arbete. Pia Lohikoski från Vänsterförbundet påpekade för sin del att fredagens beslut är bara en del av regeringens sysselsättningspaket. Det finns fler beslut också från tidigare som inte ännu har tagits i bruk.