Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tjetjenska säkerhetsstyrkor kidnappade regimkritikers mamma mitt i Ryssland – expert: "Kadyrov tillåts göra vad som helst med tjetjenerna"

Möte mellan Vladimir Putin, till vänster, och Ramzan Kadyrov, till höger.
Bildtext Kidnappningen har åter aktualiserat frågan hur fria tyglar president Vladimir Putin ger åt Ramzan Kadyrov och delrepubliken Tjetjenien. Arkivbild från 2019.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Det svåra människorättsläget i kaukasiska Tjetjenien är åter aktuellt efter att en mamma till regimkritiker tvingats tillbaka till delrepubliken. Enligt Human Rights Watch utnyttjar ledaren Ramzan Kadyrov familjemedlemmar för att komma åt kritiker.

Det var i slutet av januari som tjetjenska säkerhetsstyrkor trängde in i en lägenhet i Nizjnyj Novgorod och drog med sig den 52-åriga Zarema Musajeva.

Medborgarorganisationen Kommittén mot tortyr har publicerat klipp från övervakningskameror i huset som visar hur åtminstone fem män hårdhänt drar ut Musajeva till en väntande bil.

Vid tiden för gripandet hette det officiellt att Musajeva togs in för att höras som vittne i ett gammalt bedrägerimål, men sedermera anklagade tjetjenska myndigheter henne för att ha angripit en av männen som grep henne och högsta domstolen i Tjetjenien häktade henne för två månader.

En karta över Europa och Ryssland. Uppe till höger Nizjnyj Novgorod och nere till höger tjetjenska Groznyj.
Bildtext 1 800 kilometer tillryggalade de tjetjenska säkerhetsstyrkorna för att hämta in Musajeva för att vittna, som det hette.
Bild: Mapcreator.io

Musajeva har diabetes och vädjade gråtandes till domstolen, då den avslog hennes önskan att i stället få sitta i husarrest.

– Jag dör i tysthet, jag dör helt enkelt i tysthet. Fly? Vart skulle jag fly? Jag har ingenstans att fly!, grät Musajeva i en ljudupptagning från rättssalen. Hon hävdade också att hon har diskbråck.

I en intervju för tv-kanalen Dozjd berättade också hennes advokat att hon igen hade haft anfall, feber och behövt sjukvård.

Familjen kritisk till den tjetjenska regimen

Musajevas familj är kritisk till den tjetjenska regimen under Ramzan Kadyrovs ledning, och enligt familjen är gripandet av Musajeva en hämndaktion.

Musajevas man, Saidi Jangulbajev, är en före detta domare vid den tjetjenska högsta domstolen och förhållandet mellan honom och regimen har tidigare skurit sig.

Sonen Abubakar Jangulbajev har jobbat som jurist för Kommittén mot tortyr, men flydde från Ryssland efter att han hade tagits in för förhör i december. Kommittén har i över 20 år utrett misstänkta fall av tortyr och människorättsbrott runtom i Ryssland, även i Tjetjenien.

En demonstrant håller upp ett plakat med texten "Kadyrov mördare".
Bildtext Protesterna mot den tjetjenska regimen har stundvis varit högljudda, utomlands. Bilden är från en demonstration år 2019 utanför det ryska konsulatet i London.
Bild: Penelope Barritt/Shutterstock/All Over Press

Tjetjenska myndigheter påstår att familjens andra son, Ibrahim Jangulbajev, står bakom en allt populärare regimkritisk kanal på chattplattformen Telegram. Tonen i kanalen 1ADAT är öppet kritisk, rentav fientlig, mot regimen, och beskriver Tjetjenien som "ockuperat" av ledaren Kadyrov. Tjetjenska åklagare har efterlyst Ibrahim och anklagar honom för uppvigling till terrorism.

Kanalen 1ADAT har tidigare också attraherat regimens vrede.

År 2020 försvann den då 19 år gamla Salman Tepsurkajev i södra Ryssland, och spårades senare med hjälp av hans telefonsignal till tjetjenska Groznyj. Han dök upp på en video, där han erkände sig vara administratör för kanalen, bad om ursäkt och sedan torterade sig själv. Han är än i dag försvunnen och befaras vara död.

"Plats för familjen i fängelset eller under jorden"

Sönerna i familjen Jangulbajev befann sig redan tidigare i exil, och efter kidnappningen av mamman Zarema Musajeva har också mannen Saidi och familjens dotter lämnat Ryssland.

Hotet mot familjen var intensivt direkt efter kidnappningen, till exempel lovade ledaren Ramzan Kadyrov på Telegram att han ska gå efter hela familjen Jangulbajev.

Brinnande plakat på hög. I bakgrunden mörkklädda demonstranter och längst bak till höger en moské.
Bildtext Demonstrationen mot familjen Jangulbajev drog en storpublik, myndigheterna hävdade att 400 000 människor ska ha deltagit.
Bild: Yelena Afonina/TASS/All Over Pre

"Det finns plats för den här lilla familjen i fängelset eller under jorden", skrev Kadyrov dagen efter kidnappningen och uppmanade länder som ger familjemedlemmarna exil att återbörda dem.

