Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Melissa Hendrén använde studielån för att betala tillbaka studiestöd – studerande välkomnar höjda inkomstgränser

Uppdaterad 16.02.2022 07:31.
Studerande som sitter framför en bärbar dator i ett tomt klassrum.
Bildtext Melissa Hendrén studerar på magisternivå vid Aalto-universitetet. Hon tycker det är bra att inkomstgränsen för studiestödet höjs, men tror inte att det påverkar henne så mycket just nu.
Bild: Saga Mannila / Yle

Regeringen hoppas få in över 12 miljoner euro i statskassan och öka sysselsättningen med 2 500 personer genom att låta studerande tjäna mer samtidigt som de lyfter studiestöd. Studerandeförbunden välkomnar beslutet, men hoppas att också stödnivån höjs.

Melissa Hendrén, 23, studerar biosystem och biomaterialteknik (Biosystems and biomaterial engineering) på magisternivå vid Aalto-universitetet. Hon har jobbat vid sidan av studierna under hela sin studietid.

– I början jobbade jag som försäljare i en klädaffär ungefär fyra timmar i veckan. Efter det fick jag jobb vid universitetet som studierådgivare och det har jag jobbat med från september till maj sammanlagt i ungefär tre år. Jag jobbar med det tio timmar i veckan.

Under somrarna sommarjobbar hon på olika företag inom sin egen bransch. Orsaken till att Hendrén valde att jobba redan i början av studierna var att hon inte genast ville lyfta studielån.

– Jag var osäker på om jag valt rätt ämne att studera. Jag ville spara lånet till senare om jag skulle ångra mig.

Hendréns och hennes sambos studiestöd och gemensamma bostadsbidrag täcker hyran, men så gott som alla andra utgifter betalas med löneinkomster eller studielån.

40 000 studerande går årligen över inkomstgränsen

Varje år måste kring 40 000 studerande betala tillbaka studiestöd för de månader som inkomsterna överskridit gränsen för studiestödet. Det är nästan 8 procent av alla studerande som lyfter studiestöd.

Enligt Folkpensionsanstalten (FPA) är den senaste genomsnittliga summan för vad en studerande ska betala tillbaka 933 euro. Sammanlagt återkrävs studiestöd för ett belopp på 38,2 miljoner euro för år 2020, vilket är lite mindre än året innan.

Hela studiestödssystemet borde förnyas långsiktigt ur studerandenas perspektiv och inte så att studerande blir mellanhänder för sysselsättningspolitik

― Emmi Lainpelto, ordförande för SAMOK

Hendrén har varit med om att få hem det bland studerande ökända brevet från FPA.

– Jag tog ett extrajobb som skolassistent en vår då mina studier var slut och det var 1,5 månad kvar innan mitt sommarjobb skulle börja. Det året tjänade jag sedan för mycket. Jag trodde att jag hade räknat rätt, men hade slarvat och måste betala tillbaka en månads stöd (cirka 250 euro). Jag betalade det tillbaka från mitt studielån. Det var lite störande, men jag behövde inte ha det ekonomiskt kämpigt på grund av det.

"Studier kommer före jobb"

Nu vill regeringen locka fler studerande att jobba vid sidan av studierna genom att höja inkomstgränsen med 50 procent jämfört med gränsen år 2021.

Det är ännu oklart exakt hur inkomstgränserna ser ut nästa år, men en 50 procents höjning från 2021 skulle betyda att en studerande som lyfter studiestöd i 9 månader skulle få tjäna ungefär 18 000 euro per år, jämfört med 15 630 euro som det är 2022. Det betyder cirka 350 euro mer per månad.

En person som sitter och jobbar med en bärbar dator. Fingarna rör datorns "touchpad" och bredvid personen syns ett anteckningsblock en kulspetspenna.
Bildtext Melissa Hendrén säger att hon har som regel att studierna alltid ska gå före jobbet.
Bild: Saga Mannila / Yle

– Det skulle ha räckt till att jag inte skulle ha behövt betala tillbaka den där ena studiestödsmånaden. Nu när gränsen höjs ytterligare påverkar det inte så mycket för jag vet inte hur mycket jag borde jobba för att kunna kompensera för bostadsbidraget som bestäms utgående från inkomsterna.

Om inkomsterna höjs, sjunker det allmänna bostadsbidraget som sedan 2017 också omfattar studerande.

Hendrén säger att hon ibland tackat nej till extra arbetspass på grund av inkomstgränsen för studiestödet.

– Jag tyckte så mycket om jobbet som skolassistent, så jag gick över inkomstgränsen. Det känns frustrerande att tänka att jag inte kan jobba för att jag inte vill mista stödet. Nu försöker jag vara noggrannare och hålla bättre koll på inkomsterna. Jag har haft som regel att studierna alltid kommer före jobbet.

Så här förändras inkomstgränsen för studerande

  • Inkomstgränsen för studerande har redan höjts tillfälligt med 25 procent, men från och med 2023 kommer den att permanent höjas med 50 procent jämfört med nivån 2021.

  • I år får en studerande alltså tjäna 870 euro per månad för de månader som hen lyfter studiestöd. Inkomstgränsen för en månad utan studiestöd har däremot höjts från 2 078 euro till 2 600 euro. Sammanlagt får studerande som lyfter studiestöd i nio månader högst tjäna 15 630 euro år 2022.

  • En 50 procents höjning från inkomstgränsen år 2021 (12 498 euro) skulle betyda att en studerande som lyfter studiestöd i nio månader får tjäna över 18 000 euro per år från och med 2023. Det betyder cirka 350 euro mer per månad under de månader som man lyfter studiestöd.

  • FPA:s hemsida kan du se de inkomstgränser som gäller just nu.

Studerandeförbunden välkomnar regeringens beslut

– Beslutet uppmuntrar studerande till att vara flitiga. Varje år måste många studerande betala tillbaka studiestöd eller ta ut färre studiestödsmånader för att kunna samla på sig arbetserfarenhet. Vi är nöjda med beslutet och det är i enlighet med vår linje, säger Konstantin Kouzmitchev, styrelseordförande för Finlands studentkårers förbund FSF.

Emmi Lainpelto, ordförande för Finlands studerandekårers förbund SAMOK, säger att det är bra att inkomstgränsen nu höjs permanent, men hon påminner samtidigt om att beslutet bara gäller dem som har möjlighet och ork att studera och jobba samtidigt.

– När allt fler studerande mår dåligt hjälper det inte att locka dem att jobba mer. Man borde fokusera på studierna och stöda dem i stället.

Enligt både Lainpelto och Kouzmitchev borde studiestödet höjas med minst 100 euro i och med att stödet skars ner med samma summa 2017.

– Orsaken till att många tvingas jobba vid sidan av studierna är just den låga studiestödsnivån. Stödnivån måste vara tillräcklig för att man ska kunna studera. På lång sikt är FSF:s linje att vi ska gå mot basinkomst utan krav på motprestationer, säger Kouzmitchev.

– Hela studiestödssystemet borde förnyas långsiktigt ur studerandes perspektiv och inte så att studerande blir mellanhänder för sysselsättningspolitik, säger Lainpelto.

Diskussion om artikeln