Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Inga tecken på försonlighet efter att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz suttit i ett långt samtal med Rysslands president Vladimir Putin

Kerstin Kronvalls bylinebild ovanpå en bild av Olaf Scholz och Vladimir Putin som håller presskonferens.
Bild: Yle

Efter att Scholz och Putin suttit över tre timmar i möte vid det långa bord där Putin förra veckan träffade Frankrikes president Emmanuel Macron fanns det inget som tydde på något genombrott, på samförstånd eller på någon stor vilja till kompromisser.

Både Vladimir Putin och Olaf Scholz talade om att mötet hade varit nyttigt och betonade vikten av dialog, men det enda de verkade vara eniga om var att Tyskland och Ryssland har täta ekonomiska och kulturella band och därför är viktiga för varandra.

Det är dags för ett avgörande

President Putin gjorde klart att han inte vill se utdragna förhandlingar om det ryska förslaget till en ny säkerhetsordning i Europa. Alltså det som går ut på att Nato lovar låta bli att anta nya medlemmar, inte placerar ut vissa vapen samt drar bort sin militära närvaro från de länder som blev medlemmar efter 1997.

Vi har väntat i trettio år, ända sedan Nato lovade oss att det inte blir någon utvidgning österut vidhöll Putin. Han hänvisar till den dåvarande USA-utrikesministern Bakers påstådda löfte till Sovjetunionens siste president Michail Gorbatjov från år 1990 om att Nato aldrig ska utvidgas österut.

– Medan vi har väntat har Nato fört sina vapen ända fram till vår dörr. Om vi nu går med på långdragna förhandlingar ger vi bara tid åt Nato att ytterligare försämra Rysslands säkerhet, sa Putin.

Förbundskansler Scholz betonade att det är viktigt att fortsätta förhandla. Han underströk att man inte kan hitta lösningar som går emot Ryssland utan man måste hitta sådana tillsammans med Ryssland.

Ryssland fortsätter ”planenligt”

President Vladimir Putin verkade missnöjd med det besked han fick av förbundskansler Olaf Scholz från den senares möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på måndagen.

– Scholz har inte tillräckligt i bagaget av det vi vill höra, sa Putin och anklagade Ukraina för att inte fullfölja Minskavtalet, bryta mot mänskliga rättigheter och förhindra en integration av Donbass i Ukraina.

På en direkt fråga om hur Ryssland nu går vidare svarade Putin att man fortsätter planenligt enligt den faktiska situationen. Han alltså varken avvärjde tanken på ytterligare anfall på Ukraina eller hotade med sådana.

Han gav heller inget tydligt besked om huruvida de utlysta truppminskningarna vid Ukrainas gräns verkligen kommer att genomföras utan hänvisade till att det avgörs av försvarsministeriet.

Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sitt i var sin enda av ett mycket långt bord
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Putin hävdar att ett folkmord pågår

Då Scholz sa att det är ”vår förbannade plikt att avvärja krig i Europa” kommenterade Putin med att tala om hur vi redan har sett krig i Europa, det var då Nato bombade Belgrad. Scholz kontrade med att man gjorde det för att förhindra ett folkmord, vilket gav Putin anledning att åter en gång upprepa sin ståndpunkt att det pågår ett folkmord i östra Ukraina.

Det är självklart ingen slump att det ryska parlamentets underhus Duman just i dag fattade beslut om att de vill erkänna de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i det krigsdrabbade området Donbass i östra Ukraina.

Ryssland har redan länge berett jordmånen för det genom att dela ut ryska pass till invånare i Donbass. Minst 600 000 invånare har nu ryska pass.

Donbass kan gå Krims väg

Det är mycket möjligt att Ryssland erkänner folkrepublikerna. Det följande steget kan bli folkomröstningar om att ansluta de nya republikerna till Ryssland. Alltså en upprepning av det koncept som Ryssland använde då Krim anslöts till den Ryska federationen.

Förbundskansler Olaf Scholz underströk att ett erkännande av DNR och LNR vore en politisk katastrof. Det står klart att hela Minskavtalen raderas i ett slag om Ryssland erkänner dem.

Minskavtalen från 2014 och 2015 stipulerar bland annat att statsledningen Kiev måste föra förhandlingar om Donbassområdet med ledarna i de självutnämnda folkrepublikerna DNR och LNR.

Kiev har vidhållit att de inte förhandlar med terrorister.

Det faktum att Ryssland nu för in frågan om erkännande av DNR och LNR i helheten kring krigshotet mot Ukraina betyder förstås inte att det genast kommer att hända något där. Men hotet finns och måste tas i beaktande av omvärlden.