Den 2 februari fick hotet riktigt stora proportioner, då en enorm demonstration mot familjen ägde rum i huvudstaden Groznyj. På demonstrationen, som regimen påstår kom samman spontant, fördömde deltagarna familjen Jangulbajev, trampade på plakat av dem och tände sedan eld på dem.

Hatet späddes på ytterligare av lagstiftaren Adam Delimchanov, som i ett inlägg på Instagram lovade halshugga familjemedlemmarna. Delimchanov är ledamot i det ryska parlamentet, statsduman.

Moskva tar det hela med ro

Kreml har ofta anklagats för att ge Ramzan Kadyrov fria tyglar, och frågan om maktbalansen mellan Moskva och Groznyj har än en gång aktualiserats i och med fallet Musajeva.

Män samlade vid ett bord. Sergej Lavrov i mitten och Adam Delimkhanov till vänster. I bakgrunden journalister.
Bildtext Adam Delimchanov (t.v.) med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Arkivbild från 2017.
Bild: ITAR-TASS News Agency / Alamy/All Over Press

Tjetjenien är visserligen en delrepublik i den ryska federationen, men att tjetjenska säkerhetsstyrkor kan åka 1 800 kilometer in i landet (se kartan ovan) för att på tvivelaktiga grunder frihetsberöva en medborgare väckte stor uppmärksamhet i både rysk och internationell press.

Till en början kommenterade Kreml att de "inte hade några planer" på att blanda sig i fallet Musajeva, men senare träffade president Vladimir Putin Ramzan Kadyrov i Kreml. Efter mötet konstaterade presstalespersonen Dmitrij Peskov att situationen i Tjetjenien inte var "ur kontroll".

Officiellt hette det att ledarna diskuterade ekonomisk och social utveckling i Tjetjenien, vilket även var temat då Kadyrov träffade Putin vid tiden för de uppmärksammade förföljelserna av homosexuella.

Stöddemonstration för tjetjenska homosexuella i Melbourne.

Över 40 homosexuella har flytt Tjetjenien

Europaparlamentet kräver resoluta åtgärder.

– Jag tror det finns skäl för att tro att Putin diskuterade den här situationen (Musajeva och förföljelser, red. anm.) med Kadyrov i enrum och uppmanade honom att trappa ned, säger Tanja Loksjina, biträdande direktör för Europa och Centralasienavdelningen vid Human Rights Watch.

Loksjina fäster också uppmärksamhet vid att mötet med Kadyrov verkar ha varit kommit till i sista stund, eftersom mötet tidigare inte hade varit på presidentens dagordning.

Hon är ändå skeptisk till att förföljelserna nu skulle avta permanent och hänvisar till mötet mellan Kadyrov och Putin 2017, då förföljelserna av homosexuella trappades ned bara för att tillta igen knappt två år senare.

– Om inte Moskva ger en öppen och kraftig signal (mot förföljelserna, red. anm.), så kommer den här avspänningen bara bli tillfällig, säger Loksjina.

Exil ingen garanti för säkerhet

Loksjina förklarar att fallet Musajeva bara är fortsättningen på en längre kampanj av Ramzan Kadyrov för att tysta kritiska röster, bland annat i den tjetjenska diasporan.

För det syftet har redan tiotals familjemedlemmar till exiltjetjener godtyckligt gripits. Och det här sker med Moskvas goda minne, säger hon.

– Kadyrov och hans kolleger kan göra vad de vill till vilken som helst tjetjen och Kreml tittar åt ett annat håll. Det här gäller både inne i Tjetjenien, i Ryssland och utomlands.

Hot från den tjetjenska ledningen har däremot inte begränsat sig till enbart tjetjener, till exempel har den ryska tidningen Novaja Gazeta dragit åt sig uppmärksamhet.

Sedan år 2000 har sex av tidningens medarbetare och journalister mördats, bland dem journalisten Anna Politkovskaja som rapporterade ingående från Tjetjenien.

Nu i samband med fallet Zarema Musajeva har Ramzan Kadyrov också kallat människorättsaktivisten Igor Kaljapin och Novaja Gazeta-journalisten Jelena Milasjina för terrorister och krävt att de grips.

Den prisbelönta journalisten Milasjina har rapporterat om människorättsbrott i Tjetjenien i flera år.

I början av februari uppgav Novaja Gazeta att hon har fått dödshot från den tjetjenska ledningen och att redaktionsledningen hade beslutat att tillfälligt stationera henne utanför Ryssland.

"Hennes placering kommer inte på något vis att inverka på hennes rapportering om rättsproblem i Tjetjenien", intygade tidningen.

Källor: AFP, Dozjd, RBK, Meduza, TASS, Radio Svoboda, Human Rights Watch