Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Den fredligaste perioden på fyra årtionden" kantas av förtryck och förlorade jobb då talibanerna haft makten i ett halvt år

En grupp unga män och pojkar med mängder av röda hjärtformade ballonger.
Bildtext På alla hjärtans dag såldes ballonger i Kabul. Västerländska traditioner uppskattas ändå inte av talibanerna och på måndag greps en man som sålde hjärtformade blommor.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Talibanerna har försökt mjuka upp sitt anseende jämfört med 90-talets skräckvälde. Men det börjar bli bråttom med att uppfylla löften om att alla flickor ska gå i skola, samtidigt som ekonomin är i kris.

Det har gått sex månader sedan talibanerna marscherade in i Kabul den 15 augusti och tog över makten i hela Afghanistan efter en paus på 20 år.

Under det senaste halvåret har stridigheterna i landet tagit slut och det förekommer mindre våldsamheter än på flera årtionden.

– Vi är glada att talibanerna kom och att det blev fred, säger trebarnsmamman Friba till AFP. Precis som många andra afghaner använder hon endast ett namn.

Samtidigt kämpar landet med ekonomiska problem. Ekonomin byggde tidigare i hög grad på bistånd, men en stor del av finansieringen har dragits in. Landet har också drabbats av hjärnflykt efter att en stor del av den utbildade eliten lämnat Afghanistan.

Nu närmar sig en ekonomisk kollaps.

– Ingenting har förändrats, ingenting alls. Vi har inga pengar, säger Friba.

Kvinnor arrangerar demonstrationer i hemlighet

Fyrabarnsmamman Shala säger till AFP att hennes värsta rädsla är att tvingas stanna hemma, på samma sätt som under talibanstyret på 90-talet.

Shala, som ber att endast hennes förnamn används, är en av tiotals kvinnor som arrangerar protester i hemlighet. Shala smyger också ut ibland på natten för att måla jämställdhetssloganer på väggarna i huvudstaden.

– Jag vill bara vara ett exempel för unga kvinnor, visa dem att jag inte kommer att ge upp kampen, säger Shala.

En talibansoldat med terrängdräkt och gevär.
Bildtext En taliban vid Förenta arabemiraternas ambassad på måndagen, i samband med en demonstration för att landet ska bevilja arbetsvisum.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Protesterna är riskfyllda och de planeras i hemlighet.

– Vi har vanligtvis med oss en extra skarf eller uppsättning kläder. När demonstrationen är över byter vi om så att vi inte känns igen, säger poeten Hoda Khamosh som ansvarar för att granska att nykomlingar i proteströrelsen är pålitliga.

Enligt Heather Barr vid Human Rights Watch tolererar talibanerna inte oliktänkare.

– De har brutalt misshandlat demonstranter och journalister som bevakar protesterna. De har letat upp demonstranter och arrangörer efteråt, säger Barr.

"Mjukare" förtryck

Talibanerna har försökt ge en mjukare bild av sig själva jämfört med det hårda styret som kännetecknade deras tid vid makten 1996–2001.

Trots beväpnade patruller har allt fler kvinnor vågat sig ut på Kabuls gator. Unga män har också vågat ta på sig västerländska kläder igen.

Talibanerna ser ändå inte med blida ögon på västerländska seder och på måndag, alla hjärtans dag, greps en ung man som sålde hjärtformade blommor.

Den här gången har talibanregeringen undvikit stränga nationella regler, men på regional nivå har myndigheterna ändå infört regler och riktlinjer för hur kvinnor ska leva.

– Om vi inte kämpar för vår framtid i dag så kommer Afghanistans historia att upprepa sig, säger Hoda Khamosh till AFP.

En afghansk man med en klunga röda hjärtformade ballonger tittar in i en bil.
Bildtext Alla hjärtans dag firades bland annat med ballongförsäljning i Kabul.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Många kvinnor har förlorat jobbet

Kvinnor tillåts jobba, under förutsättningen att de arbetar separat från männen. Vid hälsoministeriet och utbildningsministeriet, och också vid Kabuls internationella flygplats, har kvinnorna kunnat återgå till jobbet, där en del arbetar sida vid sida med männen.

Talibanerna gör ändå återkommande granskningar vid privata företag för att se till att segregeringsreglerna efterföljs. Anställda har rapporterat om att de blir trakasserade på vägen till och från jobbet.

Många företag har gett sparken åt kvinnorna som en försiktighetsåtgärd. Tiotusentals kvinnor har förlorat jobbet sedan talibanerna fick makten.

AFP har talat med Roya, som tidigare undervisade i broderi vid en skola med utländsk finansiering. Skolan stängde samma dag som talibanerna marscherade in i Kabul.

– Jag kände ett starkt behov av att jobba och att vara en stark kvinna och sörja för mina barn, säger Roya till AFP.

Nu tillbringar hon tiden hemma med sina barn, som tidigare studerade och hade jobb. Hennes man tjänar endast några dollar i veckan som säkerhetsvakt på deltid.

– Jag är kraftlös.

Flickor borde få gå i skola i mars

Unga flickor tillåts gå i skola. Talibanerna har lovat att alla flickor ska få gå i skola efter det afghanska nyåret i slutet av mars, men största delen av skolorna för flickor i åldern 13–18 har fortfarande inte öppnat efter att talibanerna tog över makten i augusti.

En mängd lärare har lämnat landet, samtidigt som talibanerna inte tillåter att män undervisar flickor. Klasserna måste vara uppdelade enligt kön, medan flickor och pojkar inte får umgås under rasterna. De stränga kraven gör det svårare att nå målsättningen att öppna skolorna för flickor.

Universiteten har också kunnat öppna med liknande begränsningar, men i praktiken är det väldigt få kvinnor som har återvänt till föreläsningarna.

En grupp kvinnor iklädda burka och huvuddukar står i kö, vissa har barn i famnen.
Bildtext Afghanska kvinnor köar utanför ett sjukhus i slutet av januari. Antalet undernärda barn har ökat i landet i samband med den ekonomiska krisen.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Kvinnor får inte resa ensamma

Under 90-talets talibanstyre tvingades alla kvinnor klä sig i burka, och de som bröt mot reglerna riskerade piskstraff. Förra månaden hängde myndigheterna upp affischer som rekommenderade att kvinnor åtminstone bär hijab. Taxiförare har instruerats att inte plocka upp kvinnor om de inte bär huvudduk.

Kvinnor tillåts inte resa mellan städer om de inte har en manlig släkting som följeslagare.

Diplomatisk satsning – beslagtagna miljarder

Talibanerna har försökt få det internationella samfundet att erkänna det nya styret. I gengäld pressas de ändå att skapa en mer inkluderande administration och att respektera rättigheter för kvinnor och religiösa minoriteter.

Över 9 miljarder dollar av landets internationella tillgångar har frusits efter att talibanerna tog över. Förra veckan utfärdade USA:s president Joe Biden ett dekret om att 3,5 miljarder dollar, av totalt 7 miljarder som frusits på amerikanska konton, ska ges till de amerikanska offren efter 9/11-attackerna.

Beslutet har kritiserats på bred front av afghaner med olika politisk bakgrund, och USA anklagas för att ta pengar som tillhör afghaner.

Graeme Smith, äldre konsult vid International Crisis Groups Asienprogram, varnar för att ekonomiska sanktioner kan slå slint.

– Ekonomisk press mot talibanerna kommer inte att leda till att regimen försvinner, men en ekonomisk kollaps kan leda till att fler flyr landet, säger Smith till AP.

Smith tillägger att "det senaste halvåret förmodligen kan klassas som det fredligaste i Afghanistan på fyra årtionden".

Källor: AFP, AP